Gröt och ostron – konsumtion utan gränser

7 april 2014

bild3 Gröt och ostron   konsumtion utan gränser

På senare tid har en rad hybrider mellan olika produkter dykt upp. Vi har sett ”mash-ups” mellan produkter från helt olika kategorier och från olika delar av världen, kulturer och traditioner. 2013 gjorde cronuten (hybrid mellan doughnut och croissant) succé i New York och fortfarande är det meterlånga köer för att få smaka på det söta bakverket från Dominique Ansels Bakery på Manhattan. I slutet av förra året såg vi ytterligare en hybird, Ramenburgaren, innehållande klassiska asiatiska komponenter i en amerikansk hamburgare, som även den blev en hype. Försäljningen började i ett stånd på Brooklyns Smorgasburg (som så många andra nya streetfoodinnovationer) och nu ska upphovsmakaren öppna en ”brick and mortar” Ramenburger-restaurang. Mexikansk sushi, Turkisk Roti och vietnamesisk Pulled Pork Tacos är andra exempel på fusion mat som fullkomligt exploderat i storstäder världen över.

Globaliseringen och internet har på många sätt krympt världen. Utbyten och erfarenheter från andra kulturer gör att konsumenter får nya preferenser och nya krav. Restauranger, matproducenter och varumärkesägare tvingas att hänga med och ständigt innovera, vara kreativa, överskrida gränser för att skapa något nytt.

Till mångt och mycket speglar hybrider och ”mash ups” dagens konsumtionssamhälle där konsumenter skiftar beteende och värderingar, ifrågasätter normer och traditioner sätts på prov. Vi ser en bred konsumentgrupp som är benägen att testa oväntade kombinationer från helt olika kategorier.

På Regeringsgatan i Stockholm har nyligen Skanstull Restaurang och Bar slagit upp portarna. De kallar sig för ”radiobar” och konceptet är en blandning av amerikansk diner/fiskrestaurang/bar/studio som sänder livestreamad webbradio från morgon till sen kväll. Bakom konceptet ligger grundarna av södermalmsställena Under Bron och Trädgården. Södermalm har alltså flyttat in ett stenkast bort från Stureplan och på menyn finns allt från löjrom och ostron till enkel gröt och vita bönor i sann mash-up anda.

Av: Julia Holmberg

Julen står på tröskeln och alla är välkomna in

19 december 2013

IMG 15731 Julen står på tröskeln och alla är välkomna in

Det närmar sig juletid och för många en efterlängtad ledighet. Mitt i all granspaning, shopping- och julklappsstress kan vi urskilja flera olika initiativ där människor väljer att dela med sig och skapa julglädje även för andra.

Metro har under december månad publicerat en serie där de presenterar olika projekt där människor i alla olika åldrar vill dela julen med andra som har det sämre ställt. Vi möter självaste tomten, paketutdelare och julbordsräddarna.

På torsdag den 19e december serveras jullunch för hemlösa i Kungsträdgården där hela företag, familjer och alla hungriga eller bara nyfikna kan komma och äta julmat där pengarna skänks till Stadsmissionen. Förra året lockade eventet över 1000 personer och arrangörernas mål är att sätta nytt rekord.

Även kommersiella företag vill visa sin goda vilja inför stundande högtid och IKEA och Wirz Werbung AG i Schweiz manar oss alla att putsa silvret och duka för fest med extra sittplatser. No Empty Chairs at Christmas är en social plattform för alla som önskar sällskap över julen, där kan man registrera sig som antingen gäst eller värd. Men kom ihåg att inte vifta för mycket med ögonfransarna, reglerna är tydliga: ”No Empty Chairs for Christmas is not a dating platform and may not be misused as such”.

Kan allt detta vara en konsekvens på den konsumtionströtthet som går att skönja i samhället? Vill vi idag hellre hjälpa andra än överösa oss själva med ytterligare saker som vi egentligen inte behöver? Eller backar vi bandet och går från en välfärdsstat tillbaka mot ett samhälle uppbyggt på allmosor och fattigvård? Oavsett så går julen i givandets tecken, ät gott, njut av sällskapet och gläds med andra!  

