Värt att vänta på – om kvalitetstid, genvägar och matkonsumtion

14 augusti 2012

Av Elisabet Sjölund

Tid är en lyxvara vilket manifesterar sig på ett lite paradoxalt sätt i vår konsumtion och i produkter och tjänster. Vi måste prioritera – men vad förtjänar egentligen vår dyrbara tid?

Långkok och surdegsbröd blev finmat. Det som förr handlade om hushållsekonomi och strategier för att förlänga hållbarhet för livsmedlen handlar idag om att konsten och förståndet att avnjuta den upplevda kvaliteten av ”långsam mognad” -  årgångsviner och riktigt långlagrade ostar är gamla exempel på statusmarkörer. Surdegsbagerierna finns i vart och vartannat kvarter idag.  Trots do-it-yourself-vurmen och den bekväma tillgången till hotell för våra små älsklingsdegar när vi reser bort köper nog de flesta sin levain färdigbakad. Vi betalar premium för upplevelsekvaliteten av det långsamma och för tiden vi inte själva hade att lägga ned på att odla kulturen; att vänta på naturens gång. På analogt vis har vi sett hur vintage- och second hand-marknaden exploderat som forum för införskaffande av naturligt, av tiden patinerade produkter. Blixtsnabbt.

Vissa genvägar anses okej; andra sänker status. Produkter med prefixet ”snabb-” bidrar sällan till premiumstatus; de upplevs i stället som billiga lågkvalitetsalternativ. Snabbkaffe, snabbmakaroner, instant noodle soup. Snabburgare. Produkter som inte bara ska tillredas snabbt utan även förväntas konsumeras snabbt och vars tillredningsprocess raffinerats till att inte alls vänta på naturens gång. Kaffe tillrett i en åttatimmars kallbryggningsprocess med apparatur som till utseende för tankarna till kemilaboratorium och timglas, finns nu för hemmet och sägs smaka unikt. Snabbkaffe kanske känns mindre premium än någonsin?

img egg Värt att vänta på   om kvalitetstid, genvägar och matkonsumtion

Färdigkokta och skalade ägg -  en genväg värd att betala för?

Heinz ketchup only comes out when it’s ready to… Idag finns den långsamma ketchupen (borde den ens klassas som fast moving consumer goods/ snabbrörlig konsumentvara?)  även i klämflaskor och upp-och-nerflaskor som lanserats i sann convenience-anda  -  förpackningar som adderar värde och betalningsvilja genom att vara praktiska och lösa vardagsproblem – men som kanske ändrar vårt förhållande till innehållet.  Är det så att produkter som vi konsumenter accepterar att vänta på faktiskt upplevs som BRA; kan vår vilja att vänta komma att bli en kvalitetsindikator? En delvis sorglig tanke när man inser att för kvalitetsprodukter accepterar vi ibland undermålig förpackningsfunktion: St Dalfour’s marmelad är omöjlig att få ut i slutet, ur sin höga, smala, glasburk med svår profil som ingen marmeladsked i världen rår på. Man köper den ändå… och skrapar ur det nästan sista. Det är det värt.

NINEs sommartrender 2012

6 juli 2012

Av Julia Holmberg, Karolina Pamp och Elisabet Sjölund

På konsulters vis börjar vi med sammanfattningen: sommarens konsumenttrender handlar om att göra det svåra lite enklare och det enkla lite svårare.  På sommarlovet vill vi anamma allt det där genuina och långsamma som vi pratat och läst om hela året men som inte riktigt rymdes i livspusslet. Huruvida det ryms i semesterpusslet återstår att se… och genvägar finns förstås alltid om den där lyxiga tiden trots allt skulle ta slut.

img flowers NINEs sommartrender 2012

Svenska sommarlovspärlor lockar fortfarande

Vädret till trots väljer många idag att spendera semestern i (utvalda delar av) Sverige – Gotland, Österlen och Göteborgs och Stockholms skärgårdar fortsätter att locka mången sommarlovsrusig tjänsteman som söker det genuina, äkta och autentiska på de destinationer de väljer att semestra. Nostalgin lockar. Som lite kuriosa kan vi konstatera att man, för att slippa eller åtminstone tona ner stämpeln som nollåtta eller turist, numera kan smälta in som lantis genom att ta en kurs i den lokala dialekten. Enligt NINEs spaningar förekommer kurser i till exempel Skånska (För Sommargäster?).

