Gammal skåpmat i nya kläder

22 oktober 2012

Ingenting försvinner; allt finns kvar… ofta i förändrad form. Termodynamikens första huvudsats handlar från början om energi. Vad gäller fenomen i konsumtionssamhället frestas man relativt ofta att säga detsamma – vissa saker göms i glömska men få försvinner helt. Här är exempel på produkter, koncept och fenomen som finns kvar, som kanske legat och bubblat i skymundan, revitaliserats och med ny kraft och i delvis ny skepnad manifesterar sig på trendkartan.  Nya generationer får tillgång till dem och gamla generationer, tårögda av nostalgi, ger dem en ny chans… och i de flesta fall finns ursprungsversionerna kvar att upptäcka i någon hörna för den som vill ha ”the original stuff”, bara man öppnar ögonen.

Smörgåstårta
I ConsumerInsight.se:s spaning kring mattrender tidigt under året fick brödfödan; inte minst genom vår tro på smörgåstårtans nyvaknande, ett eget avsnitt. Vi minns smörgåstårtan på diverse festliga mottagningar och i glasmonitorn på ett konditori, tillräckligt mycket förr i tiden för att kännas lite kul. I maj öppnade Smörgåstårteriet i Stockholm med en ny vinkling på och paketering av den gamla majonnässtinna godbiten.

Jukebox
Ett sätt att mötas, umgås, bygga status och imponera på varandra genom att välja rätt och nyast låt – under 50-talet såväl som 2012? Idag kan vi med hjälp av trådlösa system, t.ex. Sonos, integrerade med våra smarta telefoner, tävla om vem som adderar mest musikvärde och kredibilitet till kalaset. Målet är detsamma, medlet något uppdaterat.

Skräpmode
Fleecetröjan, niottiotalets älskling, var ofta tillverkad av återvunnen polyester från PET-flaskor men blev nog snarare populär för att den var varm, gärna härligt mönstrad och helt enkelt ett modernt high-tech-plagg med stil än för att den var ett exempel på upcycling. 2012, när medvetenheten om plastöar i havet vuxit och vi är mogna att ta emot den delen av berättelsen, kommer flera exempel på mode från återvunnet avfall. Levi’s, t.ex. lanserar jeans med minst 20% återvunnet materialinnehåll från bl.a. gamla läskeblaskflaskor…

 

Vi konceptualiserar oss tillbaka till komfortzonen

27 september 2012

Av Elisabet Sjölund

I USA talades det för något år sedan en hel del om comfort food, som en mottrend till vurmandet för sofistikerad, medveten, hälsosam mat. Comfort food – bekväm, som i comfortable eller kanske till och med tröstande, som i comforting. Rejäla portioner av välkänt, familjärt käk omfamnades och steak och hamburgare conceptualiserades till just comfort food, vilket gjorde glufsandet okej, även för den medvetna konsumenten.

Bokundret Fifty Shades of Grey har tagit världen med storm – Vad är det som är så spännande med denna trilogi? Egentligen är det kanske just att innehållet i sig är ganska ospännande (!) men att det med just den här publikationen har blivit okej att förkovra sig i vanlig, småsnuskig kiosklitteratur. Att inte behöva be om ursäkt. Att skämmasmaten och skämmasboken blir till hippa fenomen känns väldigt förlåtande och… bekvämt.

 Vi konceptualiserar oss tillbaka till komfortzonen

Det är höst, världen är en aning orolig och vi unnar oss lyxen att slappna av med det trygga, det banala, det opretentiösa. Konceptet blir ramverket som fungerar som en motivering till varför vi gör det ena eller det andra: Varför vi fortfarande kan sortera ut oss som medvetna konsumenter medan vi käkar halvfabrikat, läser Harlequinromaner och tittar på dokusåpornas åttonde säsong.

Njut av det bekvämt förlåtande höstrusket och läs, utan att skämmas, vad andra har bloggat om comfort food och kiosklitteratur

 

Värt att vänta på – om kvalitetstid, genvägar och matkonsumtion

14 augusti 2012

Av Elisabet Sjölund

Tid är en lyxvara vilket manifesterar sig på ett lite paradoxalt sätt i vår konsumtion och i produkter och tjänster. Vi måste prioritera – men vad förtjänar egentligen vår dyrbara tid?

