Original eller kopia – en dikotomi luckras upp

2 juli 2016

Inom konsumentkulturen har det äkta och autentiska länge hyllats som det mest attraktiva. Varumärken marknadsför sig gärna med utgångspunkt i att man själv erbjuder den äkta varan, originalprodukten. Detta då i motsats till det som inte är original, dvs. kopior som inte är lika äkta och därmed inte lika bra som originalet. Bakom äkthetens attraktion ligger flera olika drivkrafter. Dels finns det så klart ett ekonomiska intresse från företag att höja och skydda det ekonomiska värdet av ett varumärke som många uppfattar som det ”äkta” eller som ”originalet” av en viss vara. Anonym massproduktion har också skapat ett behov hos konsumenter att söka efter det som upplevs som autentiskt, bland annat i form av varumärken som uppfattas som mer äkta än andra.

En av de mest kända personerna som lekte med och utmanade distinktionen mellan original och kopia var Andy Warhol. När han började massproducera konst, som han ibland knappt hade rört vid, var det ett brott mot hur konst (särskilt så kallad ”high art”) vanligen brukade och brukar uppfattas. Det viktigaste som man kan säga om ett konstverk är att det är äkta, att konstnären i fråga verkligen har skapat verket. Warhols metoder skapade svårigheter eftersom han satte etablerade uppfattningar om original och kopia ur spel. Var går egentligen gränsen för när något är det ena eller andra?

I dag ser vi fler och fler exempel på att vad som är original och kopia inte alltid är så lätt att fastställa, och att det ibland inte ens spelar så stor roll längre. I science-fiction filmen Oblivion från 2013 med Tom Cruise i huvudrollen så spelar han en man som har blivit klonad i flera omgångar av onda utomjordingar. I slutet av filmen så återförenas Tom Cruises karaktär med sin fru och de är lyckliga över att få vara tillsammans igen. I filmen spelar det ingen roll att han inte är sitt riktiga, ursprungliga jag utan en klonad version av sig själv. Även om han är en kopia så är han ändå exakt den han var från början.

Ett mer verklighetsnära exempel som visar hur moderna varumärken i större utsträckning, vågar spela på och utmana uppfattningar om original och kopia är Versace. För något år sedan lanserade företaget en kollektion tillsammans med artisten M.I.A med inspiration från de många piratkopiorna av Versaces kläder som man kan hitta på gatumarknader i London. Här har vi således ett original som vågar ta till sig och utnyttja kopians attribut för att på så sätt skapa något nytt som bygger på båda. Exemplet visar på hur varumärken kan anamma en mer lekfull attityd och ibland släppa fixeringen vid autenticitet och äkthet. Ett sådant förhållningssätt tror vi uppskattas av autenticitets-trötta konsumenter och är något som vi kommer att få se mer av i framtiden.

Av: Elin Åström Rudberg

Vårens Trendseminarium

8 april 2015

 Vårens Trendseminarium

Våren trendseminarium som gick av stapeln på NINE Fredagen den 27 Mars tog tempen på Generation Z – alltså generationen (13-24 år) nästkommande efter Millenials.

I en initial studie har NINE’s trendanalytiker Mirjam Grari och Julia Holmberg pratat med ungdomar i Stockholms förorter och innerstad för att få ett bredare perspektiv på attityder, värderingar och beteenden hos Generation Z.  För att även få en förståelse för likheter och skillnader bland denna generation globalt gjordes undersökningen även storstäder runt om i världen; i Berlin, New York, San Fransisco, Rio de Janeiro, Shanghai och i Kapstaden.

Detta resulterade i fyra trender karaktäriserande för Generation Z:

  • Carpe Yolo
  • Multipla Identiteter
  • Beyond Sustainability
  • Teknologi – inte ett ändamål i sig

Carpe Yolo – Att fånga det faktum att man bara lever en gång. Likt Millenials har Generation Z gått över till ett allt mer postmaterialistiskt ideal där upplevelser har en större betydelse än prylar vad gäller konsumtion och status. Man upplever sig ha en större frihet och förmåga att realisera sina drömmar – tack vare den globaliserade och digitaliserade värld de är födda i. Men de hatar frågan om vad de vill bli när de blir stora – de har många drömmar och dessa ändras konstant. Det verkar som att drömmar är realiserbara i högre grad än någonsin…

Generation Z är inte ängsliga individualister som måste känna sig unika likt den urbane hipstern utan de visar på en självdistans och ger uttryck för en mindre individualistisk och mer dividualistisk livsstil. Den här generationen vet att det inte finns något som är normalt och strävar istället efter att samarbeta med andra människor och anpassa sig till nya situationer. Till skillnad från Millennials är de  realister snarare än optimister och vet att världen är komplex och svår att leva i. Det stoppar dem inte ifrån att drömma men vet att de måste göra det med fötterna på jorden..

