Spanat i London

1 november 2013

”By seeing London, I have seen as much of life as the world can show” skrev den engelska författaren Samuel Johnson under mitten av 1700-talet. Lite överdrivet kanske men London är en kulturell smältdegel med plats för varje nationalitet, tradition och inte minst trend. Här är några som jag la märke till när jag var i London nyligen:

Omtänksamhet som del av affärsidé
Man vinner helt klart på att visa omtänksamhet om sina kunder. På den trendiga krogen Meat Liquour i West End kommer personalen ut till köande gäster och bjuder på stora lökringar. Jag själv stod över en timme i kö för att komma in och smaka de omtalade hamburgarna, men lökringarna var onekligen ett moment som gjorde att kötiden kändes uthärdlig. Ett annat exempel på liknande välvilja fick jag erfara på den amerikanska hamburgerkedjan Five Guys i Covent Garden. Det populära Five Guys är ett måste för hamburgarälskaren, en autentiskt riktigt amerikansk hamburgerkedja som självaste Flippin Burger’s i Stockholm sägs ha inspirerats av. På Five Guys blir man varmt välkomnad och de bjuder alla sina gäster på obegränsat med färska jordnötter, att äta där eller ta med. Så oavsett långa köer och en oproportionellt lång väntan lämnar man både Meat Liquor och Five Guys med en bra känsla. De har förstått värdet av att göra det lilla extra för sina gäster.

IMG 1923 Spanat i London

Offensiva välgörenhetsorganisationer
De ideella organisationerna i London är kända för att vara offensiva i sin marknadsföring. Inte sällan får man en liten broschyr från en organisation tillsammans med sin måltid på en av de många restaurangkedjorna i London. På flertalet restauranger lägger man på en pund på notan som går till välgörenhet. En lång tradition av givande präglar det engelska samhället och de är i topp i världen när det kommer till givande och insamling till ideella organisationer.

Skärmavbild 2013 10 31 kl. 16.39.46 Spanat i London

Charter 2.0
Tröttnat på New York och Kanarieöarna? Nästa år planeras de första turistresorna till rymden att gå av stapeln. 2012 öppnade Virgin Galactic ett kontor i Pall Mall med ett iögonfallande skyltfönster med budskapet ”Space is Virgin Territory”. Kontorets strategiska adress har lett till en rad spontanköp av rymdresor. Till det blygsamma priset av 250.000 USD har man en säkrad plats på en rymdresa, så snart rymdresor blivit kommersiella vilket är beräknat till år 2014. Har man inte vägarna förbi London finns nu en rad kontor med auktoriserade ”Space Agents” världen över.

IMG 1855 Spanat i London

Den nya sushin
I våras talades det om cevichen som den nya sushin i Stockholm. Men i Sverige har den inte lyckats slå igenom, än. På den Peruanska casual/fine dining restaurangen Ceviche i Soho finns en hel meny med bara ceviches och annan spännande Peruansk mat. Det Peruanska köket är hett, i augusti fick Stockholm också ta del av den spännande nya matkulturen då den peruanska restaurangen Tumi slog upp portarna på söder.

IMG 1919 Spanat i London

Duffingate
På bagerier runt om i London har man kunnat se en rad hybrider av bakverk som Cronuts, Townies och Crookies. I början av oktober kom Starbucks UK med sin variant- en mix av muffin och donut vid namn the Duffin och man var snabb med att varumärkesregistrera namnet. Vad Starbucks inte tagit i beaktning var att det redan fanns en väletablerad Duffin på den lilla bagerikedjan Bea’s of Bloomsbury i London. Att Starbucks varumärkesregistrerat namnet och potentiellt sett skulle kunna hindra Bea’s of Bloomsbury från att sälja originalet skapade en debatt i engelsk media och en anstormning på sociala medier i sann David vs Goliat anda. Med #duffingate sa konsumenterna sitt och Starbucks lät meddela att de inte kommer hindra Bea’s of Bloomsbury att sälja sin variant av Duffin. Debatten har definitivt satt den lilla engelska bagerikedjan på kartan.

Skärmavbild 2013 11 01 kl. 08.59.32 Spanat i London
Skärmdump från #duffingate på statigram.

