Vårens Trendseminarium

8 april 2015

 Vårens Trendseminarium

Våren trendseminarium som gick av stapeln på NINE Fredagen den 27 Mars tog tempen på Generation Z – alltså generationen (13-24 år) nästkommande efter Millenials.

I en initial studie har NINE’s trendanalytiker Mirjam Grari och Julia Holmberg pratat med ungdomar i Stockholms förorter och innerstad för att få ett bredare perspektiv på attityder, värderingar och beteenden hos Generation Z.  För att även få en förståelse för likheter och skillnader bland denna generation globalt gjordes undersökningen även storstäder runt om i världen; i Berlin, New York, San Fransisco, Rio de Janeiro, Shanghai och i Kapstaden.

Detta resulterade i fyra trender karaktäriserande för Generation Z:

  • Carpe Yolo
  • Multipla Identiteter
  • Beyond Sustainability
  • Teknologi – inte ett ändamål i sig

Carpe Yolo – Att fånga det faktum att man bara lever en gång. Likt Millenials har Generation Z gått över till ett allt mer postmaterialistiskt ideal där upplevelser har en större betydelse än prylar vad gäller konsumtion och status. Man upplever sig ha en större frihet och förmåga att realisera sina drömmar – tack vare den globaliserade och digitaliserade värld de är födda i. Men de hatar frågan om vad de vill bli när de blir stora – de har många drömmar och dessa ändras konstant. Det verkar som att drömmar är realiserbara i högre grad än någonsin…

Generation Z är inte ängsliga individualister som måste känna sig unika likt den urbane hipstern utan de visar på en självdistans och ger uttryck för en mindre individualistisk och mer dividualistisk livsstil. Den här generationen vet att det inte finns något som är normalt och strävar istället efter att samarbeta med andra människor och anpassa sig till nya situationer. Till skillnad från Millennials är de  realister snarare än optimister och vet att världen är komplex och svår att leva i. Det stoppar dem inte ifrån att drömma men vet att de måste göra det med fötterna på jorden..

Multipla Identiteter behandlar bland annat den mångfald som genomsyrar samhället vi lever i och det faktum att Generation Z välkomnar detta med öppna armar. De inte bara tolererar utan inkluderar olika kulturer, levnadssätt, sexuella läggningar och ideologier. Med detta anammande och influenser från många olika håll är det lätt hänt att deras identitet och beteende blir inkonsekvent – men detta accepteras och anses inte  vara ett hyckleri. Till exempel är det helt ok att vara en köttätande vegetarian..

Som en motreaktion till världens orättvisor och krig har de blivit riktiga aktivister som inte nöjer sig med att klicka like och stödja kampanjer digitialt. De vill agera och se frukten av sina handlingar, och med med sociala medier i ådrorna är inte barriärerna höga för att mobilisera nätverk och skapa en rörelse med ett tydligt manifesto. Som vi pratade om under temat Beyond Sustainability strävar Generation Z efter en värld utan sociala orättvisor och en allt mer holistisk och långsiktig miljöapproach. Eko-produkter är inte attraktiva utan så som de ser ut idag är det något tråkigt som deras föräldrar sysslar med..

Autenticitet för Generation Z ligger inte i att visa upp en perfekt bild utan att man själv vågar visa sig flawful, visa på sina brister, vågar driva med sitt arv, förändra och bryta konventioner. Detta kan vara tänkvärt för alla varumärken som claimar “eko” och “hållbarhet” på ett traditionellt vis. Kommer det verkligen att slå igenom hos de allra yngsta?

På sociala medier som Generation Z använder sig mest av; Snapchat och Vine har vi uppmärksammat ett beteende som skiljer sig markant från den romantiserande porträttering av en perfekt identitet som de äldre generationerna ägnar sig åt på Facebook och Instagram. Snapchat och Vine är först och främst ett mycket snabbare sätt att kommunicera på där ett klipp inte är mer än 6 sek (VINE) och där bilder raderas per automatik efter en kort period (Snapchat) vilket förmodligen är viktiga faktorer som har bidragit till ett mer oseriöst, humoristiskt, ironiskt och töntigt sätt att kommunicera på.

