Original eller kopia – en dikotomi luckras upp

2 juli 2016

Inom konsumentkulturen har det äkta och autentiska länge hyllats som det mest attraktiva. Varumärken marknadsför sig gärna med utgångspunkt i att man själv erbjuder den äkta varan, originalprodukten. Detta då i motsats till det som inte är original, dvs. kopior som inte är lika äkta och därmed inte lika bra som originalet. Bakom äkthetens attraktion ligger flera olika drivkrafter. Dels finns det så klart ett ekonomiska intresse från företag att höja och skydda det ekonomiska värdet av ett varumärke som många uppfattar som det ”äkta” eller som ”originalet” av en viss vara. Anonym massproduktion har också skapat ett behov hos konsumenter att söka efter det som upplevs som autentiskt, bland annat i form av varumärken som uppfattas som mer äkta än andra.

En av de mest kända personerna som lekte med och utmanade distinktionen mellan original och kopia var Andy Warhol. När han började massproducera konst, som han ibland knappt hade rört vid, var det ett brott mot hur konst (särskilt så kallad ”high art”) vanligen brukade och brukar uppfattas. Det viktigaste som man kan säga om ett konstverk är att det är äkta, att konstnären i fråga verkligen har skapat verket. Warhols metoder skapade svårigheter eftersom han satte etablerade uppfattningar om original och kopia ur spel. Var går egentligen gränsen för när något är det ena eller andra?

I dag ser vi fler och fler exempel på att vad som är original och kopia inte alltid är så lätt att fastställa, och att det ibland inte ens spelar så stor roll längre. I science-fiction filmen Oblivion från 2013 med Tom Cruise i huvudrollen så spelar han en man som har blivit klonad i flera omgångar av onda utomjordingar. I slutet av filmen så återförenas Tom Cruises karaktär med sin fru och de är lyckliga över att få vara tillsammans igen. I filmen spelar det ingen roll att han inte är sitt riktiga, ursprungliga jag utan en klonad version av sig själv. Även om han är en kopia så är han ändå exakt den han var från början.

Ett mer verklighetsnära exempel som visar hur moderna varumärken i större utsträckning, vågar spela på och utmana uppfattningar om original och kopia är Versace. För något år sedan lanserade företaget en kollektion tillsammans med artisten M.I.A med inspiration från de många piratkopiorna av Versaces kläder som man kan hitta på gatumarknader i London. Här har vi således ett original som vågar ta till sig och utnyttja kopians attribut för att på så sätt skapa något nytt som bygger på båda. Exemplet visar på hur varumärken kan anamma en mer lekfull attityd och ibland släppa fixeringen vid autenticitet och äkthet. Ett sådant förhållningssätt tror vi uppskattas av autenticitets-trötta konsumenter och är något som vi kommer att få se mer av i framtiden.

Av: Elin Åström Rudberg

All mat som slängs

10 december 2015

Matsvinn har under de senaste åren seglat upp som en allt viktigare fråga för företag, organisationer och konsumenter. I västvärlden slängs det stora mängder med mat, både i producent- och konsumentledet. Mat som slängs har använt upp stora mängder energi och andra resurser till ingen nytta eftersom ingen äter upp den. Beroende på produkt varierar svinnet i hela värdekedjan (från producent till konsument) mellan 10 och 50 procent. Den största delen av matsvinnet står hushållen för – i snitt slängs det ungefär 81 kilo mat per person och år i Sverige och av detta hade 35 procent kunnat ätas upp om det hade tagits om hand bättre.

Vissa spår att matsvinn kommer att bli nästa års stora fråga inom hållbarhet. Svenska organisationer, som t ex Stockholms Konsumentförening har länge uppmärksammat frågan. Nine har under hösten 2015 arbetat tillsammans med flera intressenter i ett projekt som syftar till att minska matsvinnet med hjälp av förpackningen. I början av december öppnade den första så kallade ”social supermarket” i Sverige. Butiken är ett initiativ av Axfood och Stockholms Stadsmission som både syftar till att minska matsvinnet och även till att ge familjer och andra konsumenter som lever med mycket små ekonomiska marginaler möjligheten att handla mat för en billigare peng. Det är i huvudsak fullt ätbar mat som av olika anledningar annars hade kasserats som kommer att säljas i butiken.