Jamie’s matimperium
Jamie Oliver’s matimperium växer. Hans ”matrevolution” fortsätter att vinna ny mark, dock har han på senaste tid möts av kritik kring hans moraliserande av arbetarklassfamiljers matvanor. Ändå fortsätter han sitt självutnämnda uppdrag- att utbilda engelsmännen i matkultur. På ett av Jamies senaste restaurangkoncept Recipease, en hub för matintresserade, kan man förutom att äta frukost, lunch och middag även gå matlagningskurser, få inspiration till recept och köpa med sig färdiglagad mat à la Jamie för under 10 pund för två portioner. Såklart är allt i största möjliga mån lokalproducerat och helt utan tillsatser.

IMG 1869 Spanat i London

IMG 1870 Spanat i London

Av: Julia Holmberg

Framtidens förpackningar, om konsumenten får välja: enkla, ärliga och hjälpsamma

28 januari 2013

Av Elisabet Sjölund

I slutet av förra året arrangerade NINE två frukostseminarier om konsumentförpackningar där Jon Haag bland annat berättade om insikter från den etnografiska studien ”Future of Packaging.  I studien, som tagits fram i samarbete med BillerudKorsnäs, analyseras och konceptualiseras insikter om konsumenters tankar, synpunkter och beteenden kring dagligvaruförpackningar. Studien utgår från etnografiskt material (t.ex. deltagande observationer, djupintervjuer och fotoelicitering) insamlat i fem europeiska länder samt desk research och synpunkter från branschexperter. Vad älskar man hos förpackningar? Vad hatar man? Hur ska framtidens förpackningar se ut? Här är några insikter från studien:

Vi upplever fortfarande förpackningar som skräp

Grundinställningen till förpackningen är fortfarande negativ – trots en ökande medvetenhet om den miljöpåverkan som kasserad mat och produktsvinn har, betraktar man generellt förpackningar som skräp och önskedrömmen är en förpackning som krymper med innehållet och som försvinner när man tömt den (poff!).

Vi gillar det enkla, tydliga och ärliga

Fram tills att den försvinnande förpackningen är lanserad, vill man se enkla, intuitiva funktioner och ärlighet: Förpackningar som stämmer överens med sitt innehåll, som håller vad de lovar och som gärna – snarare än att vara belamrade med olika märkningar och etiketter – uttrycker en helhetskänsla av hållbarhet; ”bra för mig och världen”.

Vi söker hjältar som hjälper oss i vardagen

Överhuvudtaget blir helhetsupplevelsen, under de olika steg man som konsument är i kontakt med förpackningen, allt viktigare. Fokus på systemlösningar som adderar värde genom att förenkla i vardagen, som underlättar att hålla ordning och reda och fräschör i kylskåpet och fyller funktioner så att förpackningen blir en hjälte snarare än ”skräp” är en utmaning att möta när återvinningsbarhet och anpassad storlek är hygienfaktorer.

Transformation med viss tröghet

11 oktober 2012

Av Elisabet Sjölund

IBMs heldagsseminarium IBM Smarter Business 2012 i Stockholm under den gångna veckan hade temat transformation. Över 1100 personer samlades för att lyssna på föredrag och besöka seminarier kring behov och smarta lösningar i vår samtid; ofta med fokus på sömlösa och smärtfria övergångar och transformationer mellan det digitala och det analoga.

När jag under de gångna åren pratat med människor i min bekantskapskrets som jobbar med mjukvaruutveckling (ja de som ”jobbar med data” fast snarare IT) har jag känt en viss avund kring förutsättningarna för tester och iterativa utvecklingsprocesser. Jämfört med att ta fram fysiska produkter, t.ex. förpackningar, verkar det så effektivt att med en dator kunna jobba fram nya lösningar, testa dem och gå igenom en mängd processer utan att bygga pilotskalefabriker, gjuta verktyg och ställa om maskiner och… allt det där… det tycks logistiskt enklare om man jobbar med mjukvara. Samtidigt – om vi ser utvecklingsprocessen som pågående tills det att det nya accepterats och börjat användas på riktigt och relativt smärtfritt i en vardag, kanske processen är trögare än vi tror. För matchning av teknisk utveckling och konsumenters behov krävs mer än en dator – behovet av förståelse för vad vi människor faktiskt vill ha och vad vi kommer att vilja använda kommer man inte undan.