Med glamping blir naturen tillgänglig för fler

Campingen har gjort comeback och svenskarna älskar sitt friluftsliv och sin allemansrätt. Efterfrågan på genuina naturupplevelser och friluftsaktiviteter är enorm. De som inte jublar över torrdass, blöt packning och frystorkad mat har idag ett allt större utbud av tjänster att tillgå för att ändå närma sig naturen. Lyx och äventyr kombineras och produktifieras genom ’glampingen’ . Enligt HUI är ’glamping’ den hetaste semestertrenden.

När grillen tänds tar Hen semester

Grillning är som vanligt så här års ett hett ämne. Överösta av nya burgarrecept med högrev, andvändarinformaiton om muurikor och grilltermometrar kan vi konstatera att vi lyckats göra ytterligare en ”enkel sommarsyssla” till materialsport. Att grilla är som bekant inte bara en symbol för sommaren utan även en manlig statussymbol.  Huruvida elden, röken och  alla redskap spelar in är oklart men härden lockar idag även de minst metrosexuella männen till matlagning och mest populärt att grilla är, enligt ICAs rapport På grillen, kött. Enligt vetenskapliga studier förknippar vi kött med manlighet.  När könsrollerna suddats ut alltmer i vardagen blir sommarlovet kanske ett  gyllene tillfälle att värna om traditioner och anamma gamla vanor utan att skämmas. Männen grillar biffen med en stödöl, kvinnorna dukar och blandar ihop en fräsch sallad under trevligt småprat.

Vi smakar saft och tar farväl av rosévinet

Lemonad, saft och snaps utan alkohol – utbudet och försäljningen av alkoholfri dryck ökar och i sommar sippar vi på diverse nya varianter – utan att behöva göra avkall på smaken.

 NINEs sommartrender 2012

Rosévinet som varit sommarens signaturdryck sjunger på sista versen, sägs det.  Nästa säsong kommer det rosa vinet att vara lika omodernt som den rosa skjortan. Mingeltillställningar med kreddfaktor måste förändras och förnyas och experter som bland annat tittat på Englands dryckestrender har nu alltså förutspått det rosa vinets död till förmån för det… orangea vinet; ett vin utan svavel och med naturjäst som smakar gammeldags och sägs vara dyrt och svårt att dricka och att få tag i. Med andra ord: ett vin som gjort för vår tids konsument som gärna gör det lätta lite svårare.

Vi springer för livet

Nu ska vi inte bara springa… utan nu kan vi även lyssna på radio om löpning, läsa böcker om löpning, blogga om löpning och helst ska vi åstadkomma något välgörande för andra medan vi springer.

Sveriges Radio P1 ska sända ett radioprogram; Upploppet – de nya löparna  berättar springhistorierna som skaver och känns. En serie om drogberoende, löparklänningar, kärleksmöten, elitism och festivalgemenskap. Det inte blir något traditionellt sportprogram där det kommer att rabblas resultat eller ett hälsoprogram utan avhandlar löpning som ett populärkulturellt fenomen.

När rockbandet Death Cab for Cutie skulle ge sig ut på turné sparade de ihop alla pengar som de vanligtvis lade ut på sprit, enligt sångaren 400 dollar per kväll, och köpte ett löpband. Löparen Anne Mahlum brukade springa förbi ett härbärge under sina rundor i Philadelphia. En dag fick hon idé. Hon bestämde sig för att starta en löparklubb för hemlösa. Anne Mahlum startade med en liten grupp på nio entusiaster, som snabbt växte till 1500 medlemmar över hela USA.