I spåren av globalisering, teknisk utveckling och sofistikerade transportsystem så har de flesta produkter blivit mycket billigare sedan  andra världskriget. Mat är inget undantag. I mitten på 70-talet lade ett svenskt hushåll ungefär 25 procent av sin disponibla inkomst på mat. I dag är den siffran nere på 14 procent. Mot bakgrund av detta är det inte så konstigt att vi slänger mycket mat i hemmet. Rester av tillagad mat, grönsaker som börjar bli lite mjuka och produkter där datummärkningen precis har gått ut (eller håller på att gå ut) – de åker lätt ner i soporna. Det är ju så lätt och billigt att köpa nytt. På 50- och 60-talen skulle det ha varit otänkbart att slänga så mycket mat som vi gör idag. De flesta hade helt enkelt inte råd med ett sådant slöseri. I och med att i princip alla varor var relativt sett dyrare jämfört med idag var det även för mer välbeställda konsumenter inte ett alternativ att slänga sådant som gick att ta tillvara på.

Den stora frågan är då hur man ska få konsumenter att börja bry sig om matsvinnsfrågan på riktigt? Att använda ekonomiska incitament brukar fungera. Att kunna köpa mat billigare på grund av att den annars hade slängts är ett sätt. Ett annat som använts i vissa kommuner där avfallet sorteras är att hushållen får betala för hur mycket biologiskt avfall som slängs utifrån vikten.Då kostar det på ett mer explicit sätt att slänga mat.

Faktum kvarstår dock att maten är billig (för de allra flesta) och det som är billigt tas inte alltid om hand på samma sätt som det som kostar mer. Det är en utmaning för alla som vill bidra till att minska matsvinnet.

Av: Elin Åström Rudberg

Att leva i överflödssamhället

11 november 2015

Att vi lever i ett samhälle som kännetecknas av materiellt överflöd har noterats under under lång tid. Det var framförallt efter andra världskriget som västvärldens länder utvecklades till avancerade marknadsekonomier med varierande grad av offentlig välfärd. I dag blir orättvisor i världen allt mer synliga – både mellan och inom länder. Ändå är det så att medelklassen i exempelvis Sverige har tillgång till allt fler valmöjligheter, produkter och tjänster för att fylla alla möjliga slags behov och önskningar.

I ett forskningsprojekt kallat Managing Overflow på Göteborgs Universitet undersöks fenomenet med överflöd ur flera olika perspektiv. Som projektet beskriver så kan överflöd innebära rikedom och välfärd men även slöseri och överbelastning. Detta känner nog många igen sig i. Det moderna konsumtionssamhället är både en välsignelse och en förbannelse – medelklassens konsumenter blir lätt beroende av nya produkter och teknik för att de fyller en funktion men svär samtidigt över alla prylar som svämmar över hemmet eller över teknik som strular. Komplexiteten i vardagslivet ökar i takt med fler kontaktpunkter med människor, företag och produkter som även måste underhållas och uppdateras kontinuerligt. Samtidigt syftar en stor del av de innovationer som lanseras gentemot konsumenter till att förenkla livet.

LevittownPA 620x497 Att leva i överflödssamhället

En flygbild av Levittown i Pennsylvania, USA som byggdes på 50-talet. Av många beskriven som en av de första ”moderna” amerikanska förorterna. Här skulle familjer bo som skulle ta del av överflödssamhället genom TV, bil och andra moderna bekvämligheter.