Långkok och surdegsbröd blev finmat. Det som förr handlade om hushållsekonomi och strategier för att förlänga hållbarhet för livsmedlen handlar idag om att konsten och förståndet att avnjuta den upplevda kvaliteten av ”långsam mognad” -  årgångsviner och riktigt långlagrade ostar är gamla exempel på statusmarkörer. Surdegsbagerierna finns i vart och vartannat kvarter idag.  Trots do-it-yourself-vurmen och den bekväma tillgången till hotell för våra små älsklingsdegar när vi reser bort köper nog de flesta sin levain färdigbakad. Vi betalar premium för upplevelsekvaliteten av det långsamma och för tiden vi inte själva hade att lägga ned på att odla kulturen; att vänta på naturens gång. På analogt vis har vi sett hur vintage- och second hand-marknaden exploderat som forum för införskaffande av naturligt, av tiden patinerade produkter. Blixtsnabbt.

Vissa genvägar anses okej; andra sänker status. Produkter med prefixet ”snabb-” bidrar sällan till premiumstatus; de upplevs i stället som billiga lågkvalitetsalternativ. Snabbkaffe, snabbmakaroner, instant noodle soup. Snabburgare. Produkter som inte bara ska tillredas snabbt utan även förväntas konsumeras snabbt och vars tillredningsprocess raffinerats till att inte alls vänta på naturens gång. Kaffe tillrett i en åttatimmars kallbryggningsprocess med apparatur som till utseende för tankarna till kemilaboratorium och timglas, finns nu för hemmet och sägs smaka unikt. Snabbkaffe kanske känns mindre premium än någonsin?

img egg Värt att vänta på   om kvalitetstid, genvägar och matkonsumtion

Färdigkokta och skalade ägg -  en genväg värd att betala för?

Heinz ketchup only comes out when it’s ready to… Idag finns den långsamma ketchupen (borde den ens klassas som fast moving consumer goods/ snabbrörlig konsumentvara?)  även i klämflaskor och upp-och-nerflaskor som lanserats i sann convenience-anda  -  förpackningar som adderar värde och betalningsvilja genom att vara praktiska och lösa vardagsproblem – men som kanske ändrar vårt förhållande till innehållet.  Är det så att produkter som vi konsumenter accepterar att vänta på faktiskt upplevs som BRA; kan vår vilja att vänta komma att bli en kvalitetsindikator? En delvis sorglig tanke när man inser att för kvalitetsprodukter accepterar vi ibland undermålig förpackningsfunktion: St Dalfour’s marmelad är omöjlig att få ut i slutet, ur sin höga, smala, glasburk med svår profil som ingen marmeladsked i världen rår på. Man köper den ändå… och skrapar ur det nästan sista. Det är det värt.

NINEs sommartrender 2012

6 juli 2012

Av Julia Holmberg, Karolina Pamp och Elisabet Sjölund

På konsulters vis börjar vi med sammanfattningen: sommarens konsumenttrender handlar om att göra det svåra lite enklare och det enkla lite svårare.  På sommarlovet vill vi anamma allt det där genuina och långsamma som vi pratat och läst om hela året men som inte riktigt rymdes i livspusslet. Huruvida det ryms i semesterpusslet återstår att se… och genvägar finns förstås alltid om den där lyxiga tiden trots allt skulle ta slut.

img flowers NINEs sommartrender 2012

Svenska sommarlovspärlor lockar fortfarande

Vädret till trots väljer många idag att spendera semestern i (utvalda delar av) Sverige – Gotland, Österlen och Göteborgs och Stockholms skärgårdar fortsätter att locka mången sommarlovsrusig tjänsteman som söker det genuina, äkta och autentiska på de destinationer de väljer att semestra. Nostalgin lockar. Som lite kuriosa kan vi konstatera att man, för att slippa eller åtminstone tona ner stämpeln som nollåtta eller turist, numera kan smälta in som lantis genom att ta en kurs i den lokala dialekten. Enligt NINEs spaningar förekommer kurser i till exempel Skånska (För Sommargäster?).

Med glamping blir naturen tillgänglig för fler

Campingen har gjort comeback och svenskarna älskar sitt friluftsliv och sin allemansrätt. Efterfrågan på genuina naturupplevelser och friluftsaktiviteter är enorm. De som inte jublar över torrdass, blöt packning och frystorkad mat har idag ett allt större utbud av tjänster att tillgå för att ändå närma sig naturen. Lyx och äventyr kombineras och produktifieras genom ’glampingen’ . Enligt HUI är ’glamping’ den hetaste semestertrenden.

