Om förnöjsamhet och missnöje

26 september 2013

De stigande förväntningarnas missnöje. Detta uttryck som myntades av statsminister Tage Erlander har jag kommit att tänka på flera gånger den senaste tiden. Exempelvis när jag i somras lyssnade på ett avsnitt av programserien Oförnuft och Känsla som gick på P1 i somras. Programmet handlade om karriär och lycka och om att vi ofta förutsätter att ”lyckade” personer också är lyckliga. Författaren Alexandra Ahndoril (som tillsammans med sin man bildar den framgångsrika deckarpseudonymen Lars Keppler) berättade en anekdot om en hälsoundersökning där hon blivit ombedd att svara på några frågor i ett formulär, bland annat fick hon ta ställning till om hon ansåg sig lyckligt lottad i livet. Läkaren blev förvånad över att hon hade kryssat i ”ja” och sa att det aldrig var någon som brukade göra det.

Min första chef sa en gång till mig att ordet förnöjsamhet är ett ord som knappt är relevant idag. Att vara förnöjsam ligger liksom inte för moderna människor, det är nästan som ett misslyckande, för precis som att vi förväntas ta hand om vår hälsa förväntas vi hela tiden sträva uppåt, efter något bättre, något mer i livet än det vi har idag.

Den hedonistiska konsumtionen som är vanlig idag kan ses som en del i denna strävan. Vi har lärt oss att drömma om glädje, nöje och lust och vi söker efter att uppleva det vi fantiserar om på riktigt. Genom konsumtion ges vi en möjlighet att bli någon annan. Det paradoxala verkar dock vara att vi aldrig riktigt blir nöjda – verkligheten lyckas sällan leva upp till förväntningarna.

 Om förnöjsamhet och missnöje

Hedonistisk livsstil i tavlan som föreställer guden Bacchus av 1500-tals konstnären Caravaggio.

Kommer den hedonistiska konsumtionen att fortsätta? Den konsumtion genom vilken vi strävar efter lycka och en bättre vardag än den vi har idag. Det går att skönja en slags konsumtionströtthet i dagens samhälle – många människor i västvärlden upplever att antalet prylar man måste sköta, förvara, ta hand om, relatera till etc. börjar bli jobbigt. Lägg till det ekonomisk kris i många länder och klimatkris.

Vi har varit en slags mottrend mot hedonismen på spåren i ett av våra inlägg här på bloggen (om ”foodiens” eventuella död; ”i framtiden tar vi ett piller för att bli mätta”). Malin Ullgren skrev även en krönika om att avstå i Dagens Nyheter i somras. Vem vet – i spåren på ett lite mer återhållsamt och icke-hedonistiskt framtidssamhälle skulle vi kanske även bli lite lyckligare.

Av Elin Åström Rudberg

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Kommentera