Att beskriva och även kritisera överflödssamhället är dock, som sagt, inte något nytt. Ett av de mest kända verken är boken Affluent Society som skrevs av den amerikanska ekonomen John Kenneth Galbraith 1958. I den drev han tesen att USA hade blivit ett överflödssamhälle där ytterligare konsumtion inte på samma sätt kunde motiveras eftersom denna nyare typ av konsumtion ofta bara var ytterligare varianter på redan uppfyllda behov (nyare bilmodeller, nya modekläder etc.). I en svensk recension av Jan Wallander som då var chef på Industrins Utredningsinstitut (och vars stiftelse för övrigt har finansierat en del av forskningsprojektet på Göteborgs Universitet) fick boken både ris och ros. Wallander konstaterade att all ny konsumtion inte kan avfärdas som enbart framkonstruerad av kommersiella intressen och pekade på att det ”är roligt att ha en televisionsapparat” (utvecklingen av TV var i sin linda; Sveriges Television hade startat reguljära sändningar bara några år innan, 1956). Wallander satte i vilket fall fingret på den kvalitativa skillnaden mellan att ha tillgång till vissa produkter och att inte ha det. Motsvarade fras idag skulle kunna vara att: ”det är roligt att ha en smartphone”, vilket i och för sig inte betyder att det enbart och alltid är odelat positivt att ha en smartphone som ständig följeslagare.

I dag ser vi konsekvenser av överflödssamhället som inte uppmärksammades i mitten på 1900-talet. Miljöfrågan lyste med sin frånvaro medan den idag är en av de viktigaste samhällsutmaningarna på global nivå. På 50-talet var bilismen på frammarsch och sågs som en eftersträvansvärd komponent i en modern livsstil; i dag framstår bilen ofta som föråldrad och miljöskadlig och har spelat ut sin roll i urbana områden med utvecklad kollektivtrafik.

Vilka följderna av dagens överflödssamhälle kommer att bli samt hur dessa kommer att analyseras och tolkas om 50 år får framtiden utvisa.

Av: Elin Åström Rudberg

 

Vårens Trendseminarium

8 april 2015

 Vårens Trendseminarium

Våren trendseminarium som gick av stapeln på NINE Fredagen den 27 Mars tog tempen på Generation Z – alltså generationen (13-24 år) nästkommande efter Millenials.

I en initial studie har NINE’s trendanalytiker Mirjam Grari och Julia Holmberg pratat med ungdomar i Stockholms förorter och innerstad för att få ett bredare perspektiv på attityder, värderingar och beteenden hos Generation Z.  För att även få en förståelse för likheter och skillnader bland denna generation globalt gjordes undersökningen även storstäder runt om i världen; i Berlin, New York, San Fransisco, Rio de Janeiro, Shanghai och i Kapstaden.

Detta resulterade i fyra trender karaktäriserande för Generation Z:

  • Carpe Yolo
  • Multipla Identiteter
  • Beyond Sustainability
  • Teknologi – inte ett ändamål i sig

Carpe Yolo – Att fånga det faktum att man bara lever en gång. Likt Millenials har Generation Z gått över till ett allt mer postmaterialistiskt ideal där upplevelser har en större betydelse än prylar vad gäller konsumtion och status. Man upplever sig ha en större frihet och förmåga att realisera sina drömmar – tack vare den globaliserade och digitaliserade värld de är födda i. Men de hatar frågan om vad de vill bli när de blir stora – de har många drömmar och dessa ändras konstant. Det verkar som att drömmar är realiserbara i högre grad än någonsin…

Generation Z är inte ängsliga individualister som måste känna sig unika likt den urbane hipstern utan de visar på en självdistans och ger uttryck för en mindre individualistisk och mer dividualistisk livsstil. Den här generationen vet att det inte finns något som är normalt och strävar istället efter att samarbeta med andra människor och anpassa sig till nya situationer. Till skillnad från Millennials är de  realister snarare än optimister och vet att världen är komplex och svår att leva i. Det stoppar dem inte ifrån att drömma men vet att de måste göra det med fötterna på jorden..