Under ovan nämnda seminariedag, diskuterade en panel bestående av Lisa Lindström (från byrån Doberman), Anna Settman (f.d. VD för Aftonbladet), trendspanaren Magnus Lindkvist och IBMs Sverigechef Johan Sandell transformation och utveckling och diskussionen tydliggjorde just det lite kantiga och inte helt bekväma i radikal förnyelse i praktiken. Vi skönmålar gärna framtiden och utvecklingsmöjligheterna samtidigt som någonting i oss söker rutiner och bekvämlighet. Med tekniken finns massor av möjligheter och utvecklingen går fort – men kanske inte så fort som vi tenderar att måla upp en bild av. SVT Play har t.ex. funnits sedan 1998 men nådde inte en bred publik förrän 2008. Viktigt i utvecklingsprocessen var, enligt Lisa Lindström, digert testande…

 Transformation med viss tröghet

Dagens sista huvudtalare, mångsysslaren och entreprenören Bruce Dickinson som kanske blivit mest känd för sina insatser i bandet Iron Maiden, återkom till temat att vi inte är så långt från stenåldersmänniskan eller kanske att vi inte är mer än just människor med känslor och trots att tekniken gör framsteg så är det innehållet som räknas. En trådlöst uppkopplad padda är ungefär som en TV och en antenn; ett medel för konsumenten att få hem underhållningen  – om underhållningsinnehållet  är dåligt så spelar det ingen roll att tekniken utvecklats.

Tekniken transformerar troligtvis våra liv men inte förrän vi själva accepterar det.

Vi konceptualiserar oss tillbaka till komfortzonen

27 september 2012

Av Elisabet Sjölund

I USA talades det för något år sedan en hel del om comfort food, som en mottrend till vurmandet för sofistikerad, medveten, hälsosam mat. Comfort food – bekväm, som i comfortable eller kanske till och med tröstande, som i comforting. Rejäla portioner av välkänt, familjärt käk omfamnades och steak och hamburgare conceptualiserades till just comfort food, vilket gjorde glufsandet okej, även för den medvetna konsumenten.

Bokundret Fifty Shades of Grey har tagit världen med storm – Vad är det som är så spännande med denna trilogi? Egentligen är det kanske just att innehållet i sig är ganska ospännande (!) men att det med just den här publikationen har blivit okej att förkovra sig i vanlig, småsnuskig kiosklitteratur. Att inte behöva be om ursäkt. Att skämmasmaten och skämmasboken blir till hippa fenomen känns väldigt förlåtande och… bekvämt.

 Vi konceptualiserar oss tillbaka till komfortzonen

Det är höst, världen är en aning orolig och vi unnar oss lyxen att slappna av med det trygga, det banala, det opretentiösa. Konceptet blir ramverket som fungerar som en motivering till varför vi gör det ena eller det andra: Varför vi fortfarande kan sortera ut oss som medvetna konsumenter medan vi käkar halvfabrikat, läser Harlequinromaner och tittar på dokusåpornas åttonde säsong.

Njut av det bekvämt förlåtande höstrusket och läs, utan att skämmas, vad andra har bloggat om comfort food och kiosklitteratur

 

Värt att vänta på – om kvalitetstid, genvägar och matkonsumtion

14 augusti 2012

Av Elisabet Sjölund

Tid är en lyxvara vilket manifesterar sig på ett lite paradoxalt sätt i vår konsumtion och i produkter och tjänster. Vi måste prioritera – men vad förtjänar egentligen vår dyrbara tid?

Långkok och surdegsbröd blev finmat. Det som förr handlade om hushållsekonomi och strategier för att förlänga hållbarhet för livsmedlen handlar idag om att konsten och förståndet att avnjuta den upplevda kvaliteten av ”långsam mognad” -  årgångsviner och riktigt långlagrade ostar är gamla exempel på statusmarkörer. Surdegsbagerierna finns i vart och vartannat kvarter idag.  Trots do-it-yourself-vurmen och den bekväma tillgången till hotell för våra små älsklingsdegar när vi reser bort köper nog de flesta sin levain färdigbakad. Vi betalar premium för upplevelsekvaliteten av det långsamma och för tiden vi inte själva hade att lägga ned på att odla kulturen; att vänta på naturens gång. På analogt vis har vi sett hur vintage- och second hand-marknaden exploderat som forum för införskaffande av naturligt, av tiden patinerade produkter. Blixtsnabbt.