Vi badar nakna

Så det så

Kommersiella ytor optimeras som moderna stimulanspaket

Nu öppnar allt fler heldagshäng. Butik, bar och barberare i en och samma lokal,  krogar med nästan dygnet-runt öppet för alla måltidstyper och sociala sammanhang, kaféer kombinerade med motorcykelmekverkstäder och yogasalonger… Alla sinnen ska tillfredsställas, alla i familjen ska aktiveras.

Sommaren är räddad..

…och glad sommar önskar NINEs ConsumerInsight-gäng

From brand to a stand

26 juni 2012

Av Julia Holmberg

Det har pratats ett bra tag nu om att vi befinner oss i ett paradigmskifte; globaliseringen och den digitala utvecklingen har fört oss in i ett nytt paradigm där den ökade transparensen gör att näringsliv, politik och civilsamhället kan inte längre skiljas åt. Man pratar om att det skett ett skifte i värderingar. Nu handlar det inte om att bara ha en CSR-avdelning utan nu måste företagen ta ansvar för samhällsbyggnad och att själva skriva på samhällskontraktet. Ta tex Skandia som driver samhällsengagemang genom att erbjuda sina anställda att volontärarbeta två timmar i månaden som en del av deras egen verksamhet Idéer för livet.

Att gå från att bara vara ett varumärke till att ta ställning handlar om att vara samhällsutvecklare istället för att vara marknadsledande och framförallt att delta istället för att göra allt för att slippa ta ställning. Under Occupy Wall Street tog Ben & Jerry’s tydlig politisk ställning genom deras slogan ”We stand with you” och Chryslers uppmärksammade Superbowl reklam med Clint Eastwood innehöll en tydlig samhällskritik och var tydligt pro-Obama. Starbucks driver en rad samhällsbyggande engagemang, bland annat har de samlat ihop över 11 miljoner dollar för att hjälpa till i kampen om jobben för de unga i USA. Och i veckan, under Cannes Lions, annonserades ”världens bästa reklamfilm” nämligen Chipotles ”back to the start” vilken sägs ha smittat av sig på även MC Donald’s djurhållningspolicy.

”Do good shit!” pratade debattören och Mindparkchefen Joakim Jardenberg om under Webbdagarna 2012  i Stockholm. Det kan tyckas vara uttjatat och en självklarhet. Konsumenter förväntar sig ärlighet, ett större samhällsansvar och ställningstagande från företag och de sociala medierna kommer definitivt att straffa de som inte hänger med. Frågan är dock vilken kurs företagen ska hålla och i vilken grad de vågar ta politisk ställning och framför allt hur ska politikerna förhålla sig till att företagen börjar ge sig in på deras område?

beautiful picture quotes 225773059 325764 475 4752 From brand to a stand


Konsumentens makt…

15 maj 2012

 Konsumentens makt...

Ingen har väl missat årets H&M bikinireklam..och debatt..

http://blogg.cancerfonden.se/blog/2012/05/10/hm-beklagar-sin-baddraktskampanj/

Top-down eller bottom-up? Perspektiv på livet och livslinjen

30 april 2012

Av Elisabet Sjölund

När Facebook introducerade sin Timeline uppstod (inte oväntat) debatt och diskussion, naturligtvis om integritet och hur rättigheter till information används och kan användas av olika parter, men också om själva gränssnittet. Alla har inte uppskattat det nya formatet som exponerar aktiviteter i tidsordning. Det är lättare att få översikt över våra egna och våra vänners liv på Facebook, tidslinjen ger ett annat perspektiv; man kan upptäcka mönster. Skogen som tidigare skymdes av träden kanske börjar synas. På gott och ont.