När grillen tänds tar Hen semester

Grillning är som vanligt så här års ett hett ämne. Överösta av nya burgarrecept med högrev, andvändarinformaiton om muurikor och grilltermometrar kan vi konstatera att vi lyckats göra ytterligare en ”enkel sommarsyssla” till materialsport. Att grilla är som bekant inte bara en symbol för sommaren utan även en manlig statussymbol.  Huruvida elden, röken och  alla redskap spelar in är oklart men härden lockar idag även de minst metrosexuella männen till matlagning och mest populärt att grilla är, enligt ICAs rapport På grillen, kött. Enligt vetenskapliga studier förknippar vi kött med manlighet.  När könsrollerna suddats ut alltmer i vardagen blir sommarlovet kanske ett  gyllene tillfälle att värna om traditioner och anamma gamla vanor utan att skämmas. Männen grillar biffen med en stödöl, kvinnorna dukar och blandar ihop en fräsch sallad under trevligt småprat.

Vi smakar saft och tar farväl av rosévinet

Lemonad, saft och snaps utan alkohol – utbudet och försäljningen av alkoholfri dryck ökar och i sommar sippar vi på diverse nya varianter – utan att behöva göra avkall på smaken.

 NINEs sommartrender 2012

Rosévinet som varit sommarens signaturdryck sjunger på sista versen, sägs det.  Nästa säsong kommer det rosa vinet att vara lika omodernt som den rosa skjortan. Mingeltillställningar med kreddfaktor måste förändras och förnyas och experter som bland annat tittat på Englands dryckestrender har nu alltså förutspått det rosa vinets död till förmån för det… orangea vinet; ett vin utan svavel och med naturjäst som smakar gammeldags och sägs vara dyrt och svårt att dricka och att få tag i. Med andra ord: ett vin som gjort för vår tids konsument som gärna gör det lätta lite svårare.

Vi springer för livet

Nu ska vi inte bara springa… utan nu kan vi även lyssna på radio om löpning, läsa böcker om löpning, blogga om löpning och helst ska vi åstadkomma något välgörande för andra medan vi springer.

Sveriges Radio P1 ska sända ett radioprogram; Upploppet – de nya löparna  berättar springhistorierna som skaver och känns. En serie om drogberoende, löparklänningar, kärleksmöten, elitism och festivalgemenskap. Det inte blir något traditionellt sportprogram där det kommer att rabblas resultat eller ett hälsoprogram utan avhandlar löpning som ett populärkulturellt fenomen.

När rockbandet Death Cab for Cutie skulle ge sig ut på turné sparade de ihop alla pengar som de vanligtvis lade ut på sprit, enligt sångaren 400 dollar per kväll, och köpte ett löpband. Löparen Anne Mahlum brukade springa förbi ett härbärge under sina rundor i Philadelphia. En dag fick hon idé. Hon bestämde sig för att starta en löparklubb för hemlösa. Anne Mahlum startade med en liten grupp på nio entusiaster, som snabbt växte till 1500 medlemmar över hela USA.

Vi badar nakna

Så det så

Kommersiella ytor optimeras som moderna stimulanspaket

Nu öppnar allt fler heldagshäng. Butik, bar och barberare i en och samma lokal,  krogar med nästan dygnet-runt öppet för alla måltidstyper och sociala sammanhang, kaféer kombinerade med motorcykelmekverkstäder och yogasalonger… Alla sinnen ska tillfredsställas, alla i familjen ska aktiveras.

Sommaren är räddad..

…och glad sommar önskar NINEs ConsumerInsight-gäng

Mattrender 2012: del 2 av 2

7 februari 2012

Av: Elin Åström Rudberg, Elisabet Sjölund och Åsa Jonsson

Här är  den rafflande fortsättningen; del 2 av 2 i Consumer Insight:s trendspaning med matfokus – i förra inlägget siade vi om influenser från förr och från öst, om konceptuella middagar, om ostnörderi och om hållbarhet som hygienfaktor. Här nedan sammanfattar vi ytterligare fem spaningar om vart måltidsvindarna kan tänkas blåsa i år. Sammanfattningsvis handlar mycket av det vi skönjer och ger smakprov på här om en dragning åt det kända och nostalgiska. Trots en del nya och tidigare oprövade tvistar och en fortsatt strävan efter ökad effektivitet så ser vi, kanske driven av en allmän osäkerhet och oro i samhället, en längtan efter trygga och tröstande måltider.

