Sopor: hetare än någonsin

6 mars 2015

Consume message small 620x434 Sopor: hetare än någonsin

Vi har flera gånger tidigare skrivit om sopor och hållbarhet här på bloggen (se inläggen här Vad ska vi göra med alla sopor? och här Det blir ett sopigt 2013) och ämnet fortsätter att vara högaktuellt. Förra året utkom en ny avhandling, Stadens Sopor, skriven av ekonomhistorikern Ylva Sjöstrand som behandlar hur Stockholm stad har tagit hand om sitt avfall under 1900-talet. För hundra år sedan var en stor del av avfallet organiskt (som kunde omvandlas till gödsel) men successivt ökade andelen icke-organiskt material i soporna vilket krävde en annan sorts hantering. I spåren av masskonsumtionen under senare delen av 1900-talet och i allra högsta grad i dag består våra sopor av en allt ökande andel icke-organiskt material som plast, kläder och elektronikvaror. Dessutom har mängden sopor ökat dramatiskt men avhandlingen konstaterar att det under 1900-talet inte har gjorts särskilt stora ansträngningar för att minska själva avfallsmängden.

Kanske är detta dock på väg att förändras. I och med ett ökat intresse för miljöfrågor från konsumenter, företag och myndigheter finns det en ökad mottaglighet för idéer om hur vi kan röra oss bort från ”slit och släng” mentaliteten mot ett smartare och hållbarare sätt att hantera våra resurser. I en annan ny bok, antologin Waste Management and Sustainable Consumption, diskuteras frågor om konsumtion och hållbarhet av forskare från flera olika håll utifrån dagens utmaningar. Exempel på frågor som diskuteras är dagens ”hyper-konsumtion” men även matsvinn och så kallad ”up-cycling” inom olika industrier.

I dag är det fler och fler företag som försöker agera i enlighet med de nya kraven på hållbarhet och resurseffektivitet. Ett exempel är H&Ms satsning på återvinning, där kunder kan lämna in sina gamla kläder så att de tas om hand på ett bra sätt (sen får kunden även en rabattkupong som kan användas till nya köp på H&M). På så sätt skulle satsningen kunna ses som motsägelsefull eftersom man uppmanar till hållbar konsumtion med ena handen och mer konsumtion av kläder med den andra. Detta är ju även den inneboende motsättningen i dagens konsumtionssamhälle där vi både ska konsumera hållbarare (och därmed troligtvis mindre) men samtidigt fortsätta konsumera. Den stora utmaningen på sikt är förstås hur tillväxt ska kunna kombineras med hållbarhet på ett smart sätt som både gynnar människor och vår planet.

Av: Elin Åström Rudberg

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Julen står på tröskeln och alla är välkomna in

19 december 2013

IMG 15731 Julen står på tröskeln och alla är välkomna in

Det närmar sig juletid och för många en efterlängtad ledighet. Mitt i all granspaning, shopping- och julklappsstress kan vi urskilja flera olika initiativ där människor väljer att dela med sig och skapa julglädje även för andra.

Metro har under december månad publicerat en serie där de presenterar olika projekt där människor i alla olika åldrar vill dela julen med andra som har det sämre ställt. Vi möter självaste tomten, paketutdelare och julbordsräddarna.

På torsdag den 19e december serveras jullunch för hemlösa i Kungsträdgården där hela företag, familjer och alla hungriga eller bara nyfikna kan komma och äta julmat där pengarna skänks till Stadsmissionen. Förra året lockade eventet över 1000 personer och arrangörernas mål är att sätta nytt rekord.

Även kommersiella företag vill visa sin goda vilja inför stundande högtid och IKEA och Wirz Werbung AG i Schweiz manar oss alla att putsa silvret och duka för fest med extra sittplatser. No Empty Chairs at Christmas är en social plattform för alla som önskar sällskap över julen, där kan man registrera sig som antingen gäst eller värd. Men kom ihåg att inte vifta för mycket med ögonfransarna, reglerna är tydliga: ”No Empty Chairs for Christmas is not a dating platform and may not be misused as such”.

Kan allt detta vara en konsekvens på den konsumtionströtthet som går att skönja i samhället? Vill vi idag hellre hjälpa andra än överösa oss själva med ytterligare saker som vi egentligen inte behöver? Eller backar vi bandet och går från en välfärdsstat tillbaka mot ett samhälle uppbyggt på allmosor och fattigvård? Oavsett så går julen i givandets tecken, ät gott, njut av sällskapet och gläds med andra!  

Vi på Consumerinsight önskar er en riktigt god jul!

Av: Rebecca Birge

Det blir ett sopigt 2013

7 januari 2013

Av: Elin Åström Rudberg

På nyårsafton var jag med i Gomorron Sverige för att trendspana inför 2013 tillsammans med journalisten Anders Rydell. Vi hade båda blivit ombedda att ta med oss varsin sak som vi tyckte skulle symbolisera nästa år men tyvärr hann vi aldrig berätta om dessa. Det kändes lite snopet eftersom jag hade med mig en soppåse som jag omsorgsfullt hade förberett kvällen innan och som jag fick ta med tillbaka hem – utan att få berätta om detta glamorösa objekt. Vilken tur då att vi har den här bloggen!

