I dag vill alla vara en modern renässansmänniska

7 december 2011

Av: Elin Åström Rudberg

Det går inflation i prestationer i dag. Idealet är att ha hunnit med så mycket som möjligt i livet och gärna innan man fyllt 30. Det ska vara lite kultur, lite välgörenhet, lite business och lite intressanta hobby- aktiviteter. Toppat med genomgående högsta betyg så klart, både i gymnasiet och efteråt.

Enligt en välskriven artikel i New York Times om fenomenet ”super people” har det blivit allt svårare att komma in på de mest prestigefyllda utbildningarna i USA.  1971 så kom 19 procent av alla sökande till amerikanska så kallade Ivy League Universitet in på sin utbildning, 2011 är den siffran 6 procent. Det räcker inte längre med topp-betyg, man måste ha presterat utanför klassrummet också. Kanske startat ett företag, byggt ett barnhem i Bolivia, startat en ideell förening, vunnit juniormästerskapen i bergsklättring osv. Mönstret känns igen även från de bästa svenska utbildningarna på högskolor och universitet.

Parallellt ser vi hur retoriken kopplat till olika yrkesgrupper förändras för att ge ett intryck av professionalisering. Det heter inte längre städare, utan lokalvårdare. Inte dagisfröken utan förskolepedagog. När man skriver klagobrev till amerikanska företags kundtjänst får man inte ett svar undertecknat ”Elisabeth Johnson, Customer Service” utan ”Elisabeth Johnson, Customer Correspondence Specialist”. I många fall är det ett förståeligt sätt att höja vissa yrkesgruppers status men det är intressant att detta sker parallellt med prestationshetsen inom skolan.

Jag vet inte vad som kom först; sofistikeringen av yrkestitlar eller större krav på prestationer innan man ens kommer ut i arbetslivet; troligtvis växelverkar dessa processer på något sätt. Båda är i alla fall symptom på vårt kunskapstörstande samhälle.

I dag vill alla vara en modern renässansmänniska som behärskar det högteknologiska livets alla aspekter kombinerat med djup kunskap om de traditionella vetenskaperna. Det är bara att titta på vilken status allmänbildning har fått i dagens samhälle (om detta har ju bland annat United Minds VD Marie Söderqvist Tralau skrivit) eller att det numera har blivit häftigt att kalla sig själv för nörd. Från  skällsord till statusfylld beteckning som bärs upp med stolthet; det går knappt att läsa en intervju med en framgångsrik person utan att stöta på uttrycket: ”jag är ju lite av en nörd…”.

Samtidigt som vi har detta fokus på hur allmänbildade och duktiga dagens unga är, eller ja tvingas vara, för att ens få jobb som lokalvårdare, så finns det en annan sida av diskussionen. Att kunskap i dag blir allt mer ytlig. Att förmågan att problematisera bakomliggande orsaker till vedertagen fakta försämras. Den svenska skolan halkar efter i internationella undersökningar som Pisa, särskilt inom naturvetenskapliga ämnen. Dessutom diskuteras betygssystemen i svenska skolor; i en nyligen genomförd undersökning sätter Skolinspektionen IG på var nionde elev där läraren på elevens egna skola satt ett MVG, skriver Göteborgs-Posten. Man kan fråga sig hur pålitliga resultaten är om bedömningen är så godtycklig.

Till sist kan man fråga sig: har vi blivit smartare eller är det bara normen för vad det innebär att vara smart som har förflyttats? Som med så mycket annat ligger svaret säkerligen någonstans mitt i mellan. Dagens unga verkar i alla fall få ställa in sig på att konkurrensen i samhället kommer att fortsätta att hårdna. Så det är bara att ligga i med plugget, träning och egna företagsidéer om man ska ha någon chans. Och så gärna lite ideellt arbete ovanpå det.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Dagens samhälle lider av koncentrationsbrist

22 november 2011

230px beowulf firstpage1 189x300 Dagens samhälle lider av koncentrationsbrist

Av: Elin Åström Rudberg

När jag var utbytesstudent i USA i slutet på 90-talet så fanns det något som hette Cliff’s Notes. Det var små häften med sammanfattningar och analyser av skönlitterära verk; för mig var de till stor hjälp när vi på engelskalektionerna skulle läsa Hamlet, Beowulf och andra klassiska verk som ju inte ens var särskilt lätta för mig att förstå på svenska. Lärarna ogillade Cliff’s Notes, det fanns till och med något slags förbud, men det hindrade inte de flesta elever för att använda dem som en genväg till att förstå väldigt komplexa texter.

Vad avlägsen denna tid känns och ändå var det bara drygt tio år sedan. I dag tror jag knappt att någon lärare lyfter på ögonbrynen  när studenterna använder Wikipedia eller andra moderna motsvarigheter till Cliff’s Notes. Jag tycker att Wikipedia är fantastiskt på många sätt. Här har vi den ultimata demokratiseringen av information och kunskap. Och det går så snabbt och lätt!

På det sättet är Wikipedia också en typisk produkt av vår tid. En tid när det mesta går snabbare än vad det gjorde för 10 år sedan. Nyheterna når mig i samma sekund som de inträffar, jag kan tänka en tanke och samtidigt twittra den till miljontals människor, dialogen i amerikanska actionfilmer är så rapp att skådisarna själva knappt hinner med. 

Det finns ett företag i USA som hjälper privatpersoner att marknadsföra sig på Facebook. Deras slogan ”Because people read status updates, not books” är en träffande beskrivning av synen på kunskap i dag.

skacc88rmavbild 2011 11 22 kl 10 07 531 300x59 Dagens samhälle lider av koncentrationsbrist

Det som betyder något är vad som står på din Facebook-sida, och mycket mer information än några rader orkar knappt någon ta till sig. Informationslandskapet är så överväldigande och fler och fler webbsidor, artiklar, och, i undantagsfall böcker, slåss om vår uppmärksamhet. Det blir lätt ett surfande efter enkla förklaringar samtidigt som mejlen och mobilen plingar var och varannan sekund.

Jag tror verkligen att dagens samhälle lider av koncentrationsbrist. Enligt New York Times, konsumerade människor i USA tre gånger så mycket information under en dag 2008 som de gjorde 1960 och personer som använder datorer på arbetet öppnar sin mejl eller andra program cirka 37 gånger varje timme. Man stannar alltså mindre än en minut i det arbete man håller på med innan man klickar vidare till något annat.

Mot bakgrund av detta tror att jag vi kommer att få se fler exempel på mottrender till de som karaktäriserar det hypersnabba informationssamhället. En uppdämd längtan efter ett långsammare liv med färre distraktionsmoment. Det finns så klart många exempel på detta redan, allt ifrån slow food-rörelsen till retreat-resor. Men räkna med att det kommer mer.

Är det förresten någon som har missat Akademibokhandelns och Bokus nya e-bokssatsning? Dito heter den och deras slogan är ”genvägen till berättelsen”. Så förutsägbart – det hade varit mycket roligare med motsatsen, ”omvägen till berättelsen”. Men tiden kanske inte riktigt är mogen för det.

Om du har orkat läsa ändå hit så vill jag gärna tipsa om den relativt långa, men väldigt bra artikeln i DN ”I debatt-Sverige kan ingen höra dig skrika”. Om du har tid det vill säga.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,