KLASSISK KROGMAT

När vi äter ute kommer nog fokus ofta att vara på enkla men robusta klassiker –  även om vi, som vi i förra inlägget konstaterade,  i hemmaköken försiktigt börjar lära oss att laga den typen av mat så passar vi nog gärna på att beställa klassisk mat på krogen. Arlas konditorirapport 2011 pekade just på vurmen för klassiska kakor och konditoribesök, eventuellt med en modern tvist. Även i matväg är det nog fortsatt läge för klassiska kompositioner på bistrokrogar där fokus hamnar mer på hantverket och ger potential för jämförelse: vem gör den här stadsdelens bästa Biff Rydberg, Parisare, o.s.v. ?

BRÖDFÖDA

Brödet gör comeback;  LCHF och GI-trenderna till trots – eller kanske just som en mottrend: ostmackan är en treat; den är nostalgi, lite tröst och trygghet som kommer att behövas i år. Det vita brödet kommer att ta revansch på surdegen. Fattiga riddare, korvmackor, smörgåstårta, landgång. Överhuvudtaget kan nog smörgåsen som måltid; med dragning åt smörrebröd, växa till sig; det blir mer än baguette, ciabatta och focaccia som vi är vana att se lunchmackan. Det blir rustikt tyskt och danskt rågigt såväl som mjukt, sirapssött och vitt.

MER MOBIL MAT

Mobila matserveringar i olika utformande och skala – små vagnar eller stora lastbilar; vi har sett det utomlands och delvis här. Det kommer att dyka upp fler och med ett bredare och mer sofistikerat sortiment; säkert med nya, roliga idéer. Vi har tidigare nämnt Allan & Fallans Våfflor och Gulaschvagnen som är exempel från den mindre skalan… Även leverans av livsmedelsvaror hem till dörren blir ett viktigare komplement till traditionella dagligvarubutiker. Förra året  slog de färdigkomponerade matkassarna igenom på riktigt i Sverige. I Stockholm skulle helt plötsligt ALLA prenumerera på matkassar och matkassen utsågs till Årets Julklapp av HUI. I år får vi se mer hemleverans av vanliga matvaror och andra stapelvaror som är tråkiga och jobbiga för konsumenter att handla själva. En uppdaterad mjölkbil som komplement till glassbilen hjälper oss med vardagsbestyren. Med en app till telefonen väljer du själv vilken signaturmelodi som spelas när bilen trafikerar ditt kvarter med färska mejerivaror.

ACCEPTANS GENOM TRANSPARENS

Billig vardagsmat behöver inte vara dålig och skamfylld i varukorgen, så länge kvaliteten är god och produkterna naturliga. Fokus på smart konsumtion ökar ytterligare – genom att fler läser innehållsförteckningen (och att det nu sätts högre press på tydligare mörkning och transparens genom bl.a. skärpt EU-lagstiftning) kan vi jämföra och se att allt som ser överprocessat ut inte behöver vara det. Detta leder till en ökad acceptans av tidigare ratade produkter, back to basics i form av helkonserver o.s.v…

MAT I MEDIA

Tittar man på tv4:s programtablå en onsdagsafton i januari mellan klockan 17.00 och 22.00 så erbjuds man Matmissbrukarna, Full Frys, Biggest looser Sverige och Sveriges Mästerkock, både i form av repriser och nya avsnitt. Lotto och Nyheter; sammanlagt  35 minuter av fem timmars sändningstid är undantagna från temat: mat och livsmedelskonsumtion. Det är gastrologi, kemi, biologi, psykologi, teknik, show och buskis. Mat är uppenbarligen underhållning och programmen som bearbetar temat skulle kunna fylla en egen specialkanal medan vi, någon gång inom en snar framtid kanske kommer att få nog av matpratet. Frågan är vad vi ska prata om då… och vad vi ska skriva om?

Mattrender 2012: del 1 av 2

24 januari 2012

Av: Elin Åström Rudberg, Elisabet Sjölund och Åsa Jonsson

Om man är intresserad av mat, kultur och konsumtion är det lätt att bli lite nedslagen så här i mitten på januari. De flesta butiker nöjer sig med att marknadsföra basvaror som köttbullar, prinskorvar och makaroner och i vintermörkret lyser inspirationen ofta med sin frånvaro. Men matåret 2012  kommer att innehålla mycket mer spännande inslag än så.