Teknologi – inte ett ända mål I sig  handlar om vad de unga använder teknologin och de sociala medierna till  än om de nya teknologiska innovationer i sig. De unga vi pratade med var varken intresserade  3D-printrar eller QR-koder. ”Vad är de bra för, det är dyra och det har jag ingen användning för” svarade en 14-årig kille från Orminge.

Ungdomarna lägger stor vikt till sitt digitala nätverk för att kommunicera med befintliga kontakter, skaffa sig nya och för att få hjälp med att utöva sina hobbys eller realisera sina drömmar. Vi berättade om varumärken som har skapat en Tribe kring sitt varumärke såsom Redbull (extremsport), Nike (då ghetto, nu löpning), Harley Davidson och Adidas. Dessa varumärken mobiliserar och förenar sin målgrupp kring en passion eller en hobby och bildar en kollektiv rörelse där de  kommunicerar till gruppen snarare än till individen.

För företag och varumärken betyder det här sammantaget att man måste våga att utmana stereotyper, bjuda in mångfald, bli en creative enabler, stötta istället för att motarbeta, agera holistiskt och börja arbeta med normkritiskt innovation.

Av: Mirjam Grari

 

Påverkar tanken språket..?

17 mars 2015

blogg3 Påverkar tanken språket..?

… eller språket tanken? Eller är det kanske så att språk och tanken påverkar varandra i en värld där orsak-verkan sambandet är flytande. Denna fråga har lett till forskning inom antropologi, kognitiv vetenskap, lingvistik och filosofi och konceptet lingvistisk relativitet handlar om förhållandet mellan språk och tanke och huruvida språket influerar tanken. Denna forskning är även relevant för de som arbetar med varumärken, kommunikation och design då marknadsförare ständigt försöker att nå ut och vara relevanta för sin målgrupp.

Man säger att språket speglar verkligheten arbiträrt, dvs. språket är slumpmässigt och alltså inte en sanning utan istället den närvarande gruppens uppfattning av verkligheten. Alla har en repertoar varifrån de plockar sitt språk och sina ord och denna repertoar skiljer sig beroende på ålder, kultur, samhällsklass och andra faktorer. I Brasilien har man sannolikt inte behov av flera ord för “snö” medan samer i Lappland har över hundra ord för snö där bulltje betyder ”snö som fastnat på ett hus” och åppås betyder ”nysnö som inte har blivit trampad på”. Detta säger däremot inte att en person från Brasilien inte skulle förstå betydelsen av dessa ord, det är bara inte relevant i deras del av världen.

Färg blivit ett studieobjekt inom forskningen på området då färg kan ses som både universellt (människans biologi att uppfatta färg) och relativt (färg är kulturspecifikt och varierar från språk till språk). Ett exempel på färg som kulturspecifikt fenomen är ordet xanh på vietnamesiska som både adresserar gröna blad och den blåa himlen. Grönt och blått är här inte två olika färger utan två nyanser av en och samma färg. Angela Wright har specialiserat sig på färgers betydelse och påverkan, bl.a. i design och marknadskommunikation. Hon menar i korthet att en framgångsrik användning av färger inte handlar om att välja rätt basfärg utan att välja rätt kombination av färgtoner. Och till skillnad från basfärger som verkar ha vitt skilda betydelser i olika kulturer, menar Wright att vissa kombinationer av färgtoner har en universell betydelse. Hon menar att dessa färgkombinationer kan tolkas i stort sett lika oberoende av kön, ålder och kulturell bakgrund. Läs mer och se färgkombinationerna här. 

blogg1 Påverkar tanken språket..?

Tillbaka till språket i det skrivna och muntliga ordet så har olika “mode-uttryck” intressanta utvecklingskurvor där de likt viskleken ändrar betydelse på vägen mellan olika geografiska områden eller med tiden då språket utvecklas och omvärlden förändras.