Facebook ger oss möjlighet att publicera en regisserad bild av oss själva. När vi vant oss vid tidslinjen kanske det nya perspektivet formar och påverkar våra statusuppdateringar och inlägg med ett tydligare ”top-down”-perspektiv; dvs att vi primärt utgår från helheten och översikten. Känns min profil lite väl husmorsmysig; dominerar kanelbullebilderna? Dags att checka in på några krogar…. Verkar jag oseriös? Dags att länka till en akademisk artikel… Den tidslinje som nu visar bilden av oss som summan av de separata inlägg vi gjort under de senaste åren… som byggts ”bottom-up”, utan tanken på att allt skulle syntetiseras, kan förstås i efterhand redigeras och snyggas till.

När dagligvaruhandlare med medlemskort skickar ut rabattkuponger på de varor som dominerat våra varukorgar på sistone blir vi också varse om våra mönster och vanor. Detta tog  Åsa Jonsson upp i inlägget Den interaktiva reklamen som skannar dig; om hur information om oss exponeras publikt när reklamen utnyttjar ny teknik. Blir vi glada över att vi får rabatt på storpack chips? Börjar vi någonstans fundera på helheten i matkorgen, vad den säger om oss? Får den oss att välja annorlunda nästa gång vi handlar med kundkort?

I personlighetstester, såsom Meyers Briggs Type Indicator, handlar ofta delar om huruvida man föredrar att arbeta och lösa problem top-down eller bottom-up och säkert är detta till viss del rotat i våra personligheter. Delvis kan det nog dock formas genom varseblivning om mönster – i en tid när vi är allt mer publika i vad vi gör, när gränserna mellan privat och publik sfär suddas ut, blir våra aktiviteter och handlingar tydligare både för oss själva och andra -  något som kan tänkas hejda det spontanitetsideal som samtidigt sägs råda.

Vi lämnar spår och kan läsa resultatet; vår egen karta, till exempel genom de digitala och analoga annonser som riktas till oss och genom en överblick av vår Tidslinje. Med övning och strategi borde vi iterativt kunna forma ett ”jag” som uttrycker precis det vi vill. Så kanske kommer nästa spelsuccé att handla om vem som är bäst på att locka exakt rätt annonsörer till sin sida på Facebook

Läs om vad andra bloggar postat om Facebook’s Timeline

Den interaktiva reklamen som skannar dig

24 februari 2012

Av: Åsa Jonsson

I en busskur på Oxford St i London kan man, från och med i onsdags och två veckor framöver, se en 40 sekunder lång reklamfilm för fattiga kvinnors rätt till utbildning

….om man är kvinna vill säga.

interactive billboard only displays ad to women playuk1 Den interaktiva reklamen som skannar dig

Filmen är en del av ”Because I Am a Girl”-kampanjen som drivs av barnvälgörenhetsorganisationen Plan UK och är den första i Storbritannien där annonsen interagerar med sin omgivning. En HD-kamera skannar förbipasserande och ska på så vis kunna avläsa könet på personen. Se filmen här. Detta görs med hjälp av en inbyggd dator som analyserar avståndet mellan ögonen, bredd på näsan och käk- samt kindbenslängd. Läs mer om kampanjen på The Independent.

Initiativet är ytterligare ett steg i den riktning där vi kommer ges (eller drabbas) av skräddarsydd reklam utifrån parametrar som utseende, intressen, kön, vanor, mat vi äter etc. I köpcentrum i Täby och Nacka har man i anslutning till parkeringshuset satt in liknande teknik för att, beroende på vilken bil man kör, visa reklam som man tror passar målgruppen.

Frågan är vad utnyttjandet av teknik i dessa syften betyder för integriteten då information om ens person sparas, filtreras och analyseras i kommersiella syften. Om reklamen sedan ändras beroende på personen som passerar så kan utomstående få information om vem man är utan att man själv kunnat påverka om den ska vara offentlig eller inte. Riktad reklam är i sig inget nytt och har provats i många olika varianter. För de som te x har ett ICA-kort innebär det att få reklam som baseras på de inköp man gör. Och visst kan det vara skönt att inte hela tiden bli belamrad med information som är helt ointressant. Men då syftet hela tiden är att man ska spendera mer pengar känner man sig i slutänden bara lurad. Vad finns den verkliga nyttan för oss som människor och det liv som vi lever?