Vi delar med oss av 10 matfenomen som vi tror på 2012; här kommer de fem första, nästföljande fem publicerar vi om en vecka;  den 13 januari. Håller du med oss eller inte? Vi tar gärna emot kommentarer och synpunkter.

SILL I DILL MED POTATIS TILL

Vi är inte färdiga med att hylla mat som är lokal, säsongsanpassad och historiskt rotad (när det idag nästan är lättare att få tag i processad citrongrässås från andra världsdelar än svensk dill så blir dillen exklusiv). Vi fortsätter att återupptäcka det gamla skafferiet; nu även hemma – det har ju varit hett på finkrogar ett tag men nu börjar det breda ut sig till hemmamatlagningen och vardagsmaten. Smakmässigt ser vi ett uppsving för gamla kryddor; dill som sagt och gräslök, senap i olika sammanhang, pepparrot och gamla typiska snapskryddor.

ÖST- OCH CENTRALEUROPA PÅ FRAMMARSCH

Nu är vi trötta på sushi och thaimat. Det öst- och centraleuropeiska köket känns nytt och annorlunda men ändå klassiskt och traditionellt. Här kanske vi blir inspirerade av matscenen i Nordamerika där det länga funnits en stor grupp människor med östeuropeisk bakgrund som skapat sina egna varianter i sina nya hemländer som USA och Kanada. Montreal är t ex känt för sina östeuropeiska ”smoked meat-sandwiches” som serveras med inlagda gurkor, pommes frites och Cherry Coke (mest känt är Schwartz’s Delicatessen). Det blir mer av inlagda gurkor, rödbetssoppa, piroger, rösti och knödel.

schwartzs delicatessen11 300x225 Mattrender 2012: del 1 av 2

KONCEPT OCH RITUALMAT

2012 kommer vi att se mer av koncept/”tillsammansmat”; mat som är anpassad för sammanhanget och gärna får bli lite rituell – tänk fondue, raclette, stora BBQs som vi inte varit vana att se dem. När vi väl är många som äter tillsammans så vill vi passa på att äta sådant som ”kräver” ett större sällskap och som vi verkligen kan mötas kring: helstekt gris kanske? Dessutom fortsätter och utvecklas trenden från förra året med restauranger som har en bestämd meny/måltidskomposition per kväll, styrd av råvarutillgång och säsong. 19Glas och Gastrologik i Stockholm är exempel på krogar med för dagen skräddarsydda menyer. Det blir mer tydliga teman och färre konsumentval på krogen för effektiv logistik, säsongsanpassning och kärnfullhet.

FRÅN KORVSTOPPNING TILL OSTYSTNING

2010 lämnade Södermalmsborna i Stockholm sina surdegar på ”hotell” när de var på semester och 2011 stoppades det korv så det stod härliga till – så vad kommer  alla hipsters favoritsysselsättning bli 2012? Vi tror att ostystning har potential att bli en favorit bland matlagningsintresserade storstadsbor som längtar efter mer autenticitet i sin vardag. Ost är något för finsmakare och är dessutom helt rätt enligt LCHFs alla regler. Den senaste tiden har vi även sett allt mer av vackert arrangerade ostar i livsstilsmagasinens reportage och denna trend ligger även i linje med det ökade intresset för självhushållning som vi skrivit om tidigare på bloggen. Mer inspiration  för ostälskare: Jürrs mejeri och Vilhelmsdals ost.

MILJÖVÄNLIGT BLIR HYGIENFAKTOR 

Arla har överskott på ekologisk mjölk kunde vi läsa i bland annat DN häromdagen, så numera fylls ofta de vanliga mjölkförpackningarna med KRAV- märkt innehåll. Att köpa uttalat ekologiskt är fortsatt en nischmarknad. Att däremot köpa matvaror som uppfyller olika miljövänliga och etiska kriterier som en basfaktor blir mer och mer viktigt. Under 2012 kommer konsumenterna att förvänta sig en högre miniminivå från både butiker och varumärken.