Multipla Identiteter behandlar bland annat den mångfald som genomsyrar samhället vi lever i och det faktum att Generation Z välkomnar detta med öppna armar. De inte bara tolererar utan inkluderar olika kulturer, levnadssätt, sexuella läggningar och ideologier. Med detta anammande och influenser från många olika håll är det lätt hänt att deras identitet och beteende blir inkonsekvent – men detta accepteras och anses inte  vara ett hyckleri. Till exempel är det helt ok att vara en köttätande vegetarian..

Som en motreaktion till världens orättvisor och krig har de blivit riktiga aktivister som inte nöjer sig med att klicka like och stödja kampanjer digitialt. De vill agera och se frukten av sina handlingar, och med med sociala medier i ådrorna är inte barriärerna höga för att mobilisera nätverk och skapa en rörelse med ett tydligt manifesto. Som vi pratade om under temat Beyond Sustainability strävar Generation Z efter en värld utan sociala orättvisor och en allt mer holistisk och långsiktig miljöapproach. Eko-produkter är inte attraktiva utan så som de ser ut idag är det något tråkigt som deras föräldrar sysslar med..

Autenticitet för Generation Z ligger inte i att visa upp en perfekt bild utan att man själv vågar visa sig flawful, visa på sina brister, vågar driva med sitt arv, förändra och bryta konventioner. Detta kan vara tänkvärt för alla varumärken som claimar “eko” och “hållbarhet” på ett traditionellt vis. Kommer det verkligen att slå igenom hos de allra yngsta?

På sociala medier som Generation Z använder sig mest av; Snapchat och Vine har vi uppmärksammat ett beteende som skiljer sig markant från den romantiserande porträttering av en perfekt identitet som de äldre generationerna ägnar sig åt på Facebook och Instagram. Snapchat och Vine är först och främst ett mycket snabbare sätt att kommunicera på där ett klipp inte är mer än 6 sek (VINE) och där bilder raderas per automatik efter en kort period (Snapchat) vilket förmodligen är viktiga faktorer som har bidragit till ett mer oseriöst, humoristiskt, ironiskt och töntigt sätt att kommunicera på.

Teknologi – inte ett ända mål I sig  handlar om vad de unga använder teknologin och de sociala medierna till  än om de nya teknologiska innovationer i sig. De unga vi pratade med var varken intresserade  3D-printrar eller QR-koder. ”Vad är de bra för, det är dyra och det har jag ingen användning för” svarade en 14-årig kille från Orminge.

Ungdomarna lägger stor vikt till sitt digitala nätverk för att kommunicera med befintliga kontakter, skaffa sig nya och för att få hjälp med att utöva sina hobbys eller realisera sina drömmar. Vi berättade om varumärken som har skapat en Tribe kring sitt varumärke såsom Redbull (extremsport), Nike (då ghetto, nu löpning), Harley Davidson och Adidas. Dessa varumärken mobiliserar och förenar sin målgrupp kring en passion eller en hobby och bildar en kollektiv rörelse där de  kommunicerar till gruppen snarare än till individen.

För företag och varumärken betyder det här sammantaget att man måste våga att utmana stereotyper, bjuda in mångfald, bli en creative enabler, stötta istället för att motarbeta, agera holistiskt och börja arbeta med normkritiskt innovation.

Av: Mirjam Grari

 

Sopor: hetare än någonsin

6 mars 2015

Consume message small 620x434 Sopor: hetare än någonsin

Vi har flera gånger tidigare skrivit om sopor och hållbarhet här på bloggen (se inläggen här Vad ska vi göra med alla sopor? och här Det blir ett sopigt 2013) och ämnet fortsätter att vara högaktuellt. Förra året utkom en ny avhandling, Stadens Sopor, skriven av ekonomhistorikern Ylva Sjöstrand som behandlar hur Stockholm stad har tagit hand om sitt avfall under 1900-talet. För hundra år sedan var en stor del av avfallet organiskt (som kunde omvandlas till gödsel) men successivt ökade andelen icke-organiskt material i soporna vilket krävde en annan sorts hantering. I spåren av masskonsumtionen under senare delen av 1900-talet och i allra högsta grad i dag består våra sopor av en allt ökande andel icke-organiskt material som plast, kläder och elektronikvaror. Dessutom har mängden sopor ökat dramatiskt men avhandlingen konstaterar att det under 1900-talet inte har gjorts särskilt stora ansträngningar för att minska själva avfallsmängden.