Uttrycket chilla, som i Sverige har börjat på en gräsrotsnivå med härstamning från amerikanskans ’chill out’ kan idag sägas vara ett mainstream-uttryck bland de urbana förorts-och innerstads kidsen. En naturlig evolution av språket har med tiden nu börjat lett till uttrycket ’chilla kant’. Både artister och rapstjärnor som Lorentz och Adam Kanyama använder uttrycket i sina låttexter. En skolfröken har likt oss blivit nyfiken på betydelsen har teoretiserat kring detta, något komiskt  i denna tråd.  

blogg2 Påverkar tanken språket..?

Jämför man vissa slanguttryck mellan olika områden så kan samma uttryck också ha olika betydelser (språk som arbiträrt) När jag själv flyttade in till stan från förorten blev uttrycket banga plötsligt ett verb istället för ett adjektiv och betydde att skippa något: ”att banga en lektion” eller att ”banga en fest ikväll” medan jag var van vid att höra det i kontexter som hade med mod att göra, att våga utföra en viss aktivitet: ”vågar du inte ens gå fram till henne, vilken bangare du är

För varumärken är språket (och så även färgval) centralt då man vill kommunicera, eller göra sig en del av sin målgrupps verklighet, där man genom språket kan visa att man delar samma tanke och verklighet som sin målgrupp.

Av: Mirjam Grari

Jordnära trender på Möbelmässan

15 februari 2015

I förra veckan anordnades den årliga Möbelmässan på Stockholmsmässan, en av världens största mässor för möbel- och ljusdesign. Ett tydligt tema för i år var kopplingen mellan det högteknologiska, autentiska och jordnära. Ilse Crawford var ”Guest of Honor” med sin tidstypiska kollektion i naturmaterial och mycket grönt; inredning som ska skapa konstraster i vår stressiga, ständigt uppkopplade vardag.

teracotta Jordnära trender på Möbelmässan

Något som särskilt fångade vårt intresse var den spanska arkitekten och inredningsdesignern Patricia Uriquiola fantastiska handgjorda inredningskreationer. Genom att blanda naturliga element som teracotta och lava har hon lyckats att skapa en varm tidlös men ändå modern kollektion både visuellt och taktilt.

lamp Jordnära trender på Möbelmässan

Belysning var såklart också i fokus. Här stack framförallt Light Forest by &tradition ut med en lampkonstruktion som byggs ihop likt ett system av ljuskällor. Företaget fogar ihop lampdelarna så att det passar perfekt i de utrymmen som ska belysas.

 

Spanat av Isabelle Dahlborg Lidstöm, Creative Director, NINE

Framtiden – inte alltid så ny

11 februari 2015

Det är lätt att tro att vår tid, och den närmaste framtiden, är unik och därmed olik allt annat. Vi läser ofta om att den tekniska utvecklingen går snabbare än någonsin och att världen är mer komplex och motsägelsefull än förut.  Det är förvisso sant att världen i dag (och därmed även morgondagen) är annorlunda jämfört med världen för bara några år sedan. Och samtidigt inte. För att inte låta oss bli helt uppslukade av det unika och speciella med vår egen tid kan det vara bra att att då och då sätta saker och ting i perspektiv.

Det finns teman som vi uppfattar som väldigt nutida men som existerade redan på 1800-talet (och säkert innan dess). I science fiction författaren H.G. Wells bok från 1902, Anticipations, skriver han bland annat om den snabba urbaniseringen och om att det i framtiden kommer finnas en stor grupp människor i samhället som kommer att ha svårt att konkurrera på den nya och”moderna” arbetsmarknaden. Med hjälp av den vanliga telefonen skulle vi slippa det ”vanliga mödosamma shoppandet”. Husfruar skulle ha alla slags tjänster och produkter inom ”handens räckvidd” och varor skulle kunna levereras samma dag, undersökas och eventuellt returneras, snabbt, smidigt och enkelt. Retoriken känns igen från dagens e-handlare (förutom detta med husfruar som idag är en nästintill utdöd demografisk grupp). Well’s teman känns i princip lika aktuella idag. Hans bok är som en slags nutidsanalys kombinerat med framtidsspaning à la förra sekelskiftet.