Multipla Identiteter behandlar bland annat den mångfald som genomsyrar samhället vi lever i och det faktum att Generation Z välkomnar detta med öppna armar. De inte bara tolererar utan inkluderar olika kulturer, levnadssätt, sexuella läggningar och ideologier. Med detta anammande och influenser från många olika håll är det lätt hänt att deras identitet och beteende blir inkonsekvent – men detta accepteras och anses inte  vara ett hyckleri. Till exempel är det helt ok att vara en köttätande vegetarian..

Som en motreaktion till världens orättvisor och krig har de blivit riktiga aktivister som inte nöjer sig med att klicka like och stödja kampanjer digitialt. De vill agera och se frukten av sina handlingar, och med med sociala medier i ådrorna är inte barriärerna höga för att mobilisera nätverk och skapa en rörelse med ett tydligt manifesto. Som vi pratade om under temat Beyond Sustainability strävar Generation Z efter en värld utan sociala orättvisor och en allt mer holistisk och långsiktig miljöapproach. Eko-produkter är inte attraktiva utan så som de ser ut idag är det något tråkigt som deras föräldrar sysslar med..

Autenticitet för Generation Z ligger inte i att visa upp en perfekt bild utan att man själv vågar visa sig flawful, visa på sina brister, vågar driva med sitt arv, förändra och bryta konventioner. Detta kan vara tänkvärt för alla varumärken som claimar “eko” och “hållbarhet” på ett traditionellt vis. Kommer det verkligen att slå igenom hos de allra yngsta?

På sociala medier som Generation Z använder sig mest av; Snapchat och Vine har vi uppmärksammat ett beteende som skiljer sig markant från den romantiserande porträttering av en perfekt identitet som de äldre generationerna ägnar sig åt på Facebook och Instagram. Snapchat och Vine är först och främst ett mycket snabbare sätt att kommunicera på där ett klipp inte är mer än 6 sek (VINE) och där bilder raderas per automatik efter en kort period (Snapchat) vilket förmodligen är viktiga faktorer som har bidragit till ett mer oseriöst, humoristiskt, ironiskt och töntigt sätt att kommunicera på.

Teknologi – inte ett ända mål I sig  handlar om vad de unga använder teknologin och de sociala medierna till  än om de nya teknologiska innovationer i sig. De unga vi pratade med var varken intresserade  3D-printrar eller QR-koder. ”Vad är de bra för, det är dyra och det har jag ingen användning för” svarade en 14-årig kille från Orminge.

Ungdomarna lägger stor vikt till sitt digitala nätverk för att kommunicera med befintliga kontakter, skaffa sig nya och för att få hjälp med att utöva sina hobbys eller realisera sina drömmar. Vi berättade om varumärken som har skapat en Tribe kring sitt varumärke såsom Redbull (extremsport), Nike (då ghetto, nu löpning), Harley Davidson och Adidas. Dessa varumärken mobiliserar och förenar sin målgrupp kring en passion eller en hobby och bildar en kollektiv rörelse där de  kommunicerar till gruppen snarare än till individen.

För företag och varumärken betyder det här sammantaget att man måste våga att utmana stereotyper, bjuda in mångfald, bli en creative enabler, stötta istället för att motarbeta, agera holistiskt och börja arbeta med normkritiskt innovation.

Av: Mirjam Grari

 

Här och där – inte längre olika saker

17 oktober 2013

skype video call 2 620x412 Här och där   inte längre olika saker

Skype lämpar sig bäst för samtal mellan två personer. Pressfoto från Skype.

Där är där man inte är. Här är här där man är. Citatet från barnprogrammet Fem Myror är fler än Fyra Elefanter med Magnus, Brasse och Eva är på många sätt en självklarhet. Det är klart att jag är här. Och eftersom jag är här kan jag inte vara där. Detta har det aldrig funnits någon anledning att ifrågasätta. Tills nu.