Kanske är detta dock på väg att förändras. I och med ett ökat intresse för miljöfrågor från konsumenter, företag och myndigheter finns det en ökad mottaglighet för idéer om hur vi kan röra oss bort från ”slit och släng” mentaliteten mot ett smartare och hållbarare sätt att hantera våra resurser. I en annan ny bok, antologin Waste Management and Sustainable Consumption, diskuteras frågor om konsumtion och hållbarhet av forskare från flera olika håll utifrån dagens utmaningar. Exempel på frågor som diskuteras är dagens ”hyper-konsumtion” men även matsvinn och så kallad ”up-cycling” inom olika industrier.

I dag är det fler och fler företag som försöker agera i enlighet med de nya kraven på hållbarhet och resurseffektivitet. Ett exempel är H&Ms satsning på återvinning, där kunder kan lämna in sina gamla kläder så att de tas om hand på ett bra sätt (sen får kunden även en rabattkupong som kan användas till nya köp på H&M). På så sätt skulle satsningen kunna ses som motsägelsefull eftersom man uppmanar till hållbar konsumtion med ena handen och mer konsumtion av kläder med den andra. Detta är ju även den inneboende motsättningen i dagens konsumtionssamhälle där vi både ska konsumera hållbarare (och därmed troligtvis mindre) men samtidigt fortsätta konsumera. Den stora utmaningen på sikt är förstås hur tillväxt ska kunna kombineras med hållbarhet på ett smart sätt som både gynnar människor och vår planet.

Av: Elin Åström Rudberg

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

POP-UP överallt och ingenstans

23 april 2014

popup POP UP överallt och ingenstans

Nya gastronomiska erfarenheter erbjuds tillfälligt i Stockholm genom POPupSTHLM vars koncept hade premiär för ett par veckor sedan. Tanken är att återkommande erbjuda möjligheten att smaka på världsledande restaurangers och matinspiratörers kompositioner. Först ut möttes Asien och Paris, en smakblandning som serveras av Parisbaserade Le Mary Celeste.

Tidigare har stockholmarna kunnat besöka bland annat pop-up restaurangen Dill som hade dörrarna öppna under 3 veckor 2013, en restaurang som fick stor uppmärksamhet, besöktes av många och som tillslut visade sig vara ett pr-trick från Lidl.

Pop-up fenomenet har varit aktuellt inom mat och restaurangbranschen ett bra tag och formen dyker även upp inom andra områden som shopping och konst. En nät-pop-up shop, beauty-club, för skönhetsprodukter öppnades i Sverige i januari, Design Popup Store ser sig om efter lokaler och galleri Urban Artroom i Göteborg genomför återkommande pop-up event.

Världen kommer närmare hemmaplan och krögare ges möjlighet att prova nya koncept i mindre upplaga. Leverantörerna till näthandlarna får en plattform för lagerutförsäljning och de småskaliga kreatörerna får visa upp sig. Det är förståeligt att Pop-up fenomenet välkomnas med öppna armar och sprider sig alltmer då tillfälligheter och nyhetens behag tycks locka konsumenterna. Dagens konsumenter lever hektiska liv och det innebär att butiker och produkter måste presenteras för konsumenterna på deras hemmaplan, där de finns och lever sin vardag.