Wells är annars mest känd för mer skönlitterära verk som t ex Världarnas Krig från 1898 (om marsianer som invaderar jorden) och Tidsmaskinen från 1885 (om en uppfinnare som utvecklar en maskin för att resa genom tiden). Bara det faktum att författare redan för över 100 år sedan skrev om rymden och tidsresor får dagens science fiction genre att framstå som ganska konventionell och stillastående. Ja, ja – det där med rymdresor, det är väl inget nytt.

Att allt går så snabbt idag och att människor har så lite tid är andra teman som ofta lyfts fram som några av de stora svårigheterna med att leva idag. Dock skrev statliga utredare redan efter andra världskriget om hur den nya och snabba livsföringen skapade stress och svårigheter för familjer och föräldrar. Det diskuterades om vad som kunde göras i form av minskad arbetstid, mer tid till familjen och fritidsintressen m.m. Även det allestädes närvarande informationsöverflödet har längre historiska rötter än vad vi kanske tror. På 1980-talet skrev forskare om informationsöverflödet (och detta var alltså innan internet!) och att det producerades så mycket information, mer än någon gång tidigare i historien.

UPPDATERING: här visades en bild på en TV-tablå från SVT som var fejk, vilket inte framgick av sammanhanget, därför har vi tagit bort den (sept. 2016).

Således är många av vår tids viktiga teman även historiens viktiga teman. Men det är även så att vilka referenspunkter ett samhälle har får implikationer för hur människor tolkar och upplever sin samtid. På 50-talet kanske många kände sig överväldigade av den moderna och ”stressiga livsföringen”. Och samma upplevelse finns idag eftersom vi jämför med när det tog flera minuter för ett modem att koppla upp sig till internet.

Av: Elin Åström Rudberg

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

POP-UP överallt och ingenstans

23 april 2014

popup POP UP överallt och ingenstans

Nya gastronomiska erfarenheter erbjuds tillfälligt i Stockholm genom POPupSTHLM vars koncept hade premiär för ett par veckor sedan. Tanken är att återkommande erbjuda möjligheten att smaka på världsledande restaurangers och matinspiratörers kompositioner. Först ut möttes Asien och Paris, en smakblandning som serveras av Parisbaserade Le Mary Celeste.

Tidigare har stockholmarna kunnat besöka bland annat pop-up restaurangen Dill som hade dörrarna öppna under 3 veckor 2013, en restaurang som fick stor uppmärksamhet, besöktes av många och som tillslut visade sig vara ett pr-trick från Lidl.

Pop-up fenomenet har varit aktuellt inom mat och restaurangbranschen ett bra tag och formen dyker även upp inom andra områden som shopping och konst. En nät-pop-up shop, beauty-club, för skönhetsprodukter öppnades i Sverige i januari, Design Popup Store ser sig om efter lokaler och galleri Urban Artroom i Göteborg genomför återkommande pop-up event.

Världen kommer närmare hemmaplan och krögare ges möjlighet att prova nya koncept i mindre upplaga. Leverantörerna till näthandlarna får en plattform för lagerutförsäljning och de småskaliga kreatörerna får visa upp sig. Det är förståeligt att Pop-up fenomenet välkomnas med öppna armar och sprider sig alltmer då tillfälligheter och nyhetens behag tycks locka konsumenterna. Dagens konsumenter lever hektiska liv och det innebär att butiker och produkter måste presenteras för konsumenterna på deras hemmaplan, där de finns och lever sin vardag.