Vissa genvägar anses okej; andra sänker status. Produkter med prefixet ”snabb-” bidrar sällan till premiumstatus; de upplevs i stället som billiga lågkvalitetsalternativ. Snabbkaffe, snabbmakaroner, instant noodle soup. Snabburgare. Produkter som inte bara ska tillredas snabbt utan även förväntas konsumeras snabbt och vars tillredningsprocess raffinerats till att inte alls vänta på naturens gång. Kaffe tillrett i en åttatimmars kallbryggningsprocess med apparatur som till utseende för tankarna till kemilaboratorium och timglas, finns nu för hemmet och sägs smaka unikt. Snabbkaffe kanske känns mindre premium än någonsin?

img egg Värt att vänta på   om kvalitetstid, genvägar och matkonsumtion

Färdigkokta och skalade ägg -  en genväg värd att betala för?

Heinz ketchup only comes out when it’s ready to… Idag finns den långsamma ketchupen (borde den ens klassas som fast moving consumer goods/ snabbrörlig konsumentvara?)  även i klämflaskor och upp-och-nerflaskor som lanserats i sann convenience-anda  -  förpackningar som adderar värde och betalningsvilja genom att vara praktiska och lösa vardagsproblem – men som kanske ändrar vårt förhållande till innehållet.  Är det så att produkter som vi konsumenter accepterar att vänta på faktiskt upplevs som BRA; kan vår vilja att vänta komma att bli en kvalitetsindikator? En delvis sorglig tanke när man inser att för kvalitetsprodukter accepterar vi ibland undermålig förpackningsfunktion: St Dalfour’s marmelad är omöjlig att få ut i slutet, ur sin höga, smala, glasburk med svår profil som ingen marmeladsked i världen rår på. Man köper den ändå… och skrapar ur det nästan sista. Det är det värt.

NINEs sommartrender 2012

6 juli 2012

Av Julia Holmberg, Karolina Pamp och Elisabet Sjölund

På konsulters vis börjar vi med sammanfattningen: sommarens konsumenttrender handlar om att göra det svåra lite enklare och det enkla lite svårare.  På sommarlovet vill vi anamma allt det där genuina och långsamma som vi pratat och läst om hela året men som inte riktigt rymdes i livspusslet. Huruvida det ryms i semesterpusslet återstår att se… och genvägar finns förstås alltid om den där lyxiga tiden trots allt skulle ta slut.

img flowers NINEs sommartrender 2012

Svenska sommarlovspärlor lockar fortfarande

Vädret till trots väljer många idag att spendera semestern i (utvalda delar av) Sverige – Gotland, Österlen och Göteborgs och Stockholms skärgårdar fortsätter att locka mången sommarlovsrusig tjänsteman som söker det genuina, äkta och autentiska på de destinationer de väljer att semestra. Nostalgin lockar. Som lite kuriosa kan vi konstatera att man, för att slippa eller åtminstone tona ner stämpeln som nollåtta eller turist, numera kan smälta in som lantis genom att ta en kurs i den lokala dialekten. Enligt NINEs spaningar förekommer kurser i till exempel Skånska (För Sommargäster?).

Med glamping blir naturen tillgänglig för fler

Campingen har gjort comeback och svenskarna älskar sitt friluftsliv och sin allemansrätt. Efterfrågan på genuina naturupplevelser och friluftsaktiviteter är enorm. De som inte jublar över torrdass, blöt packning och frystorkad mat har idag ett allt större utbud av tjänster att tillgå för att ändå närma sig naturen. Lyx och äventyr kombineras och produktifieras genom ’glampingen’ . Enligt HUI är ’glamping’ den hetaste semestertrenden.

När grillen tänds tar Hen semester

Grillning är som vanligt så här års ett hett ämne. Överösta av nya burgarrecept med högrev, andvändarinformaiton om muurikor och grilltermometrar kan vi konstatera att vi lyckats göra ytterligare en ”enkel sommarsyssla” till materialsport. Att grilla är som bekant inte bara en symbol för sommaren utan även en manlig statussymbol.  Huruvida elden, röken och  alla redskap spelar in är oklart men härden lockar idag även de minst metrosexuella männen till matlagning och mest populärt att grilla är, enligt ICAs rapport På grillen, kött. Enligt vetenskapliga studier förknippar vi kött med manlighet.  När könsrollerna suddats ut alltmer i vardagen blir sommarlovet kanske ett  gyllene tillfälle att värna om traditioner och anamma gamla vanor utan att skämmas. Männen grillar biffen med en stödöl, kvinnorna dukar och blandar ihop en fräsch sallad under trevligt småprat.