Av: Rebecca Birge

Gröt och ostron – konsumtion utan gränser

7 april 2014

bild3 Gröt och ostron   konsumtion utan gränser

På senare tid har en rad hybrider mellan olika produkter dykt upp. Vi har sett ”mash-ups” mellan produkter från helt olika kategorier och från olika delar av världen, kulturer och traditioner. 2013 gjorde cronuten (hybrid mellan doughnut och croissant) succé i New York och fortfarande är det meterlånga köer för att få smaka på det söta bakverket från Dominique Ansels Bakery på Manhattan. I slutet av förra året såg vi ytterligare en hybird, Ramenburgaren, innehållande klassiska asiatiska komponenter i en amerikansk hamburgare, som även den blev en hype. Försäljningen började i ett stånd på Brooklyns Smorgasburg (som så många andra nya streetfoodinnovationer) och nu ska upphovsmakaren öppna en ”brick and mortar” Ramenburger-restaurang. Mexikansk sushi, Turkisk Roti och vietnamesisk Pulled Pork Tacos är andra exempel på fusion mat som fullkomligt exploderat i storstäder världen över.

Globaliseringen och internet har på många sätt krympt världen. Utbyten och erfarenheter från andra kulturer gör att konsumenter får nya preferenser och nya krav. Restauranger, matproducenter och varumärkesägare tvingas att hänga med och ständigt innovera, vara kreativa, överskrida gränser för att skapa något nytt.

Till mångt och mycket speglar hybrider och ”mash ups” dagens konsumtionssamhälle där konsumenter skiftar beteende och värderingar, ifrågasätter normer och traditioner sätts på prov. Vi ser en bred konsumentgrupp som är benägen att testa oväntade kombinationer från helt olika kategorier.

På Regeringsgatan i Stockholm har nyligen Skanstull Restaurang och Bar slagit upp portarna. De kallar sig för ”radiobar” och konceptet är en blandning av amerikansk diner/fiskrestaurang/bar/studio som sänder livestreamad webbradio från morgon till sen kväll. Bakom konceptet ligger grundarna av södermalmsställena Under Bron och Trädgården. Södermalm har alltså flyttat in ett stenkast bort från Stureplan och på menyn finns allt från löjrom och ostron till enkel gröt och vita bönor i sann mash-up anda.

Av: Julia Holmberg

Julen står på tröskeln och alla är välkomna in

19 december 2013

IMG 15731 Julen står på tröskeln och alla är välkomna in

Det närmar sig juletid och för många en efterlängtad ledighet. Mitt i all granspaning, shopping- och julklappsstress kan vi urskilja flera olika initiativ där människor väljer att dela med sig och skapa julglädje även för andra.

Metro har under december månad publicerat en serie där de presenterar olika projekt där människor i alla olika åldrar vill dela julen med andra som har det sämre ställt. Vi möter självaste tomten, paketutdelare och julbordsräddarna.

På torsdag den 19e december serveras jullunch för hemlösa i Kungsträdgården där hela företag, familjer och alla hungriga eller bara nyfikna kan komma och äta julmat där pengarna skänks till Stadsmissionen. Förra året lockade eventet över 1000 personer och arrangörernas mål är att sätta nytt rekord.

Även kommersiella företag vill visa sin goda vilja inför stundande högtid och IKEA och Wirz Werbung AG i Schweiz manar oss alla att putsa silvret och duka för fest med extra sittplatser. No Empty Chairs at Christmas är en social plattform för alla som önskar sällskap över julen, där kan man registrera sig som antingen gäst eller värd. Men kom ihåg att inte vifta för mycket med ögonfransarna, reglerna är tydliga: ”No Empty Chairs for Christmas is not a dating platform and may not be misused as such”.

Kan allt detta vara en konsekvens på den konsumtionströtthet som går att skönja i samhället? Vill vi idag hellre hjälpa andra än överösa oss själva med ytterligare saker som vi egentligen inte behöver? Eller backar vi bandet och går från en välfärdsstat tillbaka mot ett samhälle uppbyggt på allmosor och fattigvård? Oavsett så går julen i givandets tecken, ät gott, njut av sällskapet och gläds med andra!  

Vi på Consumerinsight önskar er en riktigt god jul!