Av: Rebecca Birge

Gröt och ostron – konsumtion utan gränser

7 april 2014

bild3 Gröt och ostron   konsumtion utan gränser

På senare tid har en rad hybrider mellan olika produkter dykt upp. Vi har sett ”mash-ups” mellan produkter från helt olika kategorier och från olika delar av världen, kulturer och traditioner. 2013 gjorde cronuten (hybrid mellan doughnut och croissant) succé i New York och fortfarande är det meterlånga köer för att få smaka på det söta bakverket från Dominique Ansels Bakery på Manhattan. I slutet av förra året såg vi ytterligare en hybird, Ramenburgaren, innehållande klassiska asiatiska komponenter i en amerikansk hamburgare, som även den blev en hype. Försäljningen började i ett stånd på Brooklyns Smorgasburg (som så många andra nya streetfoodinnovationer) och nu ska upphovsmakaren öppna en ”brick and mortar” Ramenburger-restaurang. Mexikansk sushi, Turkisk Roti och vietnamesisk Pulled Pork Tacos är andra exempel på fusion mat som fullkomligt exploderat i storstäder världen över.

Globaliseringen och internet har på många sätt krympt världen. Utbyten och erfarenheter från andra kulturer gör att konsumenter får nya preferenser och nya krav. Restauranger, matproducenter och varumärkesägare tvingas att hänga med och ständigt innovera, vara kreativa, överskrida gränser för att skapa något nytt.

Till mångt och mycket speglar hybrider och ”mash ups” dagens konsumtionssamhälle där konsumenter skiftar beteende och värderingar, ifrågasätter normer och traditioner sätts på prov. Vi ser en bred konsumentgrupp som är benägen att testa oväntade kombinationer från helt olika kategorier.

På Regeringsgatan i Stockholm har nyligen Skanstull Restaurang och Bar slagit upp portarna. De kallar sig för ”radiobar” och konceptet är en blandning av amerikansk diner/fiskrestaurang/bar/studio som sänder livestreamad webbradio från morgon till sen kväll. Bakom konceptet ligger grundarna av södermalmsställena Under Bron och Trädgården. Södermalm har alltså flyttat in ett stenkast bort från Stureplan och på menyn finns allt från löjrom och ostron till enkel gröt och vita bönor i sann mash-up anda.

Av: Julia Holmberg

Julen står på tröskeln och alla är välkomna in

19 december 2013

IMG 15731 Julen står på tröskeln och alla är välkomna in

Det närmar sig juletid och för många en efterlängtad ledighet. Mitt i all granspaning, shopping- och julklappsstress kan vi urskilja flera olika initiativ där människor väljer att dela med sig och skapa julglädje även för andra.

Metro har under december månad publicerat en serie där de presenterar olika projekt där människor i alla olika åldrar vill dela julen med andra som har det sämre ställt. Vi möter självaste tomten, paketutdelare och julbordsräddarna.

På torsdag den 19e december serveras jullunch för hemlösa i Kungsträdgården där hela företag, familjer och alla hungriga eller bara nyfikna kan komma och äta julmat där pengarna skänks till Stadsmissionen. Förra året lockade eventet över 1000 personer och arrangörernas mål är att sätta nytt rekord.

Även kommersiella företag vill visa sin goda vilja inför stundande högtid och IKEA och Wirz Werbung AG i Schweiz manar oss alla att putsa silvret och duka för fest med extra sittplatser. No Empty Chairs at Christmas är en social plattform för alla som önskar sällskap över julen, där kan man registrera sig som antingen gäst eller värd. Men kom ihåg att inte vifta för mycket med ögonfransarna, reglerna är tydliga: ”No Empty Chairs for Christmas is not a dating platform and may not be misused as such”.

Kan allt detta vara en konsekvens på den konsumtionströtthet som går att skönja i samhället? Vill vi idag hellre hjälpa andra än överösa oss själva med ytterligare saker som vi egentligen inte behöver? Eller backar vi bandet och går från en välfärdsstat tillbaka mot ett samhälle uppbyggt på allmosor och fattigvård? Oavsett så går julen i givandets tecken, ät gott, njut av sällskapet och gläds med andra!  

Vi på Consumerinsight önskar er en riktigt god jul!

