Den kulturbärande hamburgaren får maka på sig

2 maj 2013

Hamburgare Den kulturbärande hamburgaren får maka på sig

För lite drygt ett år sedan fick Stockholmarna ”dille på hamburgare”. Det började med hamburgergurun Jon Widegrens öppning av restaurangen Flippin’ Burgers; ett litet hak på Kungsholmen där hipsters trängs med hamburgarveteraner. En kokbok senare och restaurangen är fortfarande fullsatt varje kväll trots en väntetid på 1-2 timmar för att få bord.

Att beställa en hamburgare på en ”finkrog” var för inte så länge sedan nästan smaklöst. Men idag har var och varannan restaurang i den högre prisklassen sin variant av hamburgare på menyn. Man skulle kunna tro att Stockholmarna fått nog av hamburgaren i och med Flippin’ Burgers hypen under 2012. Men inget tyder på detta- Franzén/Lindebergs bakficka Flyin Elk sålde slut på sin variant av burgare redan på öppningsdagen i mitten av mars. Och den vanligaste bilden i mitt Instagramflöde är fortfarande bilder från alla världens storstäder–porträtterade genom just hamburgaren.

Hamburgaren må vara en kulturbärare och även en kulturimperialist. Och att göra det som tidigare klassats som konventionell snabbmat till lyx kanske är en av många strategier för att tackla en orolig världsekonomi. Men att hamburgaren gått från snabbmat/McDonald’s till att vara en gourmeträtt går hand i hand med den senaste tidens debatt om mat- att vi vill ”veta vad vi äter” och att maten blivit alltför frikopplad från naturen. Det är ytterligare ett symptom på autenticitetstrenden och jakten på det äkta. Det har blivit en sport, att likt Jon Widegren, vara med i jakten på den perfekta hamburgaren. Den perfekta burgaren är inte kedjeburgaren och inte nödvändigtvis den ”överpimpade” gourmetburgaren (likt den Kanye West blev serverad på Grand Esaclier gjord på pancetta, anklever och briochebröd). Den perfekta hamburgaren är den enkla och den rena där brödet (helst bakat på potatis) och köttet (helst högrev eller hängmörat nötkött) är i centrum. Enligt Jon Widegren själv behöver inte den perfekta hamburgaren ens något tillbehör utan ska tala för sig själv.

Trots att trendanalytiker spått gourmet-vego matens återkomst är det fortfarande köttet, ofta i form av hamburgaren, som står i centrum. Nu ser det dock ut som att burgaren får tuff konkurrens. Som om vi inte fick nog av korvstoppningstrenden för ett par år sedan- nu gör ”finkorven” comeback. I höst kan vi se fram emot Stockholms första korvrestaurang som öppnar vid Tele2 Arena i form av Korvmakeri-grill-ölhall. Och konceptet är enkelt- ”bra korv, bra bröd, intressanta tillbehör”.

Av: Julia Holmberg

Fem trender att hålla ögonen på 2013

24 januari 2013

Av: Elin Åström Rudberg och Julia Holmberg

Så här i början av året funderar vi på vilka trender som kommer att prägla 2013. Nedan har vi samlat fem stycken som vi särskilt håller ögonen på:

ÖKAT FOKUS PÅ MEDVETEN KONSUMTION

Den ekonomiska krisen och miljö- och klimatkrisen sätter sina spår och fortsätter under 2013. Vi fokuserar ännu mer på prisvärdhet eftersom vi är försiktigare med våra pengar, samtidigt blir vi mer och mer mottagliga för att även konsumera smartare ur ett miljöperspektiv. Fler företag med ett samhällsnyttigt perspektiv som en integrerad del av sin affärsidé kommer att skapas och bli populära.

FORTSATT AVSAKNAD AV GEMENSAMMA FRAMTIDSVISIONER

Den postmoderna vilsenheten fortsätter. Få människor har i dag en tydlig tanke om vart världen är på väg eller att utvecklingen rör sig i en viss riktning. Det mesta verkar oförutsägbart och nyckfullt. Sökandet efter det trygga, autentiska och själfulla fortsätter och tar sig uttryck i allt från ett ökat intresse för syrade grönsaker till vedhuggning (t. ex. boken Ved som har blivit en smått osannolik försäljningssuccé). När det är för svårt att blicka framåt blickar vi bakåt och romantiserar det förflutna.

MER SELEKTIV OCH POLARISERAD MEDIEKONSUMTION

2012 testade vi gränserna för hur mycket vi orkade Twittra, Facebooka och Instagramma. Har vi kanske nåt peaken snart? Hur mycket information orkar vi ta till oss och framförallt hur mycket orkar vi fortsätta dela med oss? Vi börjar tröttna på 140-teckeninformationen – snuttifieringen. 2013 kan bli året för de introverta och tänkande (se t ex Fredrik Strages underfundiga krönika i DN från slutet av 2012).

Vi är trötta på att folk slänger ur sig åsikter till höger och vänster utan någon djupare analys. Vi är skeptiska till likes, som man numera kan köpa, för att inte tala om alla annonser som dyker upp i våra nyhetsflöden. Vi ser ett ökat intresset för seriös journalistik och intresset för samhällsmagasin som Filter och Fokus ökar, papperstidningens stundande död till trots. Mediekonsumtionen kommer i ännu högre grad att polariseras mellan dem som orkar och kan koncentrera sig tillräckligt länge för att läsa en hel bok och de fortsätter att konsumera det snuttifierade innehållet.

DET ÄR KVARTERET SOM RÄKNAS

Vi intresserar oss allt mer för det närmaste kvarteret och allt som finns i det. T ex rapporterade lokaltidningen Vi i Vasastan om att det har satts rekord i antalet medborgarförslag under 2012. Allt talar för att den trenden kommer att fortsätta under 2013. Vi stödjer lokala näringsidkare med hjälp av crowd sourcing. Vi tycker om att ha ett rikt utbud nära.

I kölvattnet på det lokala kvarterets renässans har gräsrotsengagemangen, särskilt bland unga, ökat. Som ett exempel har delar av Stockholms nattliv flyttat ut till förorten, där de flesta unga de facto bor idag. Man är helt enkelt trött på innerstans segregerade och monotona nattliv. Stockholms motsvarighet till New Yorks ”Meatpackning District” huserar i söderort i industrilokaler och på gamla teatrar (t ex Mamarazzi). Nattklubbarna drivs ideellt och intäkterna går till att rusta upp kulturlivet i förorterna.

HÖGTEKNOLOGISK MAT PÅ FRAMMARSCH

Den autentiska maten har länge setts som motsatsen till högteknologisk mat men vi kommer i större utsträckning att se en omvärdering av detta upplevda motsatsförhållande. Högteknologisk mat kan vara lokalproducerad, miljövänlig och högkvalitativ. Exempelvis fanns det i senaste numret av tidskriften Forskning och Framsteg en krönika med rubriken ”Genmodiferade grönsaker är eko” och det talas fortfarande om den monumentala kokboken Modernist Cuisine: The art and science of cooking från 2011.

Läs även andra bloggares åsikter om