Härom helgen skulle jag ”skypa” med min syster och hennes familj som bor i New York. Detta brukar vi göra, särskilt tillsammans med mormor och morfar, och det är en slags ritual som både är väldigt vardaglig men också lite högtidlig. Vi samlas allihop framför våra respektive datorer och sedan ska vi försöka umgås en stund; vi i soffan här i Sverige och de i sitt vardagsrum i USA, genom Skype.

Det är såklart fantastiskt att vi har möjlighet att både se och prata med varandra i realtid när vi befinner oss på varsin sida av Atlanten. Och samtidigt blir dessa Skype-sessioner nästan alltid något av ett antiklimax. Alla pratar med alla, ingen fattar vem man pratar med, eller vem som pratar med just mig, det blir ett suboptimalt samtal där ingen lyckas förmedla eller bli förmedlad något av det vi hade föresatt oss innan.

Skype skapar ett helt nytt sammanhang i det redan existerande rummet; lägger liksom till ett extra lager verklighet ovanpå det som jag redan befinner mig i. Svårigheterna att veta hur man ska bete sig är särskilt tydliga när det är två större sällskap som försöker umgås via Skype (samtal med bara två personer är mycket lättare). Då blir det tydligt hur vissa saker inte går att överföra digitalt; det sociala samspelet, ögonkontakt och kroppsspråk är några exempel på faktorer som har svårt att klara sig helskinnade när de digitaliseras. Du är liksom aldrig helt säker på att det du säger tas emot och förstås på andra sidan.

Denna upplevelse kan sägas vara ett exempel på det som framtidsspanaren Nicholas Negroponte kallar för ”bits and atoms”. Vi har levt  i en tid av ”atoms” – de flesta saker var väl definierade och avgränsade gentemot varandra, men nu lever vi mer och mer i en tid som kännetecknas av ”bits” – gamla sanningar och definitioner håller på att lösas upp och ersättas av mer mångfacetterade och flytande perspektiv.

Skype-sessionerna påminner mig om när jag var på restaurangen Dans le Noir i Paris för många år sedan. Inne i restaurangen är det kolsvart och  all personal består av blinda servitörer. Idéen är att seende människor ska få känna på hur det är vara blind. Det var en speciell upplevelse. Inte bara för att det var svårt att inte kladda ner sig när man inte ser maten och att jag blev trött av att det var så mörkt, men framförallt för att du aldrig var säker på att personen vid bordet som du pratade med verkligen lyssnade på vad du sa. ”Hallå, lyssnar du fortfarande på mig?” blev en upprepad replik under middagen.

Tekniken i all ära, men att umgås i stora sällskap gör sig fortfarande bäst i verkligheten. Den fysiska verkligheten alltså. Här och nu.

Av: Elin Åström Rudberg

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

NINEs sommartrender 2013

1 juli 2013

Den här sommaren håller vi ögonen på följande fem trender inom mat, dryck, resande, transporter och träning:

VI ÄTER VEGETARISK MAT
Sommaren 2013 tillhör den vegetariska maten. Länge förknippad med new-age, sönderkokade grytor och hippies – nu tar den vegetariska maten ett steg upp i utvecklingstrappan. Flera mat-magasin har nyligen haft stora reportage om vegetarisk mat (t ex senaste numret av Buffé) och i Stockholm öppnade nyligen Gro; en av de första restaurangerna som tydligt sätter grönsakerna i fokus. Ett välbehövligt tillskott till det annars magra utbudet av restauranger som serverar vegetarisk/halv-vegetarisk mat på en lite högre nivå i huvudstaden. Vi ser även att köttkonsumtionen sjunker i västvärlden vilket banar väg för mer vegetarisk mat.

Vegetarisk mat 620x465 NINEs sommartrender 2013

VI ÅKER TILL ALBANIEN
I globaliseringens tidevarv letar turisterna ständigt efter nästa resemål; destinationer som inte är exploaterade, dit inte charterbolagen bussar har hittat, där det fortfarande känns genuint på riktigt. Sommaren 2013 är Albanien det europeiska land som fortfarande är oupptäckt. Prisvärdhet, kulturhistoriska sevärdheter och mångfald är några anledningar till varför man bör besöka Albanien 2013, enligt Huffington Post. Svenska Dagbladet publicerade för ett tag sedan ett resereportage med bland annat ett foto på den handtextade tåg-tidtabellen i huvudstaden Tirana (med underrubriken ”textat för hand!”). Bara den bilden säger mycket om vad det är som lockar med Albanien – det är så där kittlande outvecklat, på ett nästan gulligt sätt. Precis det som allt mer kräsna resenärer är ute efter.