Bakgrunden till att jag valde en soppåse är att jag tror att vi kommer att prata mycket mer om sopor under 2013. Ett ökat intresse för sopor ligger i linje dels med en intensifierad miljö- och klimatdebatt och dels med ett ökad fokus på hur vi bäst använder våra resurser ur ett ekonomiskt perspektiv. Syntesen av dessa processer brukar vi kalla för ”bra för mig och bra för världen” trenden. Mot bakgrund av denna trend ställer sig allt fler frågan: hur mycket slänger vi egentligen? (457 kilo per år enligt en rapport från Naturvårdsverket). Och kanske i ännu högre utsträckning: är det verkligen ok att vi slänger så mycket som vi gör?

Exempelvis finns det en omfattande debatt om matsvinn som redan pågått några år bland de initierade, men som nu verkar nå allt fler konsumenter. Även från politiskt håll är man såklart intresserad av sopor. I vissa kommuner får varje hushåll betala för hur många kilo sopor de slänger (enligt Avfall Sverige hade 29 kommuner infört viktbaserad taxa 2009) och i nordvästra Skåne genomfördes nyligen ett stort projekt för att undersöka hur hushållen hanterar sitt avfall och på så sätt hjälpa konsumenter att sortera och återvinna bättre.

Så glöm det där med att alla vill jobba med media. Under 2013 blir det häftigt att säga att man jobbar med återvinning och avfall och sophämtarna blir årets hjältar.

Uppdatering 18/1: Igår skrev företrädare för Moderaterna och Centern i Stockholm på DN:s Stockholmsdebatt om ett förslag för sortering av matavfall i huvudstaden. Läs här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Vad ska vi göra med alla sopor?

5 november 2012

Av: Elin Åström Rudberg

I slutet av oktober kom Naturvårdsverket med en ny rapport som visar att varje svensk slänger 457 kilo sopor per år. En hisnande siffra. Och samtidigt är det bara att gå till sig själv för att inse att det stämmer. Hur många soppåsar producerar man inte under en vanlig vecka?

Naturvårdsverket menar att vi måste konsumera mindre och återvinna mer för att inte vår konsumtion ska tära alltför mycket på jordens resurser i framtiden. Det här med att konsumera mindre är en trickig fråga. Själv tror jag att allt fler konsumenter kommer att efterfråga tjänster snarare än prylar i framtiden och tjänstekonsumtion genererar inget avfall på samma sätt. Men vad gäller att återvinna och även konsumera smartare tror jag att det finns mycket att göra, inte minst från företagens sida.

Bland många konsumentgrupper, särskilt hos den urbana medelklassen, finns det en ökad mottaglighet för att överge slit och släng mentaliteten till förmån för ett mer miljövänligt beteende. Men det är inte alltid så lätt och trots att människor ofta har höga ideal styrs de flesta av plånboken och det är billigare att köpa saker än att köpa tjänster. Vem reparerar en TV idag? Vem byter ut dörren till sitt kylskåp om den går sönder? Inte många. Nej, vi köper nytt och de gamla grejerna hamnar på soptippen. För att inte tala om alla 5-10 år gamla badrums- och köksinredningar som åker ut för att en ny bostadsrättsinnehavare vill sätta sin egen prägel på hemmet.

Därför vill jag slå ett slag för modigare företag som vågar erbjuda sin kunder alternativ till att kasta ut (nästan) fullt fungerande prylar. Det går att uppdatera och förnya utan att slänga.

Som en fotnot kan jag berätta att det i den fastighet i centrala Stockholm som jag bodde i fram till 2009 faktiskt, hör och häpna, låg en TV-reparatör. Verksamheten förde dock en tynande tillvaro och efter ett stambyte och avgiftshöjning försvann reparatören som hyresgäst. Men vem vet – kanske kommer det en ny generation TV-reparatörer inom en nära framtid?

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

From brand to a stand

26 juni 2012

Av Julia Holmberg

Det har pratats ett bra tag nu om att vi befinner oss i ett paradigmskifte; globaliseringen och den digitala utvecklingen har fört oss in i ett nytt paradigm där den ökade transparensen gör att näringsliv, politik och civilsamhället kan inte längre skiljas åt. Man pratar om att det skett ett skifte i värderingar. Nu handlar det inte om att bara ha en CSR-avdelning utan nu måste företagen ta ansvar för samhällsbyggnad och att själva skriva på samhällskontraktet. Ta tex Skandia som driver samhällsengagemang genom att erbjuda sina anställda att volontärarbeta två timmar i månaden som en del av deras egen verksamhet Idéer för livet.