Den tekniska utvecklingen med dess möjligheter ställer även högre krav på de som utformar reklamen, hur, var, i vilka sammanhang den används, och den upplevelse den faktiskt kan förmedla av varumärket för konsumenten. Här visas ett exempel från 2010, på hur man på ett roligt och interaktivt sätt utforskat varumärkets och uttryck och känsla.
skacc88rmavbild 2012 02 24 kl 14 33 291 Den interaktiva reklamen som skannar dig

Mattrender 2012: del 2 av 2

7 februari 2012

Av: Elin Åström Rudberg, Elisabet Sjölund och Åsa Jonsson

Här är  den rafflande fortsättningen; del 2 av 2 i Consumer Insight:s trendspaning med matfokus – i förra inlägget siade vi om influenser från förr och från öst, om konceptuella middagar, om ostnörderi och om hållbarhet som hygienfaktor. Här nedan sammanfattar vi ytterligare fem spaningar om vart måltidsvindarna kan tänkas blåsa i år. Sammanfattningsvis handlar mycket av det vi skönjer och ger smakprov på här om en dragning åt det kända och nostalgiska. Trots en del nya och tidigare oprövade tvistar och en fortsatt strävan efter ökad effektivitet så ser vi, kanske driven av en allmän osäkerhet och oro i samhället, en längtan efter trygga och tröstande måltider.

KLASSISK KROGMAT

När vi äter ute kommer nog fokus ofta att vara på enkla men robusta klassiker –  även om vi, som vi i förra inlägget konstaterade,  i hemmaköken försiktigt börjar lära oss att laga den typen av mat så passar vi nog gärna på att beställa klassisk mat på krogen. Arlas konditorirapport 2011 pekade just på vurmen för klassiska kakor och konditoribesök, eventuellt med en modern tvist. Även i matväg är det nog fortsatt läge för klassiska kompositioner på bistrokrogar där fokus hamnar mer på hantverket och ger potential för jämförelse: vem gör den här stadsdelens bästa Biff Rydberg, Parisare, o.s.v. ?

BRÖDFÖDA

Brödet gör comeback;  LCHF och GI-trenderna till trots – eller kanske just som en mottrend: ostmackan är en treat; den är nostalgi, lite tröst och trygghet som kommer att behövas i år. Det vita brödet kommer att ta revansch på surdegen. Fattiga riddare, korvmackor, smörgåstårta, landgång. Överhuvudtaget kan nog smörgåsen som måltid; med dragning åt smörrebröd, växa till sig; det blir mer än baguette, ciabatta och focaccia som vi är vana att se lunchmackan. Det blir rustikt tyskt och danskt rågigt såväl som mjukt, sirapssött och vitt.

MER MOBIL MAT

Mobila matserveringar i olika utformande och skala – små vagnar eller stora lastbilar; vi har sett det utomlands och delvis här. Det kommer att dyka upp fler och med ett bredare och mer sofistikerat sortiment; säkert med nya, roliga idéer. Vi har tidigare nämnt Allan & Fallans Våfflor och Gulaschvagnen som är exempel från den mindre skalan… Även leverans av livsmedelsvaror hem till dörren blir ett viktigare komplement till traditionella dagligvarubutiker. Förra året  slog de färdigkomponerade matkassarna igenom på riktigt i Sverige. I Stockholm skulle helt plötsligt ALLA prenumerera på matkassar och matkassen utsågs till Årets Julklapp av HUI. I år får vi se mer hemleverans av vanliga matvaror och andra stapelvaror som är tråkiga och jobbiga för konsumenter att handla själva. En uppdaterad mjölkbil som komplement till glassbilen hjälper oss med vardagsbestyren. Med en app till telefonen väljer du själv vilken signaturmelodi som spelas när bilen trafikerar ditt kvarter med färska mejerivaror.