VI TRÄNAR TRAIL RUNNING
Årets semester går i träningens tecken då träningsresorna är den stora chartertrenden i år. För den som vill röra sig på egen hand är den tidlösa löptrenden fortsatt stark men nu i modifierad form nämligen som Trail Running – löparnas svar på offpiståkning.  Med andra ord ett äventyr som kan pågå i allt från en timme i skogen till löpning i flera dagar i svårnådd terräng. Det är helt enkelt ett intervallpass i skogen, på stigar uppför berg, i kuperad och ospårad terräng och man ska helst springa utan varken kompass eller karta. För den som vill göra trail running till en materialsport finns en uppsjö av gadgets och appar som dokumenterar kalorier, distans, fart och tid. (För den som vill göra det ännu svårare för sig har vi även läst om baklängeslöpning på flera seriösa amerikanska bloggar, bland annat här på New York Times).

VI LIFTAR
I takt med att samhället blivit allt mer individualiserat har liftningen i princip dött ut; tills nu. Att lifta är det smartaste (om än lite våghalsiga) sättet att resa på för den som vill vara både miljö- och prismedveten. Liftning ligger i linje med andra ”resurseffektiva” trender som t ex samåkning eller att bo hemma hos andra på semestern (genom bland annat Airbnb och Couchsurfing).

Just samåkande och liftning har intressanta historiska rötter. Under andra världskriget spreds en propagandabild i USA vars syfte var att öka antalet samåkande bilister för att spara bränsle åt krigsmaskineriet. Parollen löd ”When you ride alone you ride with Hitler!”. Under 30-talets depression var det ett ekonomiskt sätt att genomföra de resor som var ”nödvändiga”. Idag väger snarare miljöargumentet tyngre och att det är ett socialt sätt att resa på; man får chans att uppleva saker som ingen annan upplevt. Om man är flera som liftar ihop försvinner även en stor del av otrygghetsaspekten.

VI DRICKER LÄTTÖL
Vi är mer intresserade av mat än någonsin tidigare och restaurangbesöken slår rekord i Sverige. I kölvattnet på denna utveckling har kraven på de alkoholfria dryckesalternativen höjts. Förra sommaren skrev vi om den alkoholfria trenden. Systembolagets segment av alkoholfria drycker ökade lavinartat. I senaste Fokus kunde vi läsa att lättölen växer hos såväl massproducenterna som hos mikrobryggerierna. Lättölen som är starkt inneboende i den svenska folksjälen kommer i nya skepnader och i år finns mycket mer än Pripps Blå, Spendrups och Åbro att välja på. En av de lite mer ”edgy” är till exempel Brew Dog’s Nanny State.

MED ÖNSKAN OM EN GLAD SOMMAR!

Av: Elin Åström Rudberg och Julia Holmberg

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Framtidens boende?

15 mars 2013

Av Julia Holmberg

Den köpstarka medelklassen ökar världen över och därmed efterfrågan på resurser. Enligt flertalet rapporter kommer efterfrågan på mat öka med 35 %, vatten med 40 % och hälften av jordens befolkning kommer att uppleva vattenbrist kring år 2030. Inte nog med detta, vi kommer ha en åldrande befolkning, framförallt i väst, och migrationen kommer att öka. Hur ska vi hantera dessa utmaningar, och framför allt, hur ska vi kunna fördela jordens resurser och samtidigt behålla vår befintliga levnadsstandard? Dagligen blir vi matade med statistik kring global uppvärmning, vattenbrist, bränsleeffektivisering och en rad andra miljömässiga utmaningar. Men ändå tycks vi inte se omfattningarna av det som sker med vår värld. En av de största utmaningarna av alla verkar vara att gå från ord till handling.

I slutet av februari initierade NINE och Skogsindustrierna en workshop kring framtidens boende med aktörer inom svensk skogsindustri och dess partners. Workshopen var en del i Skogsindustriernas ”Ekoportal 2035″. Syftet med denna workshop var att komma fram till lösningar kring framtidens boende som kan bidra till smarta och hållbara bostäder med hjälp av effektivt nyttjande av skogens resurser. Den stora frågan blev bland annat hur vi ska kunna frångå våra konventionella föreställningar om hemmet; t ex hur ett hem indelas i olika rum, såsom kök och badrum, och i stället tänka funktion och behov.

