All mat som slängs

10 december 2015

Matsvinn har under de senaste åren seglat upp som en allt viktigare fråga för företag, organisationer och konsumenter. I västvärlden slängs det stora mängder med mat, både i producent- och konsumentledet. Mat som slängs har använt upp stora mängder energi och andra resurser till ingen nytta eftersom ingen äter upp den. Beroende på produkt varierar svinnet i hela värdekedjan (från producent till konsument) mellan 10 och 50 procent. Den största delen av matsvinnet står hushållen för – i snitt slängs det ungefär 81 kilo mat per person och år i Sverige och av detta hade 35 procent kunnat ätas upp om det hade tagits om hand bättre.

Vissa spår att matsvinn kommer att bli nästa års stora fråga inom hållbarhet. Svenska organisationer, som t ex Stockholms Konsumentförening har länge uppmärksammat frågan. Nine har under hösten 2015 arbetat tillsammans med flera intressenter i ett projekt som syftar till att minska matsvinnet med hjälp av förpackningen. I början av december öppnade den första så kallade ”social supermarket” i Sverige. Butiken är ett initiativ av Axfood och Stockholms Stadsmission som både syftar till att minska matsvinnet och även till att ge familjer och andra konsumenter som lever med mycket små ekonomiska marginaler möjligheten att handla mat för en billigare peng. Det är i huvudsak fullt ätbar mat som av olika anledningar annars hade kasserats som kommer att säljas i butiken.

I spåren av globalisering, teknisk utveckling och sofistikerade transportsystem så har de flesta produkter blivit mycket billigare sedan  andra världskriget. Mat är inget undantag. I mitten på 70-talet lade ett svenskt hushåll ungefär 25 procent av sin disponibla inkomst på mat. I dag är den siffran nere på 14 procent. Mot bakgrund av detta är det inte så konstigt att vi slänger mycket mat i hemmet. Rester av tillagad mat, grönsaker som börjar bli lite mjuka och produkter där datummärkningen precis har gått ut (eller håller på att gå ut) – de åker lätt ner i soporna. Det är ju så lätt och billigt att köpa nytt. På 50- och 60-talen skulle det ha varit otänkbart att slänga så mycket mat som vi gör idag. De flesta hade helt enkelt inte råd med ett sådant slöseri. I och med att i princip alla varor var relativt sett dyrare jämfört med idag var det även för mer välbeställda konsumenter inte ett alternativ att slänga sådant som gick att ta tillvara på.

Den stora frågan är då hur man ska få konsumenter att börja bry sig om matsvinnsfrågan på riktigt? Att använda ekonomiska incitament brukar fungera. Att kunna köpa mat billigare på grund av att den annars hade slängts är ett sätt. Ett annat som använts i vissa kommuner där avfallet sorteras är att hushållen får betala för hur mycket biologiskt avfall som slängs utifrån vikten.Då kostar det på ett mer explicit sätt att slänga mat.

Faktum kvarstår dock att maten är billig (för de allra flesta) och det som är billigt tas inte alltid om hand på samma sätt som det som kostar mer. Det är en utmaning för alla som vill bidra till att minska matsvinnet.

Av: Elin Åström Rudberg

Vårens Trendseminarium

8 april 2015

 Vårens Trendseminarium

Våren trendseminarium som gick av stapeln på NINE Fredagen den 27 Mars tog tempen på Generation Z – alltså generationen (13-24 år) nästkommande efter Millenials.

I en initial studie har NINE’s trendanalytiker Mirjam Grari och Julia Holmberg pratat med ungdomar i Stockholms förorter och innerstad för att få ett bredare perspektiv på attityder, värderingar och beteenden hos Generation Z.  För att även få en förståelse för likheter och skillnader bland denna generation globalt gjordes undersökningen även storstäder runt om i världen; i Berlin, New York, San Fransisco, Rio de Janeiro, Shanghai och i Kapstaden.