Fortsättning följer nästa vecka…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Det sociala spelet…

17 januari 2012

Av Elisabet Sjölund

Phone Stacking eller ”Don’t be A Di*k During Meals With Friends”. En ganska enkel idé som åskådliggör essensen av hur många av oss lever, konsumerar och umgås idag och som utmanar våra (o)vanor:
Det handlar om ett spel, om fokus och närvarande, om sociala kontakter i verkliga livet kontra online och om en gemensam måltid. Klarar vi av att fokusera? Klarar vi av att vara sociala utan uppkoppling? Utmaningen går till ungefär så här: Allas telefoner placeras i en hög på bordet vid måltidens början, med ljudet igång – inkommande samtal, meddelanden och uppdateringar kommer således att höras. Den som först tar upp sin telefon för att titta på den betalar hela notan (vilket kanske kan ersättas med att diska efter maten om det är en hemma-hos-middag?). Om samtliga lyckas lämna sin telefon orörd under middagen är alla vinnare och betalar var och en för sig. Det är ett spel; det är på skoj men ändå: en kommentar till samtiden med ett litet uns av allvar.

Läs mer om regler och hur du spelar här.

Vad är det naturliga?

14 november 2011

Av Elin Åström Rudberg

”Bara naturliga ingredienser”. ”Naturligt framställt”. Uttryck som dessa är vanliga överallt i dag, kanske framförallt vad gäller mat och livsmedel men även inom många andra områden i samhället. Vi omfamnar det naturliga i dag; inget är mer positivt än något som är naturligt. En produkt definieras som naturlig framförallt mot bakgrund av vad den inte är. Det betyder att den inte är onaturlig, artificiell och den inte innehåller konstiga ämnen som man inte förstår sig på. Det betyder även att den är ofarlig att förtära, ha på sig eller smörja in sig med.

Samtidigt kan man fundera på vad exakt det naturliga är? Är synen på det naturliga något konstant som aldrig förändras? Troligtvis inte. Vi behöver bara gå tillbaka ett tiotal år i tiden för att hitta helt andra ideal som ofta går på tvärs med vad vi i dag uppfattar som det vanligast förekommande (t ex att det naturliga i princip alltid är något positivt).

I en studie om hur människor ser på förpackningar i dagligvaruhandeln som NINE nyligen genomfört frågade vi respondenter från flera europeiska länder om vad begreppet naturligt betyder för dem. Det mest intressanta med svaren är att det är svårt att urskilja en röd tråd. Visst dyker uttryck som ”inga tillsatser” och ”ingen plast” upp, men annars spretar svaren lite åt olika håll. En gemensam och tydlig uppfattning saknas men de flesta är överens om en sak: det naturliga är något bra.

En intressant understreckare i Svenska Dagbladet; ”Romantiserad bild av naturlig mat”, anspelar på detta tema.  Visserligen är den skriven 2009 men innehållet känns fortfarande aktuellt. Författaren, Sarah Vinterlycka som är doktorand vid Linköpings Universitet, skriver bland annat om margarin som ett exempel på en utskälld och konstgjord matvara som står i kontrast mot smör som är den äkta och naturliga varianten. Men hur produceras då smöret? ”Det är ju inte precis så att det kommer direkt ur kon alldeles av sig självt, utan dess tillverkning kräver ganska stor mänsklig och teknologisk insats”, skriver artikelförfattaren. Jag tycker detta är ett intressant exempel som blottlägger den dominerade synen på det naturliga i motsats till det onaturliga. Vi har lätt att identifiera det som tydligt uppfattas som onaturligt men när vi skärskådar det som uppfattas som naturligt, då är det svårare att hålla isär begreppen. Att veta exakt när och varför en specifik produkt är naturlig är inte så lätt.

”Allt är naturligt” säger en bekant till mig finurligt och även om jag inte håller med honom helt och hållet har jag svårt att argumentera emot. Allt runt omkring oss kommer ju från jorden på något sätt. Och då är det väl naturligt. Eller?

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Automater vinner terräng

30 september 2011

 Av Åsa Jonsson

Hur och när vi handlar alla möjliga typer av produkter förändras allt mer – ofta vill vi att det ska gå snabbt och lätt att få det vi vill ha. Således talar tidsandan för den gamla hederliga automaten som fler och fler företag dammar av och använder på nya och spännande sätt som passar dagens konsumenter.