ACCEPTANS GENOM TRANSPARENS

Billig vardagsmat behöver inte vara dålig och skamfylld i varukorgen, så länge kvaliteten är god och produkterna naturliga. Fokus på smart konsumtion ökar ytterligare – genom att fler läser innehållsförteckningen (och att det nu sätts högre press på tydligare mörkning och transparens genom bl.a. skärpt EU-lagstiftning) kan vi jämföra och se att allt som ser överprocessat ut inte behöver vara det. Detta leder till en ökad acceptans av tidigare ratade produkter, back to basics i form av helkonserver o.s.v…

MAT I MEDIA

Tittar man på tv4:s programtablå en onsdagsafton i januari mellan klockan 17.00 och 22.00 så erbjuds man Matmissbrukarna, Full Frys, Biggest looser Sverige och Sveriges Mästerkock, både i form av repriser och nya avsnitt. Lotto och Nyheter; sammanlagt  35 minuter av fem timmars sändningstid är undantagna från temat: mat och livsmedelskonsumtion. Det är gastrologi, kemi, biologi, psykologi, teknik, show och buskis. Mat är uppenbarligen underhållning och programmen som bearbetar temat skulle kunna fylla en egen specialkanal medan vi, någon gång inom en snar framtid kanske kommer att få nog av matpratet. Frågan är vad vi ska prata om då… och vad vi ska skriva om?

PPP – samarbeten som hjälper eller stjälper?

13 oktober 2011

Av: Elisabet Sjölund

Att som företag ta ansvar för miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet är idag en hygienfaktor, inte minst för de konsumentnära bolagen. De aktiviteter och initiativ som ligger utöver lagstiftningen; d.v.s. frivilligt arbete för socialt och miljömässigt ansvar brukar gå under benämningen CR (Corporate Responsibility) eller CSR (Corporate Social Responsibility) och det finns en uppsjö av olika sätt att arbeta med detta område.

HUI arrangerade förra veckan ett frukostseminarium på temat CSR i handeln. Där presenterades  en akademisk studie om PPP: PPP- Private-public partnerships: corporate responsibility strategy in food retail, av Cecilia Mark-Herbert, en av forskarna bakom studien. Det handlade om hur handelsföretag samarbetat med välgörenhetsorganisationer. Tre stora dagligvaruaktörer i Sverige hade medverkat i studien och bidragit med insikter om samarbetsprojekt med icke-vinstdrivande organisationer. Studien belyste framför allt motiven bakom och utmaningar och risker med samarbetena och öppnade för en rad frågeställningar att gräva vidare i , t.ex. hur de eventuella effekterna i konsumentresponsen såg ut och hur viktigt det egentligen är för företag att välja samarbetsprojekt som kopplar an tydligt till den egna verksamheten. Jämförelser av dessa effekter med hur andra hållbarhetssatsningar påverkar konsumenternas syn på ett företag skulle vara intressanta att ta del av, precis som fler insikter i hur konsumenternas syn på de icke vinstdrivande organisationerna påverkas.

Frågorna som ställdes och diskussionen som följde efter seminariet indikerar just en oro för urvattning och konsumentskepsis: kan ett samarbete med en välgörenhetsorganisation, t.ex. sponsring av ett vattenprojekt i Afrika, kompensera negativ påverkan som ett företags verksamhet har inom ett helt annat område? Får ett sådant samarbete konsumenten att värdera företaget högre eller urvattnas snarare förtroendet? Vilka samarbeten höjer respektive sänker bilden av ett konsumentproduktbolag?

Vad vi sett när vi undersökt hur konsumenter hanterar miljöfrågor i val av produkter och förpackningar är att de tydliga, intuitiva och greppbara sambanden fungerar bäst .

På lördag, den 15 oktober, är det Global Handwashing Day (GHD); instiftad genom ett privat-publikt partnerskap som kort sagt förespråkar handtvätt med tvål . Man vill sprida information om sjukdomsprevention och handhygien, framförallt till skolbarn. Exempel på privata intressenter som deltar är Unilever, Colgate-Palmolive och Procter and Gamble. Organisationer som deltar från ”andra sidan” är bland andra Unicef och Världsbanken.

ghd logo big1 PPP   samarbeten som hjälper eller stjälper?