Detta resulterade i fyra trender karaktäriserande för Generation Z:

  • Carpe Yolo
  • Multipla Identiteter
  • Beyond Sustainability
  • Teknologi – inte ett ändamål i sig

Carpe Yolo – Att fånga det faktum att man bara lever en gång. Likt Millenials har Generation Z gått över till ett allt mer postmaterialistiskt ideal där upplevelser har en större betydelse än prylar vad gäller konsumtion och status. Man upplever sig ha en större frihet och förmåga att realisera sina drömmar – tack vare den globaliserade och digitaliserade värld de är födda i. Men de hatar frågan om vad de vill bli när de blir stora – de har många drömmar och dessa ändras konstant. Det verkar som att drömmar är realiserbara i högre grad än någonsin…

Generation Z är inte ängsliga individualister som måste känna sig unika likt den urbane hipstern utan de visar på en självdistans och ger uttryck för en mindre individualistisk och mer dividualistisk livsstil. Den här generationen vet att det inte finns något som är normalt och strävar istället efter att samarbeta med andra människor och anpassa sig till nya situationer. Till skillnad från Millennials är de  realister snarare än optimister och vet att världen är komplex och svår att leva i. Det stoppar dem inte ifrån att drömma men vet att de måste göra det med fötterna på jorden..

Multipla Identiteter behandlar bland annat den mångfald som genomsyrar samhället vi lever i och det faktum att Generation Z välkomnar detta med öppna armar. De inte bara tolererar utan inkluderar olika kulturer, levnadssätt, sexuella läggningar och ideologier. Med detta anammande och influenser från många olika håll är det lätt hänt att deras identitet och beteende blir inkonsekvent – men detta accepteras och anses inte  vara ett hyckleri. Till exempel är det helt ok att vara en köttätande vegetarian..

Som en motreaktion till världens orättvisor och krig har de blivit riktiga aktivister som inte nöjer sig med att klicka like och stödja kampanjer digitialt. De vill agera och se frukten av sina handlingar, och med med sociala medier i ådrorna är inte barriärerna höga för att mobilisera nätverk och skapa en rörelse med ett tydligt manifesto. Som vi pratade om under temat Beyond Sustainability strävar Generation Z efter en värld utan sociala orättvisor och en allt mer holistisk och långsiktig miljöapproach. Eko-produkter är inte attraktiva utan så som de ser ut idag är det något tråkigt som deras föräldrar sysslar med..

Autenticitet för Generation Z ligger inte i att visa upp en perfekt bild utan att man själv vågar visa sig flawful, visa på sina brister, vågar driva med sitt arv, förändra och bryta konventioner. Detta kan vara tänkvärt för alla varumärken som claimar “eko” och “hållbarhet” på ett traditionellt vis. Kommer det verkligen att slå igenom hos de allra yngsta?

På sociala medier som Generation Z använder sig mest av; Snapchat och Vine har vi uppmärksammat ett beteende som skiljer sig markant från den romantiserande porträttering av en perfekt identitet som de äldre generationerna ägnar sig åt på Facebook och Instagram. Snapchat och Vine är först och främst ett mycket snabbare sätt att kommunicera på där ett klipp inte är mer än 6 sek (VINE) och där bilder raderas per automatik efter en kort period (Snapchat) vilket förmodligen är viktiga faktorer som har bidragit till ett mer oseriöst, humoristiskt, ironiskt och töntigt sätt att kommunicera på.

Teknologi – inte ett ända mål I sig  handlar om vad de unga använder teknologin och de sociala medierna till  än om de nya teknologiska innovationer i sig. De unga vi pratade med var varken intresserade  3D-printrar eller QR-koder. ”Vad är de bra för, det är dyra och det har jag ingen användning för” svarade en 14-årig kille från Orminge.

Ungdomarna lägger stor vikt till sitt digitala nätverk för att kommunicera med befintliga kontakter, skaffa sig nya och för att få hjälp med att utöva sina hobbys eller realisera sina drömmar. Vi berättade om varumärken som har skapat en Tribe kring sitt varumärke såsom Redbull (extremsport), Nike (då ghetto, nu löpning), Harley Davidson och Adidas. Dessa varumärken mobiliserar och förenar sin målgrupp kring en passion eller en hobby och bildar en kollektiv rörelse där de  kommunicerar till gruppen snarare än till individen.