Frågan är vad ett hem är år 2035? Svensken flyttar redan idag i snitt hela 11 gånger under sin livstid enligt SCB och det ser inte ut att minska. Det blir allt svårare att få tag i en bostad i storstäderna samtidigt som vi är tvungna att flytta dit jobben finns, vilka alltmer koncentreras till tjänstesektorn i städerna. Frågan är om vi i framtiden kommer att bli tvungna att leva mer som moderna nomader- ständigt mobila?

 

Soho2 620x413 Framtidens boende?

I New York byggs idag lägenheter utan kök.                                                                          Photo: niotillfem

 

I New York byggs idag många lägenheter utan kök, surdegstrenden och långkoket till trots (för vem hinner egentligen med det?). Kvarterskrogarna har blivit casual dinings med ”hemma hos”– känsla där alla dagens mål från frukost till nattamat serveras. Köket tycks har förlorat sin status som hemmets hjärta. Trots att utbudet av halvfabrikat ökar i takt med tidsbristen och att många lägenheter kommer att sakna konventionella kök betyder det inte att vi kommer sluta laga mat. Electrolux menar att vi behöver tänka om kring begreppen förvaring och matlagning istället och talar i termer av food preparation och food preservation snarare än de konventionella begreppen ugn/spis respektive kylskåp/skafferi. I framtiden kanske man sätter spisen på kastrullen, snarare än tvärtom.

Morgondagens städer kommer att vara ännu trängre, mer kompakta och fyllda med fler jäktade människor än de är idag. Boendeytorna kommer att vara mindre, kanske sakna kök och ha mindre plats för förvaring. Man får dock inte glömma att trots att köket tycks förlorat status ska hemmet fortfarande ska fungera som det sociala livets nav och en plats för rekreation. En effektiv lösning skulle kunna vara kollektivboenden. Idag är efterfrågan på kollektivboenden rekordhög. Som störst är intresset bland ensamstående föräldrar, främst mammor. Man delar på köket, umgängesytor och underhåll av fastigheten- ett resurseffektivt sätt att bo som förenklar vardagen.

Vårt förhållande till ägande har de facto ändrat karaktär, vi är idag dividualister snarare än individualister. Vi delar, lånar, byter och streamar. Om man tänker efter är det enda man egentligen behöver äga en bankdosa och en iPhone, allt annat kan man byta till sig, köpa och sälja under tidens gång. A och O för en hållbar framtid- att uppgradera, byta och förnya snarare än att köpa nytt. En självklarhet för dividualisten och den moderna nomaden. Tekniken har gjort detta lättare, till exempel har många möbler som säljs idag inbyggda CAD filer så man kan spåra vilka reservdelar som man kan köpa till för att ”hotta upp” eller reparera möbler om de går sönder och ständigt dyker sajter upp där man får tips om hur man kan ”hacka” sina gamla IKEA möbler. Men som vi skrev i ett tidigare inlägg; att trots en mentalitetsförändring hos den urbana medelklassen är det dyrt och tidskrävande att reparera och förnya sina befintliga prylar (särskilt när det kommer till vitvaror och tv-apparater)- det är billigare att köpa nytt.

Vad man kan säga om framtidens boende är att de med allra största sannolikhet kommer att vara smartare. Redan idag har vi blommor som sms:ar när de behöver vattnas, tvättmaskiner som twittrar när de tvättat klart och kylskåp som skickar inköpslistan till mobilen- tekniken finns där. Men det viktigaste av allt är att vi kommer att ha ännu smartare teknik som hjälper oss att hålla koll på vår vatten- och elförbrukning. Man måste också få fler företag att våga satsa långsiktigt, samla intressenter som kan vara med att utveckla fler lösningar på hur vi tillsammans kan bli mer resurseffektiva. Vad Ekoportal 2035 kan komma att bidra med blir spännande att se.

Transformation med viss tröghet

11 oktober 2012

Av Elisabet Sjölund

IBMs heldagsseminarium IBM Smarter Business 2012 i Stockholm under den gångna veckan hade temat transformation. Över 1100 personer samlades för att lyssna på föredrag och besöka seminarier kring behov och smarta lösningar i vår samtid; ofta med fokus på sömlösa och smärtfria övergångar och transformationer mellan det digitala och det analoga.