Av: Rebecca Birge

Medskapare eller ”bara” kund

7 november 2013

Prosumerism Aftonbladet1 Medskapare eller bara kund

Co-creation, prosumerism, mass collaboration – kär trend har många namn. I korthet handlar det om att människor i dag har blivit så mycket mer än konsumenter i ordets traditionella bemärkelse. Vi vill engagera oss, skapa och påverka innehåll och utformning av allt från media till skor. Inte ens ett företags allra heligaste – själva varumärket – är i dag fredat från konsumentpåverkan; konsumenter antas i dag vara aktiva medskapare av vilken mening ett varumärke har.

Aftonbladets senaste reklamkampanj är ett bra exempel på hur ”prosumerism” (en ordlek med orden producent och konsument) kan se ut i verkligheten. ”Sveriges nya tv görs av oss. Och av dig”, lyder budskapet. Enligt en artikel på Resumé vill Aftonbladet ”tillsammans med sina användare skapa en helt ny tv-upplevelse”. Greppet är inte helt nytt utan har använts tidigare (bland annat CNN och the Guardian har använt sig av användargenererat material) och om vi tittar utanför medievärlden finns det ännu fler exempel. Att kunder kan vara med och designa sina egna Nike skor är att av de mest välkända.

Utöver att vara ett marknadsföringstrick är den här trenden är intressant eftersom den väcker frågor om var gränsen går mellan olika ytor och enheter som berörs av produktionen och konsumtionen av antingen en produkt eller tjänst. Vad är egentligen företagets roll vs. konsumentens? Vad förväntar vi oss av ett företag eller varumärke och vad förväntas av oss som kunder? Vill vi vara medskapare av varumärken?

I anslutning till denna trend finns ett annat fenomen som har ökat i betydelse de senaste 10-20 åren: förflyttningen av allt fler arbetsmoment från företaget till konsumenten. Och nu menar jag sådana arbetsmoment som av de allra flesta inte upplevs som särskilt skojiga eller kreativa. Går det ens att göra något ärende på ett fysiskt bankkontor numera? På IKEA och Coop (och i många andra butiker) får kunderna själva agera kassör. Må så vara, men det som är smart uttänkt från företagens sida är hur dessa förändringar genomförs utan att konsumenterna ersätts för sin insats i  värdekedjan. När jag själv står och scannar mina varor i matbutiken känner jag ofta hur det pyr lite av missnöje inombords, ja jag känner mig nästan lite lurad, – jag gör en del av jobbet själv men inte får jag något tillbaka för det.

I spåren på allt detta – både prosumerism (som så klart ofta upplevs som något positivt av människor) och på att kunderna gör allt mer av tråkuppgifterna som brukade vara företagens jobb – tror jag på ett uppsving för den traditionella företag/kund relationen. De företag som låter kunder vara kunder, och omhuldade sådana, går en ljus framtid till mötes just för att denna typ av relation börjar bli en slags bristvara i dagens samhälle.

”Välkommen! Sitt ner och koppla av, så ska vi ta hand om dig”. Istället för: ”Välkommen! Sitt ner och skapa en produkt själv. Så sätter vi vårt varumärke på den sen”.

Av: Elin Åström Rudberg

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Spanat i London

1 november 2013

”By seeing London, I have seen as much of life as the world can show” skrev den engelska författaren Samuel Johnson under mitten av 1700-talet. Lite överdrivet kanske men London är en kulturell smältdegel med plats för varje nationalitet, tradition och inte minst trend. Här är några som jag la märke till när jag var i London nyligen:

Omtänksamhet som del av affärsidé
Man vinner helt klart på att visa omtänksamhet om sina kunder. På den trendiga krogen Meat Liquour i West End kommer personalen ut till köande gäster och bjuder på stora lökringar. Jag själv stod över en timme i kö för att komma in och smaka de omtalade hamburgarna, men lökringarna var onekligen ett moment som gjorde att kötiden kändes uthärdlig. Ett annat exempel på liknande välvilja fick jag erfara på den amerikanska hamburgerkedjan Five Guys i Covent Garden. Det populära Five Guys är ett måste för hamburgarälskaren, en autentiskt riktigt amerikansk hamburgerkedja som självaste Flippin Burger’s i Stockholm sägs ha inspirerats av. På Five Guys blir man varmt välkomnad och de bjuder alla sina gäster på obegränsat med färska jordnötter, att äta där eller ta med. Så oavsett långa köer och en oproportionellt lång väntan lämnar man både Meat Liquor och Five Guys med en bra känsla. De har förstått värdet av att göra det lilla extra för sina gäster.