De privata intressenterna i det här exemplet säljer hygienprodukter, bland annat tvål, och vill förmodligen sälja mer tvål. De har därmed ett klart intresse i kampanjer som denna. Det finns en uppenbar koppling som man skulle kunna ifrågasätta men som kanske just för att den är så tydlig också kan bli svår att ifrågasätta. Inte så dolda agendor. Parter från olika håll som möts över ett tydligt gemensamt intresseområde (tvätta händerna med tvål!) och driver det tillsammans.

Vi kommer förmodligen att se allt fler exempel på samarbeten mellan privat och publik sfär, mellan olika branscher och mellan institution och näringsliv. Vilka som hjälper och vilka som stjälper de inblandade parternas intressen återstår att se men en trovärdig historia och hellre en tydlig agenda än en illa dold sådan kan nog vara en nyckel.

Läs exempel om vad Svenska företag gör inom CSR på CSR-guiden eller vad som skrivits om CSR i andra bloggar.

Automater vinner terräng

30 september 2011

 Av Åsa Jonsson

Hur och när vi handlar alla möjliga typer av produkter förändras allt mer – ofta vill vi att det ska gå snabbt och lätt att få det vi vill ha. Således talar tidsandan för den gamla hederliga automaten som fler och fler företag dammar av och använder på nya och spännande sätt som passar dagens konsumenter.

Den här automaten förde genast tankarna till hur jag handlade godis som barn: Enligt mina tydliga instruktioner fyllde kioskbiträdet en liten papperspåse, med prickar på, ”Tre bananer, två geléhallon, fyra djungelvrål, två svampar. Hur mycket har jag handlat för nu?” Och godisarna hade styckpris istället för kilopris.

Det var den här enkla men smarta automaten som framkallade barndomsminnet på min semester i Valencia i somras.

godis valencia1 Automater vinner terräng

godis valencia 21 Automater vinner terräng

På flera platser i Europa har det kommit så kallade mjölkautomater. I vissa länder som Litauen och Frankrike är de redan väletablerade, medan de i andra länder som Estland sätts ut på prov. Antingen så köper man färdigbuteljerad mjölk eller så tar man med sig egna tomma flaskor eller kannor för påfyllning. Mjölken är opastöriserad och kommer direkt från bondgården.

mjocc88lk saint antonin 8981 Automater vinner terrängFrankrike

ljubljana mjocc88lk dsc 0139 991418851 Automater vinner terräng

ljubljana mjocc88lk dsc 0144 991431911 Automater vinner terrängLjubljana, Slovenien

I pizzans hemland Italien har man skapat en automat som ska erbjuda pizza, bakad på råvaror av högsta kvalitet på 2-3 minuter. Automaten distribueras av Let´s Pizza  och i Sverige kommer de första placeras ut under oktober. Toppingen väljer man själv och priset för en 2,5 minuters pizza kommer ligga runt 50 kronor .

lets pizza 2037471 Automater vinner terräng

”…pizzan bakas från grunden med ekologiskt mjöl och färska råvaror importerade från Italien. Automaten består av totalt 3 000 delar, däribland 40 sensorer och 30 små motorer. Själva pizzan gräddas i ultraviolett ljus.” Läs mer på Metro.

En sorts portabel kaffeautomat, nybryggt kaffe i bag-in-box, lanserades tidigare av Cupcake STHLM. Den håller 15 koppar kaffe och ska hålla sig varmt i tre timmer. Tillbehör; muggar, mjölk, servetter etc medföljer och förpackningen ska vara helt återvinningsbar. Läs pressreleasen i sin helhet på Mynewsdesk.

kaffejouren display 1 large1 Automater vinner terräng

Grönsaksodlare och bönder måste ändå vara de som var först med sina ”automater”. En liten självservicebod på gården fylld av tomater, kål, gurka, ägg osv och en bössa där man lägger sina pengar beroende på vad man tar.

grocc88nsaker1 Automater vinner terräng

grocc88nsaker 3 copy1 Automater vinner terräng

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Guerilla Dining, Underground Restaurants, Puerta Cerrada

31 augusti 2011

av Åsa jonsson

Sverige har haft några få genom åren och i dagsläget finns det bara en som är mer ”känd” och öppen för alla; Hemma hos Linn.