Den här automaten förde genast tankarna till hur jag handlade godis som barn: Enligt mina tydliga instruktioner fyllde kioskbiträdet en liten papperspåse, med prickar på, ”Tre bananer, två geléhallon, fyra djungelvrål, två svampar. Hur mycket har jag handlat för nu?” Och godisarna hade styckpris istället för kilopris.

Det var den här enkla men smarta automaten som framkallade barndomsminnet på min semester i Valencia i somras.

godis valencia1 Automater vinner terräng

godis valencia 21 Automater vinner terräng

På flera platser i Europa har det kommit så kallade mjölkautomater. I vissa länder som Litauen och Frankrike är de redan väletablerade, medan de i andra länder som Estland sätts ut på prov. Antingen så köper man färdigbuteljerad mjölk eller så tar man med sig egna tomma flaskor eller kannor för påfyllning. Mjölken är opastöriserad och kommer direkt från bondgården.

mjocc88lk saint antonin 8981 Automater vinner terrängFrankrike

ljubljana mjocc88lk dsc 0139 991418851 Automater vinner terräng

ljubljana mjocc88lk dsc 0144 991431911 Automater vinner terrängLjubljana, Slovenien

I pizzans hemland Italien har man skapat en automat som ska erbjuda pizza, bakad på råvaror av högsta kvalitet på 2-3 minuter. Automaten distribueras av Let´s Pizza  och i Sverige kommer de första placeras ut under oktober. Toppingen väljer man själv och priset för en 2,5 minuters pizza kommer ligga runt 50 kronor .

lets pizza 2037471 Automater vinner terräng

”…pizzan bakas från grunden med ekologiskt mjöl och färska råvaror importerade från Italien. Automaten består av totalt 3 000 delar, däribland 40 sensorer och 30 små motorer. Själva pizzan gräddas i ultraviolett ljus.” Läs mer på Metro.

En sorts portabel kaffeautomat, nybryggt kaffe i bag-in-box, lanserades tidigare av Cupcake STHLM. Den håller 15 koppar kaffe och ska hålla sig varmt i tre timmer. Tillbehör; muggar, mjölk, servetter etc medföljer och förpackningen ska vara helt återvinningsbar. Läs pressreleasen i sin helhet på Mynewsdesk.

kaffejouren display 1 large1 Automater vinner terräng

Grönsaksodlare och bönder måste ändå vara de som var först med sina ”automater”. En liten självservicebod på gården fylld av tomater, kål, gurka, ägg osv och en bössa där man lägger sina pengar beroende på vad man tar.

grocc88nsaker1 Automater vinner terräng

grocc88nsaker 3 copy1 Automater vinner terräng

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Utanför lunchboxen

9 september 2011

Av Elisabet Sjölund

I Skåne kallade vi lunch för middag när jag var barn. Middagen var helt enkelt måltiden man åt mitt på dagen. Nu har jag lärt mig att det heter lunch.

Lunchen är dock idag mycket mer än en måltid mitt på dagen. Den är för många ett gyllene tillfälle att hinna med lite mer av allt det där andra. När träningsklubbar erbjuder lunchpass, kyrkor har lunchandakt och diverse institut ger lunchseminarier, kan tanken på att sitta ner och äta i en timme kännas orimligt ineffektiv.

Klubben Lunchbeat gästas av olika DJ:s och erbjuder en timmes möjlighet till dans mitt på dagen i Stockholm, Malmö och Göteborg. Säkerligen dansas det snart till lunchrytmer på fler platser i landet; Lunchbeat har vuxit till en omskriven rörelse. I entrépriset ingår en enkel – ja, just det: lunch. För äta ska man också göra.

lunchbeat1 Utanför lunchboxen

Gå på klubb på takterass – ett sätt att spendera sin lunchtimme, med Lunchbeat

Med de nya lunchaktiviteterna växer behovet och utbudet av smarta måltidskoncept; att tänka utanför den vanliga lunchboxen. Som vi tidigare nämnt utvecklas take-away-genren på både höjden och bredden. Dessutom, som med andra trender är mottrender; antitrender att vänta. Raggmunk med fläsk i kollegors sällskap kan kännas som en nostalgisk fullträff när vi tröttnat på att dansa på takterrasser eller konsumera finkultur under arbetsdagens avbrott. Med andra ord, även om lunchströmningarna handlar om så mycket mer än mat så leder de så småningom ned till det som lunchen från början kanske handlade om: en paus för måltid mitt på dagen.