När jag under de gångna åren pratat med människor i min bekantskapskrets som jobbar med mjukvaruutveckling (ja de som ”jobbar med data” fast snarare IT) har jag känt en viss avund kring förutsättningarna för tester och iterativa utvecklingsprocesser. Jämfört med att ta fram fysiska produkter, t.ex. förpackningar, verkar det så effektivt att med en dator kunna jobba fram nya lösningar, testa dem och gå igenom en mängd processer utan att bygga pilotskalefabriker, gjuta verktyg och ställa om maskiner och… allt det där… det tycks logistiskt enklare om man jobbar med mjukvara. Samtidigt – om vi ser utvecklingsprocessen som pågående tills det att det nya accepterats och börjat användas på riktigt och relativt smärtfritt i en vardag, kanske processen är trögare än vi tror. För matchning av teknisk utveckling och konsumenters behov krävs mer än en dator – behovet av förståelse för vad vi människor faktiskt vill ha och vad vi kommer att vilja använda kommer man inte undan.

Under ovan nämnda seminariedag, diskuterade en panel bestående av Lisa Lindström (från byrån Doberman), Anna Settman (f.d. VD för Aftonbladet), trendspanaren Magnus Lindkvist och IBMs Sverigechef Johan Sandell transformation och utveckling och diskussionen tydliggjorde just det lite kantiga och inte helt bekväma i radikal förnyelse i praktiken. Vi skönmålar gärna framtiden och utvecklingsmöjligheterna samtidigt som någonting i oss söker rutiner och bekvämlighet. Med tekniken finns massor av möjligheter och utvecklingen går fort – men kanske inte så fort som vi tenderar att måla upp en bild av. SVT Play har t.ex. funnits sedan 1998 men nådde inte en bred publik förrän 2008. Viktigt i utvecklingsprocessen var, enligt Lisa Lindström, digert testande…

 Transformation med viss tröghet

Dagens sista huvudtalare, mångsysslaren och entreprenören Bruce Dickinson som kanske blivit mest känd för sina insatser i bandet Iron Maiden, återkom till temat att vi inte är så långt från stenåldersmänniskan eller kanske att vi inte är mer än just människor med känslor och trots att tekniken gör framsteg så är det innehållet som räknas. En trådlöst uppkopplad padda är ungefär som en TV och en antenn; ett medel för konsumenten att få hem underhållningen  – om underhållningsinnehållet  är dåligt så spelar det ingen roll att tekniken utvecklats.

Tekniken transformerar troligtvis våra liv men inte förrän vi själva accepterar det.

Top-down eller bottom-up? Perspektiv på livet och livslinjen

30 april 2012

Av Elisabet Sjölund

När Facebook introducerade sin Timeline uppstod (inte oväntat) debatt och diskussion, naturligtvis om integritet och hur rättigheter till information används och kan användas av olika parter, men också om själva gränssnittet. Alla har inte uppskattat det nya formatet som exponerar aktiviteter i tidsordning. Det är lättare att få översikt över våra egna och våra vänners liv på Facebook, tidslinjen ger ett annat perspektiv; man kan upptäcka mönster. Skogen som tidigare skymdes av träden kanske börjar synas. På gott och ont.

Facebook ger oss möjlighet att publicera en regisserad bild av oss själva. När vi vant oss vid tidslinjen kanske det nya perspektivet formar och påverkar våra statusuppdateringar och inlägg med ett tydligare ”top-down”-perspektiv; dvs att vi primärt utgår från helheten och översikten. Känns min profil lite väl husmorsmysig; dominerar kanelbullebilderna? Dags att checka in på några krogar…. Verkar jag oseriös? Dags att länka till en akademisk artikel… Den tidslinje som nu visar bilden av oss som summan av de separata inlägg vi gjort under de senaste åren… som byggts ”bottom-up”, utan tanken på att allt skulle syntetiseras, kan förstås i efterhand redigeras och snyggas till.

När dagligvaruhandlare med medlemskort skickar ut rabattkuponger på de varor som dominerat våra varukorgar på sistone blir vi också varse om våra mönster och vanor. Detta tog  Åsa Jonsson upp i inlägget Den interaktiva reklamen som skannar dig; om hur information om oss exponeras publikt när reklamen utnyttjar ny teknik. Blir vi glada över att vi får rabatt på storpack chips? Börjar vi någonstans fundera på helheten i matkorgen, vad den säger om oss? Får den oss att välja annorlunda nästa gång vi handlar med kundkort?