Av: Rebecca Birge

Medskapare eller ”bara” kund

7 november 2013

Prosumerism Aftonbladet1 Medskapare eller bara kund

Co-creation, prosumerism, mass collaboration – kär trend har många namn. I korthet handlar det om att människor i dag har blivit så mycket mer än konsumenter i ordets traditionella bemärkelse. Vi vill engagera oss, skapa och påverka innehåll och utformning av allt från media till skor. Inte ens ett företags allra heligaste – själva varumärket – är i dag fredat från konsumentpåverkan; konsumenter antas i dag vara aktiva medskapare av vilken mening ett varumärke har.

Aftonbladets senaste reklamkampanj är ett bra exempel på hur ”prosumerism” (en ordlek med orden producent och konsument) kan se ut i verkligheten. ”Sveriges nya tv görs av oss. Och av dig”, lyder budskapet. Enligt en artikel på Resumé vill Aftonbladet ”tillsammans med sina användare skapa en helt ny tv-upplevelse”. Greppet är inte helt nytt utan har använts tidigare (bland annat CNN och the Guardian har använt sig av användargenererat material) och om vi tittar utanför medievärlden finns det ännu fler exempel. Att kunder kan vara med och designa sina egna Nike skor är att av de mest välkända.

Utöver att vara ett marknadsföringstrick är den här trenden är intressant eftersom den väcker frågor om var gränsen går mellan olika ytor och enheter som berörs av produktionen och konsumtionen av antingen en produkt eller tjänst. Vad är egentligen företagets roll vs. konsumentens? Vad förväntar vi oss av ett företag eller varumärke och vad förväntas av oss som kunder? Vill vi vara medskapare av varumärken?

I anslutning till denna trend finns ett annat fenomen som har ökat i betydelse de senaste 10-20 åren: förflyttningen av allt fler arbetsmoment från företaget till konsumenten. Och nu menar jag sådana arbetsmoment som av de allra flesta inte upplevs som särskilt skojiga eller kreativa. Går det ens att göra något ärende på ett fysiskt bankkontor numera? På IKEA och Coop (och i många andra butiker) får kunderna själva agera kassör. Må så vara, men det som är smart uttänkt från företagens sida är hur dessa förändringar genomförs utan att konsumenterna ersätts för sin insats i  värdekedjan. När jag själv står och scannar mina varor i matbutiken känner jag ofta hur det pyr lite av missnöje inombords, ja jag känner mig nästan lite lurad, – jag gör en del av jobbet själv men inte får jag något tillbaka för det.

I spåren på allt detta – både prosumerism (som så klart ofta upplevs som något positivt av människor) och på att kunderna gör allt mer av tråkuppgifterna som brukade vara företagens jobb – tror jag på ett uppsving för den traditionella företag/kund relationen. De företag som låter kunder vara kunder, och omhuldade sådana, går en ljus framtid till mötes just för att denna typ av relation börjar bli en slags bristvara i dagens samhälle.

”Välkommen! Sitt ner och koppla av, så ska vi ta hand om dig”. Istället för: ”Välkommen! Sitt ner och skapa en produkt själv. Så sätter vi vårt varumärke på den sen”.

Av: Elin Åström Rudberg

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Den välbeställda medelklassen söker ständigt nya utmaningar

18 september 2013

Ohälsa och sjukdom är idag nära förknippat med skuld och syndigt beteende. Nymoralistiska idéer gör att träning för många blir en skyldighet snarare än något lustfyllt. Något alla bör hinna med, om inte efter jobbet så ett snabbpass på lunchen, det går alltid att klämma in i vardagen.

Det handlar också om att utmana och pressa sig själv. Loppen runt om i storstäderna slår deltagarrekord och ”obstacle race” som t ex Tjurruset blir snabbt fyllda. Träningshetsen har nog aldrig varit mer påtaglig. Sveriges största gymkedja SATS sprutar ut nya kreativa träningsformer (de flesta en modifiering av gamla träningsformer i ny förpackning). Nu till hösten kan man sysselsätta sig med allt från Mud (namnet talar tydligt om vad det handlar om) till Dodgeball och Fit as a Fighter. Och i den nya SATS-appen kan man numera logga och tracka all typ av träning, även utanför gymmet. Det finns alltså klasser för alla, glöm bortförklaringarna och kom ihåg- ”strong is the new skinny”.

bild4 Den välbeställda medelklassen söker ständigt nya utmaningar

Midnattsloppet 2013, nytt deltagarrekord igen. Träning och att delta i lopp har blivit en form av folkrörelse.