Ute i världen finns det oändligt många fler och ett antal communities där man kan hitta en i närheten, dela recept, bjuda in till ett, råd för hur man skapar en egen osv.

Jag syftar på de, bla kallade, Supper Clubs som de senaste åren spridit sig över världen.

En av pionjärerna till Supper Club-konceptet heter Kerstin Rodgers, som är matskribent och rockfotograf. Hon kallar sig Ms Marmite Lover på den blogg och den community hon startat; The Supperclub Fan group, och har drivit sin middagsklubb ”The Underground Restaurant” i London sedan 2009.

msmarmite portraits 03541 Guerilla Dining, Underground Restaurants, Puerta CerradaMs Marmite Lover

Supper club-konceptet grundar sig på att kockar eller olika slags matentusiaster lagar och bjuder gäster på mat i sina egna hem, då framförallt inte sina vänner, utan ett event skapas på nätet där intresserade sedan kan anmäla sig. Priserna varierar men är ofta inte mer än värdens kostnader. Det personliga och mysiga i att äta hemma och få hemlagat kombineras med en annorlunda upplevelse och möten med nya människor.

Det finns även liknande event fast med fokus på just att träffa nya människor, ett annorlunda sätt att hitta en ny date. Då äter man tex förrätten hemma hos en person, middagen hos nästa och avslutar med dessert hos en tredje, och för varje hem och rätt träffar man en ny uppsättning människor.

dinner exchange1 Guerilla Dining, Underground Restaurants, Puerta Cerrada

Om man vill starta en egen underjordisk restaurang har Kerstin Rodgers skrivit en bok i ämnet som kom ut tidigare i år, med goda råd baserade på sina egna erfarenheter. Den innehåller även berättelser om hennes upplevelser som hemmakock och smaskiga recept.

dsc028841 Guerilla Dining, Underground Restaurants, Puerta Cerrada

Supper Club: Recipes and Notes from The Underground Restaurant

Mer exklusiva och exkluderande varianter av ”Guerilla Restaurants” finns där väletablerade restauranger med toppkockar poppar upp på tillfällig plats, och där ett speciellt utvalt klientel serveras mat i toppnivå i annorlunda setting.

The Dinner Exchange, å andra sidan, arrangerar event-middagar lagade på matavfall som slängts trots att den i allra högsta grad är ätbar, sk ”freegan dinners”. I början bjöds vänner in som betalde en liten summa för servicen. Pengarna donerades i sin tur till Fareshare, en välgörenhetsorganisation vars mål är att minska matbrist hos fattiga. Idag vill The Dinner Exchange väcka debatt kring vad vi gör med matavfall och samtidigt vara ett socialt event för intressanta möten människor emellan.

invitation singing dinner exchange 16 Guerilla Dining, Underground Restaurants, Puerta CerradaInbjudan, The Dinner Exchange

Ursprungligen menar vissa att matklubbarna härstammar från Kubas ”paladres”. Paladres är privata restauranger/kaféer som drivs i hemmiljö, de serverar ofta lokal mat och får enligt lag servera max 12 gäster. La Guarida, i Havanna är en av de mer kända och populära paladres. De har under en längre tid serverat både lokalbefolkning och turister vällagad lokal mat i en lägenhet som tidigare användes som hem.

la guarida 21 Guerilla Dining, Underground Restaurants, Puerta CerradaLa Guarida

Läs mer om middagsklubbar på: The Ghetto Gourmet, Saltshaker

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,