För företag och varumärken betyder det här sammantaget att man måste våga att utmana stereotyper, bjuda in mångfald, bli en creative enabler, stötta istället för att motarbeta, agera holistiskt och börja arbeta med normkritiskt innovation.

Av: Mirjam Grari

 

Sopor: hetare än någonsin

6 mars 2015

Consume message small 620x434 Sopor: hetare än någonsin

Vi har flera gånger tidigare skrivit om sopor och hållbarhet här på bloggen (se inläggen här Vad ska vi göra med alla sopor? och här Det blir ett sopigt 2013) och ämnet fortsätter att vara högaktuellt. Förra året utkom en ny avhandling, Stadens Sopor, skriven av ekonomhistorikern Ylva Sjöstrand som behandlar hur Stockholm stad har tagit hand om sitt avfall under 1900-talet. För hundra år sedan var en stor del av avfallet organiskt (som kunde omvandlas till gödsel) men successivt ökade andelen icke-organiskt material i soporna vilket krävde en annan sorts hantering. I spåren av masskonsumtionen under senare delen av 1900-talet och i allra högsta grad i dag består våra sopor av en allt ökande andel icke-organiskt material som plast, kläder och elektronikvaror. Dessutom har mängden sopor ökat dramatiskt men avhandlingen konstaterar att det under 1900-talet inte har gjorts särskilt stora ansträngningar för att minska själva avfallsmängden.

Kanske är detta dock på väg att förändras. I och med ett ökat intresse för miljöfrågor från konsumenter, företag och myndigheter finns det en ökad mottaglighet för idéer om hur vi kan röra oss bort från ”slit och släng” mentaliteten mot ett smartare och hållbarare sätt att hantera våra resurser. I en annan ny bok, antologin Waste Management and Sustainable Consumption, diskuteras frågor om konsumtion och hållbarhet av forskare från flera olika håll utifrån dagens utmaningar. Exempel på frågor som diskuteras är dagens ”hyper-konsumtion” men även matsvinn och så kallad ”up-cycling” inom olika industrier.

I dag är det fler och fler företag som försöker agera i enlighet med de nya kraven på hållbarhet och resurseffektivitet. Ett exempel är H&Ms satsning på återvinning, där kunder kan lämna in sina gamla kläder så att de tas om hand på ett bra sätt (sen får kunden även en rabattkupong som kan användas till nya köp på H&M). På så sätt skulle satsningen kunna ses som motsägelsefull eftersom man uppmanar till hållbar konsumtion med ena handen och mer konsumtion av kläder med den andra. Detta är ju även den inneboende motsättningen i dagens konsumtionssamhälle där vi både ska konsumera hållbarare (och därmed troligtvis mindre) men samtidigt fortsätta konsumera. Den stora utmaningen på sikt är förstås hur tillväxt ska kunna kombineras med hållbarhet på ett smart sätt som både gynnar människor och vår planet.

Av: Elin Åström Rudberg

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Jordnära trender på Möbelmässan

15 februari 2015

I förra veckan anordnades den årliga Möbelmässan på Stockholmsmässan, en av världens största mässor för möbel- och ljusdesign. Ett tydligt tema för i år var kopplingen mellan det högteknologiska, autentiska och jordnära. Ilse Crawford var ”Guest of Honor” med sin tidstypiska kollektion i naturmaterial och mycket grönt; inredning som ska skapa konstraster i vår stressiga, ständigt uppkopplade vardag.

teracotta Jordnära trender på Möbelmässan

Något som särskilt fångade vårt intresse var den spanska arkitekten och inredningsdesignern Patricia Uriquiola fantastiska handgjorda inredningskreationer. Genom att blanda naturliga element som teracotta och lava har hon lyckats att skapa en varm tidlös men ändå modern kollektion både visuellt och taktilt.

lamp Jordnära trender på Möbelmässan

Belysning var såklart också i fokus. Här stack framförallt Light Forest by &tradition ut med en lampkonstruktion som byggs ihop likt ett system av ljuskällor. Företaget fogar ihop lampdelarna så att det passar perfekt i de utrymmen som ska belysas.

 

Spanat av Isabelle Dahlborg Lidstöm, Creative Director, NINE