I takt med att träning kommersialiseras allt mer är det många som söker sig längre ifrån storstadens neonfärgade fitnesscenter. Som vanligt söker sig den välbeställda medelklassen något som känns svårtillgängligt, autentiskt, äkta och kanske till och med lite farligt. De söker sig ut på bergen, bort från spåren i stan, och sysslar istället med terränglöpning och bergsmarathon. Eller så börjar man klättra, långt borta från blaffiga varumärkesloggor och knökfulla gym. Och även skidåkningen håller sakta på att transformeras. Randonée och friåkning har blivit näst intill mainstream. Glöm pisten och skidresorten. Nästa skidresa går till Alaska, på med stighudarna och upptäck nya orörda platser.

Eller är det mest trendiga att ignorera hälsoismen, att inte låta varken staten, media eller träningskedjorna påverka ens livsstilsval? På med mjukisarna, dega i soffan och njut av stillheten.

Av Julia Holmberg

Dandyn som den ideala moderna konsumenten

15 augusti 2013

Jag blir ofta fascinerad av hur lite som faktiskt sägs på Twitter. Ja, det skrivs ju såklart en ofantlig mängd med tweets, men det inte så ofta som det som faktiskt sägs säger något, dvs har ett djupare innehåll eller ger mig tillgång till någon ny form av kunskap. Fokus ligger på vem och var men inte så mycket på vad eller varför. Det kanske är lönlöst att förvänta sig annat när twittrarna bara har 140 tecken på sig men det är ändå ett bra exempel på det slags samhälle vi lever i. Strunt samma i vad jag gör, bara jag visar upp att jag gör något, träffar någon, någonstans.

När jag läser dessa Twitterflöden kommer jag att tänka på det som har kallats för ”konstnären som hjälte” och ”dandyism”. I och med framväxten av en allt mer sofistikerad och utbredd konsumentkultur bland medelklassen har en livsstil som tidigare anammades av ett fåtal privilegierade människor blivit något som eftersträvas av allt fler. Det handlar om en estetisering av livet, att göra livet till ”a work of art”.

Just dandyn är en intressant figur i detta sammanhang. Den ”första” dandyn sägs ha varit Beau Brummell (bara namnet luktar dandy lång väg) som levde i London i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Han kom från en medelklassbakgrund men anammade exklusiva och utstuderade vanor, särskilt vad gällde stil och smak och blev en inflytelserik inspirationskälla för dåtidens aristokrati. Wikipedia ger ett exempel på hur dåtidens aristokratiska män förväntades tillbringa sina dagar: göra sin toilette och handla på förmiddagarna, rida i Hyde Park eller besöka någon av herrklubbarna på eftermiddagarna, sedan teater, spel och eventuellt besök på en bordell. (Brummell gjorde allt detta men tyvärr utan tillräckligt med pengar för sin extravaganta livsstil. Han dog av syfilis, utfattig i Frankrike dit han flytt från sina kreditorer).

Beau Brummell Statue Jermyn Street1 Dandyn som den ideala moderna konsumenten

Staty av Beau Brummell i London.

Bortsett från Brummells tragiska slut kan dandyn på många sätt liknas vid den ideala moderna konsumenten: med en egensinnig känslighet för världen, redo att ge efter för infall och lustar, med en flytande identitet. Precis så som den postmoderna eller postindustriella konsumenten brukar beskrivas – en hoppjerka rent rumsligt och även själsligt och intellektuellt.

Forskare som sociologen Mike Featherstone har beskrivit hur dandyns livsstil har spridits bland konsumenter i västvärlden. Estetik har blivit en faktor utifrån vilken vi fattar grundläggande beslut. Frågan idag är således inte om detta är en bra sak att göra, utan om det ser bra ut?

Av: Elin Åström Rudberg

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,