Att gå från att bara vara ett varumärke till att ta ställning handlar om att vara samhällsutvecklare istället för att vara marknadsledande och framförallt att delta istället för att göra allt för att slippa ta ställning. Under Occupy Wall Street tog Ben & Jerry’s tydlig politisk ställning genom deras slogan ”We stand with you” och Chryslers uppmärksammade Superbowl reklam med Clint Eastwood innehöll en tydlig samhällskritik och var tydligt pro-Obama. Starbucks driver en rad samhällsbyggande engagemang, bland annat har de samlat ihop över 11 miljoner dollar för att hjälpa till i kampen om jobben för de unga i USA. Och i veckan, under Cannes Lions, annonserades ”världens bästa reklamfilm” nämligen Chipotles ”back to the start” vilken sägs ha smittat av sig på även MC Donald’s djurhållningspolicy.

”Do good shit!” pratade debattören och Mindparkchefen Joakim Jardenberg om under Webbdagarna 2012  i Stockholm. Det kan tyckas vara uttjatat och en självklarhet. Konsumenter förväntar sig ärlighet, ett större samhällsansvar och ställningstagande från företag och de sociala medierna kommer definitivt att straffa de som inte hänger med. Frågan är dock vilken kurs företagen ska hålla och i vilken grad de vågar ta politisk ställning och framför allt hur ska politikerna förhålla sig till att företagen börjar ge sig in på deras område?

beautiful picture quotes 225773059 325764 475 4752 From brand to a stand


PPP – samarbeten som hjälper eller stjälper?

13 oktober 2011

Av: Elisabet Sjölund

Att som företag ta ansvar för miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet är idag en hygienfaktor, inte minst för de konsumentnära bolagen. De aktiviteter och initiativ som ligger utöver lagstiftningen; d.v.s. frivilligt arbete för socialt och miljömässigt ansvar brukar gå under benämningen CR (Corporate Responsibility) eller CSR (Corporate Social Responsibility) och det finns en uppsjö av olika sätt att arbeta med detta område.

HUI arrangerade förra veckan ett frukostseminarium på temat CSR i handeln. Där presenterades  en akademisk studie om PPP: PPP- Private-public partnerships: corporate responsibility strategy in food retail, av Cecilia Mark-Herbert, en av forskarna bakom studien. Det handlade om hur handelsföretag samarbetat med välgörenhetsorganisationer. Tre stora dagligvaruaktörer i Sverige hade medverkat i studien och bidragit med insikter om samarbetsprojekt med icke-vinstdrivande organisationer. Studien belyste framför allt motiven bakom och utmaningar och risker med samarbetena och öppnade för en rad frågeställningar att gräva vidare i , t.ex. hur de eventuella effekterna i konsumentresponsen såg ut och hur viktigt det egentligen är för företag att välja samarbetsprojekt som kopplar an tydligt till den egna verksamheten. Jämförelser av dessa effekter med hur andra hållbarhetssatsningar påverkar konsumenternas syn på ett företag skulle vara intressanta att ta del av, precis som fler insikter i hur konsumenternas syn på de icke vinstdrivande organisationerna påverkas.

Frågorna som ställdes och diskussionen som följde efter seminariet indikerar just en oro för urvattning och konsumentskepsis: kan ett samarbete med en välgörenhetsorganisation, t.ex. sponsring av ett vattenprojekt i Afrika, kompensera negativ påverkan som ett företags verksamhet har inom ett helt annat område? Får ett sådant samarbete konsumenten att värdera företaget högre eller urvattnas snarare förtroendet? Vilka samarbeten höjer respektive sänker bilden av ett konsumentproduktbolag?

Vad vi sett när vi undersökt hur konsumenter hanterar miljöfrågor i val av produkter och förpackningar är att de tydliga, intuitiva och greppbara sambanden fungerar bäst .

På lördag, den 15 oktober, är det Global Handwashing Day (GHD); instiftad genom ett privat-publikt partnerskap som kort sagt förespråkar handtvätt med tvål . Man vill sprida information om sjukdomsprevention och handhygien, framförallt till skolbarn. Exempel på privata intressenter som deltar är Unilever, Colgate-Palmolive och Procter and Gamble. Organisationer som deltar från ”andra sidan” är bland andra Unicef och Världsbanken.

ghd logo big1 PPP   samarbeten som hjälper eller stjälper?

De privata intressenterna i det här exemplet säljer hygienprodukter, bland annat tvål, och vill förmodligen sälja mer tvål. De har därmed ett klart intresse i kampanjer som denna. Det finns en uppenbar koppling som man skulle kunna ifrågasätta men som kanske just för att den är så tydlig också kan bli svår att ifrågasätta. Inte så dolda agendor. Parter från olika håll som möts över ett tydligt gemensamt intresseområde (tvätta händerna med tvål!) och driver det tillsammans.

Vi kommer förmodligen att se allt fler exempel på samarbeten mellan privat och publik sfär, mellan olika branscher och mellan institution och näringsliv. Vilka som hjälper och vilka som stjälper de inblandade parternas intressen återstår att se men en trovärdig historia och hellre en tydlig agenda än en illa dold sådan kan nog vara en nyckel.

Läs exempel om vad Svenska företag gör inom CSR på CSR-guiden eller vad som skrivits om CSR i andra bloggar.