Vi på Consumerinsight önskar er en riktigt god jul!

Av: Rebecca Birge

Den välbeställda medelklassen söker ständigt nya utmaningar

18 september 2013

Ohälsa och sjukdom är idag nära förknippat med skuld och syndigt beteende. Nymoralistiska idéer gör att träning för många blir en skyldighet snarare än något lustfyllt. Något alla bör hinna med, om inte efter jobbet så ett snabbpass på lunchen, det går alltid att klämma in i vardagen.

Det handlar också om att utmana och pressa sig själv. Loppen runt om i storstäderna slår deltagarrekord och ”obstacle race” som t ex Tjurruset blir snabbt fyllda. Träningshetsen har nog aldrig varit mer påtaglig. Sveriges största gymkedja SATS sprutar ut nya kreativa träningsformer (de flesta en modifiering av gamla träningsformer i ny förpackning). Nu till hösten kan man sysselsätta sig med allt från Mud (namnet talar tydligt om vad det handlar om) till Dodgeball och Fit as a Fighter. Och i den nya SATS-appen kan man numera logga och tracka all typ av träning, även utanför gymmet. Det finns alltså klasser för alla, glöm bortförklaringarna och kom ihåg- ”strong is the new skinny”.

bild4 Den välbeställda medelklassen söker ständigt nya utmaningar

Midnattsloppet 2013, nytt deltagarrekord igen. Träning och att delta i lopp har blivit en form av folkrörelse.

I takt med att träning kommersialiseras allt mer är det många som söker sig längre ifrån storstadens neonfärgade fitnesscenter. Som vanligt söker sig den välbeställda medelklassen något som känns svårtillgängligt, autentiskt, äkta och kanske till och med lite farligt. De söker sig ut på bergen, bort från spåren i stan, och sysslar istället med terränglöpning och bergsmarathon. Eller så börjar man klättra, långt borta från blaffiga varumärkesloggor och knökfulla gym. Och även skidåkningen håller sakta på att transformeras. Randonée och friåkning har blivit näst intill mainstream. Glöm pisten och skidresorten. Nästa skidresa går till Alaska, på med stighudarna och upptäck nya orörda platser.

Eller är det mest trendiga att ignorera hälsoismen, att inte låta varken staten, media eller träningskedjorna påverka ens livsstilsval? På med mjukisarna, dega i soffan och njut av stillheten.

Av Julia Holmberg

Spelar det någon roll om något är naturligt eller inte?

18 juli 2013

kött4 620x344 Spelar det någon roll om något är naturligt eller inte?

Vi är i dag näst intill besatta av att det mesta omkring oss, kanske framförallt mat, ska vara naturligt. Naturligt är ett ord som syns överallt i marknadsföringssammanhang – reklamarna vet om att sånt som är ”naturligt” säljer bättre än sånt som ”onaturligt”. Det här är intressant eftersom man kan fråga sig vad det egentligen innebär att något är naturligt. Jag har bland annat skrivit om detta i ett tidigare inlägg på bloggen (Vad är det naturliga?).

I en podcast från The Long Now Foundation lyssnade jag nyligen på Nicholas Negroponte en framtidsspanare som bland annat är känd för sina tankar om ”bits and atoms” – att vi lever i en värld som är baserad på atomer men att vi rör oss mot en värld där ”bits” tar över. Hans slutsats blir att sådant som vi idag ser som motsatser till varandra (distinkt olika ”atomer”) kommer att flyta ihop eftersom den teknologiska utvecklingen gör en del sådana distinktioner förlegade. Han pekar bland annat just på dagens motsatsförhållandet mellan naturligt och onaturligt. Ett exempel han nämner är företaget Modern Meadow som experimenterar med att skriva ut kött. Kött som är utskrivet i någon slags 3D printer – är det naturligt eller onaturligt? Själva köttet är ju skapat utifrån ”riktigt” kött (utifrån vävnader från riktiga djur), det är bara produktionsprocessen som skiljer sig.

