Att leva i överflödssamhället

11 november 2015

Att vi lever i ett samhälle som kännetecknas av materiellt överflöd har noterats under under lång tid. Det var framförallt efter andra världskriget som västvärldens länder utvecklades till avancerade marknadsekonomier med varierande grad av offentlig välfärd. I dag blir orättvisor i världen allt mer synliga – både mellan och inom länder. Ändå är det så att medelklassen i exempelvis Sverige har tillgång till allt fler valmöjligheter, produkter och tjänster för att fylla alla möjliga slags behov och önskningar.

I ett forskningsprojekt kallat Managing Overflow på Göteborgs Universitet undersöks fenomenet med överflöd ur flera olika perspektiv. Som projektet beskriver så kan överflöd innebära rikedom och välfärd men även slöseri och överbelastning. Detta känner nog många igen sig i. Det moderna konsumtionssamhället är både en välsignelse och en förbannelse – medelklassens konsumenter blir lätt beroende av nya produkter och teknik för att de fyller en funktion men svär samtidigt över alla prylar som svämmar över hemmet eller över teknik som strular. Komplexiteten i vardagslivet ökar i takt med fler kontaktpunkter med människor, företag och produkter som även måste underhållas och uppdateras kontinuerligt. Samtidigt syftar en stor del av de innovationer som lanseras gentemot konsumenter till att förenkla livet.

LevittownPA 620x497 Att leva i överflödssamhället

En flygbild av Levittown i Pennsylvania, USA som byggdes på 50-talet. Av många beskriven som en av de första ”moderna” amerikanska förorterna. Här skulle familjer bo som skulle ta del av överflödssamhället genom TV, bil och andra moderna bekvämligheter.

Att beskriva och även kritisera överflödssamhället är dock, som sagt, inte något nytt. Ett av de mest kända verken är boken Affluent Society som skrevs av den amerikanska ekonomen John Kenneth Galbraith 1958. I den drev han tesen att USA hade blivit ett överflödssamhälle där ytterligare konsumtion inte på samma sätt kunde motiveras eftersom denna nyare typ av konsumtion ofta bara var ytterligare varianter på redan uppfyllda behov (nyare bilmodeller, nya modekläder etc.). I en svensk recension av Jan Wallander som då var chef på Industrins Utredningsinstitut (och vars stiftelse för övrigt har finansierat en del av forskningsprojektet på Göteborgs Universitet) fick boken både ris och ros. Wallander konstaterade att all ny konsumtion inte kan avfärdas som enbart framkonstruerad av kommersiella intressen och pekade på att det ”är roligt att ha en televisionsapparat” (utvecklingen av TV var i sin linda; Sveriges Television hade startat reguljära sändningar bara några år innan, 1956). Wallander satte i vilket fall fingret på den kvalitativa skillnaden mellan att ha tillgång till vissa produkter och att inte ha det. Motsvarade fras idag skulle kunna vara att: ”det är roligt att ha en smartphone”, vilket i och för sig inte betyder att det enbart och alltid är odelat positivt att ha en smartphone som ständig följeslagare.

I dag ser vi konsekvenser av överflödssamhället som inte uppmärksammades i mitten på 1900-talet. Miljöfrågan lyste med sin frånvaro medan den idag är en av de viktigaste samhällsutmaningarna på global nivå. På 50-talet var bilismen på frammarsch och sågs som en eftersträvansvärd komponent i en modern livsstil; i dag framstår bilen ofta som föråldrad och miljöskadlig och har spelat ut sin roll i urbana områden med utvecklad kollektivtrafik.

Vilka följderna av dagens överflödssamhälle kommer att bli samt hur dessa kommer att analyseras och tolkas om 50 år får framtiden utvisa.

Av: Elin Åström Rudberg

 

Kommentera