I personlighetstester, såsom Meyers Briggs Type Indicator, handlar ofta delar om huruvida man föredrar att arbeta och lösa problem top-down eller bottom-up och säkert är detta till viss del rotat i våra personligheter. Delvis kan det nog dock formas genom varseblivning om mönster – i en tid när vi är allt mer publika i vad vi gör, när gränserna mellan privat och publik sfär suddas ut, blir våra aktiviteter och handlingar tydligare både för oss själva och andra -  något som kan tänkas hejda det spontanitetsideal som samtidigt sägs råda.

Vi lämnar spår och kan läsa resultatet; vår egen karta, till exempel genom de digitala och analoga annonser som riktas till oss och genom en överblick av vår Tidslinje. Med övning och strategi borde vi iterativt kunna forma ett ”jag” som uttrycker precis det vi vill. Så kanske kommer nästa spelsuccé att handla om vem som är bäst på att locka exakt rätt annonsörer till sin sida på Facebook

Läs om vad andra bloggar postat om Facebook’s Timeline

Glimtar från Milano

26 april 2012

Av Elisabet Sjölund

NINEs Creative Director Isabelle Dahlborg Lidström besökte vårens designvecka i Milano och kom tillbaka till Stockholm med inspiration och exempel på de senaste uttrycken från formvärldens stora samlingspunkt.  ”… det känns fortfarande som om hantverket regerar i formspråk, tanke och handling, hälsar Isabelle. Här är några spaningar:

Manufaktur och natur
Naturen fyller fortfarande en stor roll som inspirations- och materialkälla. Ett tema inom denna bredare trend mot det naturliga, är mötet mellan det av människan bearbetade materialet, och det orört naturliga. Studenter från Holländska Piet Zwart Institute undersöker och inspireras i sin utställning Fabrikaat av hantverk och trädgårdens roll.

unknown 1 Glimtar från Milano

Bruksmaterial som bjuder in och ger plats åt naturen – insprängda i tegelmuren skapar de nya elementen liv och grönska. Brick Biotope från utställningen Fabrikaat av studenter vid Piet Zwart Institute i Rotterdam. Foto: Isabelle Dahlborg Lidström

strukturer Glimtar från Milano

Vackra strukturer i trä där naturens form och mönster förstärkts med färg - ytterligare ett lyckat exempel på samverkan mellan människa och natur, från Royal College of Art. Foto: Isabelle Dahlborg Lidström

Papper och massa
Papper och pappersmassa fortsätter att inspirera formgivare.

pokal1 Glimtar från Milano

Pokaler av pressad pappersmassa formgivna av Brian Bailey vid School of the Art Institute of Chicago (Whatnot). Foto: Isabelle Dahlborg Lidström

pappersflaskor Glimtar från Milano

Skira skålar och flaskor av papper från Wrap Art & Design Plv Ltd. Foto: Isabelle Dahlborg Lidström

Maskin och människa
Underfundiga och tänkvärda mekaniska skulpturer och maskiner visades i olika utföranden. Det mekaniskt invanda i vissa av människans rörelsemönster tydliggörs i Laikingland‘s handskulptur.

Lekfullt uttryck fann man också i Miller Goodman‘s geometriska gubbar av återvunna träprodukter

tragubbar Glimtar från Milano

Två träiga gubbar, sammansatta av vintagematerial i enkla geometriska former, från leksakstillverkarna Miller Goodman. Foto: Isabelle Dahlborg Lidström

”Elin lyssnar på How will I know av Whitney Houston”: transparens och privatliv i sociala medier

6 mars 2012

Av: Elin Åström Rudberg

Mysterierna är många på Internet i allmänhet och i sociala medier i synnerhet. Jag använder flitigt alla möjliga typer av webbsidor och signar glatt upp mig på nya tjänster som kräver inloggning, ofta utan att reflektera särskilt mycket över det. Som de flesta konsumenter älskar jag möjligheterna som Internet innebär, men jag förstår inte särskilt mycket av hur allting egentligen fungerar.