I anslutning till detta kommer jag också att tänka på en debattartikel i Svenska Dagbladet nyligen där VDn för Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet, Olof Holmer, bemötte en artikel av Centerpartiledaren Annie Lööf som handlade om att Centerpartiet vill minska de kemiska gifterna i vår vardag. Enligt Holmer finns det en rad felaktigheter i Centerledarens artikel, bland annat påståendet att ”kemikalier finns i nästan allt som vi kommer i kontakt med”. Holmer påpekar i sin artikel att allt omkring oss består av kemikalier, ”Annie Lööf består själv till 100 procent av kemikalier”, konstaterar han ironiskt.

Vår besatthet av det naturliga i dag kan ses som en följd av industrisamhällets och i efterdyningarna på den – masskonsumtionens uppkomst. Innan var frågan om naturligt eller inte irrelevant – man ”konsumerade” på det sätt som var möjligt. I och med uppkomsten av en stor medelklass blev det under 1900-talet möjligt för allt fler människor att lägga en stor del av sin ökade inkomst på konsumtionsvaror.

Under efterkrigstidens första årtionden slog masskonsumtionen igenom med fullt kraft – det nya och i våra ögon ”onaturliga” var attraktivt; det var plast, engångsartiklar och det skulle vara nytt. ”Throw away living” blev ett begrepp som kännetecknade tidsandan. Jakten på det naturliga i dag kan ses som en reaktion på det slit och släng ideal som rådde i mitten på 1900-talet, och som fortfarande råder, i stora delar av samhället. Något som kan hävdas vara naturligt blir på många sätt den ultimata motsatsen till allt det som vi vill distansera oss från. Frågan är dock om detta förhållningssätt håller i en framtid där världen troligtvis inte ser likadan ut som i dag.

Av: Elin Åström Rudberg

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Man måste ha varit på toppen för att sänka sina krav

24 juni 2013

För ett tag sedan läste jag Nina Björks konsumtionskritiska bok ”Lyckliga i alla sina dagar”. Även om man inte är en lika radikal kritiker av det kapitalistiska systemet som hon är kan man hålla med om en del av hennes kritik (ja, det är sjukt att företag marknadsför preventiv hårborttagning till flickor i lågstadieåldern som på så sätt ska besparas oönskad hårväxt efter puberteten). Konsumtionssamhället är fullt av avarter.

Samtidigt finns det drag av elitism i hennes kritik. Varför är det fel att vilja ha en ny och större platt-tv eller att köpa ett nytt kök på IKEA? Det är lätt att underkänna sådana ytliga drömmar när man själv besitter tillräckligt med kulturellt kapital för att stå över dylika materiella strävanden. Är det bara den välmående medelklassen som har råd att ”byta ner sig”?

Historiskt har ökad materiell levnadsstandard varit viktig för de flesta människor och ingenting som ifrågasatts. Det är fortfarande viktigt i tillväxtländer som t ex Indien och Kina, där det är självklart att unga människor drömmer om bättre materiell standard än sina föräldrar. Men i den rika delen av världen kan man såklart fråga sig vad det är att få det bättre.

När de flesta medborgare kan äta bra mat, har tillgång till ny teknik och har råd att åka på semester någon gång per år blir de materiella drivkrafterna mer diffusa. På vilket sätt vill jag få det bättre än mina föräldrar? I Sverige idag handlar medelklassens drömmar mer om att förverkliga sig själv snarare än att spara ihop pengar till en ny bil.

Paralleller kan dras till politiska sympatier och värderingar. Det är ironiskt att det är en av de mest konsumtionsstarka grupperna i samhället (välutbildade, unga kvinnor i storstadsområden) som är mest benägna att rösta på det mest konsumtionskritiska partiet, Miljöpartiet. Ytterligare en liknelse kan göras med ätande om man tittar på vilken grupp konsumenter i västvärlden som i störst utsträckning är vegetarianer. Det är de människor som har råd att äta vad och hur de vill – som har sett och upplevt överflödet – som väljer bort att äta kött.

Av: Elin Åström Rudberg

Läs även andra bloggares åsikter om , ,