IMG 1923 Spanat i London

Offensiva välgörenhetsorganisationer
De ideella organisationerna i London är kända för att vara offensiva i sin marknadsföring. Inte sällan får man en liten broschyr från en organisation tillsammans med sin måltid på en av de många restaurangkedjorna i London. På flertalet restauranger lägger man på en pund på notan som går till välgörenhet. En lång tradition av givande präglar det engelska samhället och de är i topp i världen när det kommer till givande och insamling till ideella organisationer.

Skärmavbild 2013 10 31 kl. 16.39.46 Spanat i London

Charter 2.0
Tröttnat på New York och Kanarieöarna? Nästa år planeras de första turistresorna till rymden att gå av stapeln. 2012 öppnade Virgin Galactic ett kontor i Pall Mall med ett iögonfallande skyltfönster med budskapet ”Space is Virgin Territory”. Kontorets strategiska adress har lett till en rad spontanköp av rymdresor. Till det blygsamma priset av 250.000 USD har man en säkrad plats på en rymdresa, så snart rymdresor blivit kommersiella vilket är beräknat till år 2014. Har man inte vägarna förbi London finns nu en rad kontor med auktoriserade ”Space Agents” världen över.

IMG 1855 Spanat i London

Den nya sushin
I våras talades det om cevichen som den nya sushin i Stockholm. Men i Sverige har den inte lyckats slå igenom, än. På den Peruanska casual/fine dining restaurangen Ceviche i Soho finns en hel meny med bara ceviches och annan spännande Peruansk mat. Det Peruanska köket är hett, i augusti fick Stockholm också ta del av den spännande nya matkulturen då den peruanska restaurangen Tumi slog upp portarna på söder.

IMG 1919 Spanat i London

Duffingate
På bagerier runt om i London har man kunnat se en rad hybrider av bakverk som Cronuts, Townies och Crookies. I början av oktober kom Starbucks UK med sin variant- en mix av muffin och donut vid namn the Duffin och man var snabb med att varumärkesregistrera namnet. Vad Starbucks inte tagit i beaktning var att det redan fanns en väletablerad Duffin på den lilla bagerikedjan Bea’s of Bloomsbury i London. Att Starbucks varumärkesregistrerat namnet och potentiellt sett skulle kunna hindra Bea’s of Bloomsbury från att sälja originalet skapade en debatt i engelsk media och en anstormning på sociala medier i sann David vs Goliat anda. Med #duffingate sa konsumenterna sitt och Starbucks lät meddela att de inte kommer hindra Bea’s of Bloomsbury att sälja sin variant av Duffin. Debatten har definitivt satt den lilla engelska bagerikedjan på kartan.

Skärmavbild 2013 11 01 kl. 08.59.32 Spanat i London
Skärmdump från #duffingate på statigram.

Jamie’s matimperium
Jamie Oliver’s matimperium växer. Hans ”matrevolution” fortsätter att vinna ny mark, dock har han på senaste tid möts av kritik kring hans moraliserande av arbetarklassfamiljers matvanor. Ändå fortsätter han sitt självutnämnda uppdrag- att utbilda engelsmännen i matkultur. På ett av Jamies senaste restaurangkoncept Recipease, en hub för matintresserade, kan man förutom att äta frukost, lunch och middag även gå matlagningskurser, få inspiration till recept och köpa med sig färdiglagad mat à la Jamie för under 10 pund för två portioner. Såklart är allt i största möjliga mån lokalproducerat och helt utan tillsatser.

IMG 1869 Spanat i London

IMG 1870 Spanat i London

Av: Julia Holmberg