Man måste ha varit på toppen för att sänka sina krav

24 juni 2013

För ett tag sedan läste jag Nina Björks konsumtionskritiska bok ”Lyckliga i alla sina dagar”. Även om man inte är en lika radikal kritiker av det kapitalistiska systemet som hon är kan man hålla med om en del av hennes kritik (ja, det är sjukt att företag marknadsför preventiv hårborttagning till flickor i lågstadieåldern som på så sätt ska besparas oönskad hårväxt efter puberteten). Konsumtionssamhället är fullt av avarter.

Samtidigt finns det drag av elitism i hennes kritik. Varför är det fel att vilja ha en ny och större platt-tv eller att köpa ett nytt kök på IKEA? Det är lätt att underkänna sådana ytliga drömmar när man själv besitter tillräckligt med kulturellt kapital för att stå över dylika materiella strävanden. Är det bara den välmående medelklassen som har råd att ”byta ner sig”?

Historiskt har ökad materiell levnadsstandard varit viktig för de flesta människor och ingenting som ifrågasatts. Det är fortfarande viktigt i tillväxtländer som t ex Indien och Kina, där det är självklart att unga människor drömmer om bättre materiell standard än sina föräldrar. Men i den rika delen av världen kan man såklart fråga sig vad det är att få det bättre.

När de flesta medborgare kan äta bra mat, har tillgång till ny teknik och har råd att åka på semester någon gång per år blir de materiella drivkrafterna mer diffusa. På vilket sätt vill jag få det bättre än mina föräldrar? I Sverige idag handlar medelklassens drömmar mer om att förverkliga sig själv snarare än att spara ihop pengar till en ny bil.

Paralleller kan dras till politiska sympatier och värderingar. Det är ironiskt att det är en av de mest konsumtionsstarka grupperna i samhället (välutbildade, unga kvinnor i storstadsområden) som är mest benägna att rösta på det mest konsumtionskritiska partiet, Miljöpartiet. Ytterligare en liknelse kan göras med ätande om man tittar på vilken grupp konsumenter i västvärlden som i störst utsträckning är vegetarianer. Det är de människor som har råd att äta vad och hur de vill – som har sett och upplevt överflödet – som väljer bort att äta kött.

Av: Elin Åström Rudberg

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Det enkla och lätta livet

15 augusti 2011

Av Elin Åström Rudberg

Hösten närmar sig och möjligtvis även risken att vi halkar in i en ny lågkonjunktur vilket ju skulle vara extra bittert eftersom det känns som att vi knappt har hunnit ur den förra. Att döma av rubrikerna i media den senaste veckan så är världsläget ganska deppigt.

Så hur ska man då muntra upp sig själv när semestern är slut och vardagen tar vid i en osäker omvärld? Ja, kanske genom att ta del av den här spaningen.

Jag har tidigare skrivit om olika uttryck för hur människor försöker förenkla och effektivisera sin vardag. I ett blogginlägg från förra hösten exemplifierade jag med det amerikanska livsstilsmagasinet Ready Made: instructions for everyday life – som fokuserar på olika tips och idéer för att hjälpa människor till en enklare vardag. I somras fick jag tips om ytterligare ett magasin med samma tema: Real Simple: life made easier som nu ligger på mitt skrivbord och som enligt min goda amerikanska vän är väldigt populär i USA (ser vi framväxten av en helt ny genre?)

imag01251 169x300 Det enkla och lätta livet

Magasinet har rubriker som ”new uses for old things”, ”modern manners” och ”problem solvers of the month”. Sen att magasinen de facto innehåller mycket av samma slags självhjälpstips, mode och matrecept som helt ”vanliga” livstilsmagasin  – det är en annan sak. Det är infallsvinkeln som är distinkt annorlunda.

Tidsandan talar verkligen för den här typen av kulturella uttryck. Dels finns det starka bakomliggande drivkrafter som ett ökat miljöintresse och ett ifrågasättande bland västvärldens konsumenter av våra konsumtionsnivåer. Lägg till detta en osäker världsekonomi som gör konsumenter försiktigare (även om mentaliteten så klart kan förändras om nyheterna vänder åt det positiva hållet den närmaste tiden). Men i höst kommer många människor att tänka efter en gång extra och fundera på hur man kan använda sina befintliga resurser på ett bättre sätt. Se där, ett sätt att göra både sin egen plånbok och världen en tjänst.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,