På sistone har jag funderat på kopplingen mellan Spotify och Facebook och hur det egentligen fungerar. För ett tag sedan, minns inte exakt när, blev det helt plötsligt obligatoriskt (rätta mig om jag har fel) att gå genom sitt Facebook konto för att kunna använda sitt Spotify konto. På så sätt är hela mitt Facebook-liv numera integrerat med den musik jag lyssnar på. Jag ser vad alla mina Facebook-kontakter lyssnar på för musik i en kolumn till höger på Spotify (”jaha, Lisa lyssnar country, det visste jag inte”) och jag ser topplistor över de mest populära låtarna i min bekantskapskrets. Mina Facebook-vänner kan också se mina förehavanden på Spotify (antar jag – mitt eget namn dyker ju aldrig upp i kolumnen till höger när jag själv är inloggad).

På många sätt är det här en fantastisk utveckling. Att dela med sig, bli inspirerad och komma i kontakt med människor är grunden i all social media. Men samtidigt finns där en krypande obehaglig känsla. Det är som att jag inte har någon kontroll över vilka av mina förehavanden på Internet som publiceras för andra. Jag trodde att jag hade stängt av funktionen som styr om de låtar jag lyssnar på blir synliga för alla mina kontakter på Facebook, eller åtminstone försökte jag göra det genom inställningsmenyn på Facbook, men det verkar inte ha fungerat. Och sen glömde jag bort det. För allvarligt talat – vem bryr sig egentligen? Informationsflödena på Facebook och numera även på Spotify är så oöverskådliga och för det mesta ointressanta att jag knappt snappar upp något längre. 

Men samtidigt – hur långt ska delandet och insynen gå? I mina mest radikala framtidsscenarier står det uppdateringar i stil med ”Elin googlar på tandläkare i Vasastan” i mitt Facebook-flöde. Och ja – ni kan ju bara tänka er vilka andra, och mycket mer privata sökningar som skulle kunna bli en del av mitt Facebook-jag. Den dagen kommer jag allvarligt överväga att släcka ner stora delar av mitt digitala liv. Om jag bara förstår hur man ska göra.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Den interaktiva reklamen som skannar dig

24 februari 2012

Av: Åsa Jonsson

I en busskur på Oxford St i London kan man, från och med i onsdags och två veckor framöver, se en 40 sekunder lång reklamfilm för fattiga kvinnors rätt till utbildning

….om man är kvinna vill säga.

interactive billboard only displays ad to women playuk1 Den interaktiva reklamen som skannar dig

Filmen är en del av ”Because I Am a Girl”-kampanjen som drivs av barnvälgörenhetsorganisationen Plan UK och är den första i Storbritannien där annonsen interagerar med sin omgivning. En HD-kamera skannar förbipasserande och ska på så vis kunna avläsa könet på personen. Se filmen här. Detta görs med hjälp av en inbyggd dator som analyserar avståndet mellan ögonen, bredd på näsan och käk- samt kindbenslängd. Läs mer om kampanjen på The Independent.

Initiativet är ytterligare ett steg i den riktning där vi kommer ges (eller drabbas) av skräddarsydd reklam utifrån parametrar som utseende, intressen, kön, vanor, mat vi äter etc. I köpcentrum i Täby och Nacka har man i anslutning till parkeringshuset satt in liknande teknik för att, beroende på vilken bil man kör, visa reklam som man tror passar målgruppen.

Frågan är vad utnyttjandet av teknik i dessa syften betyder för integriteten då information om ens person sparas, filtreras och analyseras i kommersiella syften. Om reklamen sedan ändras beroende på personen som passerar så kan utomstående få information om vem man är utan att man själv kunnat påverka om den ska vara offentlig eller inte. Riktad reklam är i sig inget nytt och har provats i många olika varianter. För de som te x har ett ICA-kort innebär det att få reklam som baseras på de inköp man gör. Och visst kan det vara skönt att inte hela tiden bli belamrad med information som är helt ointressant. Men då syftet hela tiden är att man ska spendera mer pengar känner man sig i slutänden bara lurad. Vad finns den verkliga nyttan för oss som människor och det liv som vi lever?

Den tekniska utvecklingen med dess möjligheter ställer även högre krav på de som utformar reklamen, hur, var, i vilka sammanhang den används, och den upplevelse den faktiskt kan förmedla av varumärket för konsumenten. Här visas ett exempel från 2010, på hur man på ett roligt och interaktivt sätt utforskat varumärkets och uttryck och känsla.
skacc88rmavbild 2012 02 24 kl 14 33 291 Den interaktiva reklamen som skannar dig