Vi smakar saft och tar farväl av rosévinet

Lemonad, saft och snaps utan alkohol – utbudet och försäljningen av alkoholfri dryck ökar och i sommar sippar vi på diverse nya varianter – utan att behöva göra avkall på smaken.

 NINEs sommartrender 2012

Rosévinet som varit sommarens signaturdryck sjunger på sista versen, sägs det.  Nästa säsong kommer det rosa vinet att vara lika omodernt som den rosa skjortan. Mingeltillställningar med kreddfaktor måste förändras och förnyas och experter som bland annat tittat på Englands dryckestrender har nu alltså förutspått det rosa vinets död till förmån för det… orangea vinet; ett vin utan svavel och med naturjäst som smakar gammeldags och sägs vara dyrt och svårt att dricka och att få tag i. Med andra ord: ett vin som gjort för vår tids konsument som gärna gör det lätta lite svårare.

Vi springer för livet

Nu ska vi inte bara springa… utan nu kan vi även lyssna på radio om löpning, läsa böcker om löpning, blogga om löpning och helst ska vi åstadkomma något välgörande för andra medan vi springer.

Sveriges Radio P1 ska sända ett radioprogram; Upploppet – de nya löparna  berättar springhistorierna som skaver och känns. En serie om drogberoende, löparklänningar, kärleksmöten, elitism och festivalgemenskap. Det inte blir något traditionellt sportprogram där det kommer att rabblas resultat eller ett hälsoprogram utan avhandlar löpning som ett populärkulturellt fenomen.

När rockbandet Death Cab for Cutie skulle ge sig ut på turné sparade de ihop alla pengar som de vanligtvis lade ut på sprit, enligt sångaren 400 dollar per kväll, och köpte ett löpband. Löparen Anne Mahlum brukade springa förbi ett härbärge under sina rundor i Philadelphia. En dag fick hon idé. Hon bestämde sig för att starta en löparklubb för hemlösa. Anne Mahlum startade med en liten grupp på nio entusiaster, som snabbt växte till 1500 medlemmar över hela USA.

Vi badar nakna

Så det så

Kommersiella ytor optimeras som moderna stimulanspaket

Nu öppnar allt fler heldagshäng. Butik, bar och barberare i en och samma lokal,  krogar med nästan dygnet-runt öppet för alla måltidstyper och sociala sammanhang, kaféer kombinerade med motorcykelmekverkstäder och yogasalonger… Alla sinnen ska tillfredsställas, alla i familjen ska aktiveras.

Sommaren är räddad..

…och glad sommar önskar NINEs ConsumerInsight-gäng

Slutet på historien?

25 maj 2012

Av Elisabet Sjölund

Story-telling. Begreppet är nu stött och blött sedan en tid tillbaka. Idag skall alla produkter och varumärken berätta en historia. En historia som handlar om ursprung och genuinitet, någonting som ger produkten existensberättigande och skapar mening. Ja, ni har hört och läst det här förr. Jag bläddrar i en nyutgiven tidskrift och möts av annonser för skor, snabbmat, inredningsprylar, alkoholhaltiga drycker: annonser för i stort sett vad som helst visar gulnande ark, fotografier från förr, hantverksmiljöer och namnet på någon sorts grundare med möjlig anknytning till det som varumärket är idag. Även explicit i copyn: Ord som original och historia, årtal utskrivna med siffror med sirliga typsnitt…. och jag tänker att för att sticka ut; för att differentiera sig idag måste man ropa högt och man måste kanske ropa: JAG HAR INGEN HISTORIA ATT BERÄTTA. MEN JAG ÄR VÄRD ER KÄRLEK ÄNDÅ.

Top-down eller bottom-up? Perspektiv på livet och livslinjen

30 april 2012

Av Elisabet Sjölund

När Facebook introducerade sin Timeline uppstod (inte oväntat) debatt och diskussion, naturligtvis om integritet och hur rättigheter till information används och kan användas av olika parter, men också om själva gränssnittet. Alla har inte uppskattat det nya formatet som exponerar aktiviteter i tidsordning. Det är lättare att få översikt över våra egna och våra vänners liv på Facebook, tidslinjen ger ett annat perspektiv; man kan upptäcka mönster. Skogen som tidigare skymdes av träden kanske börjar synas. På gott och ont.

Facebook ger oss möjlighet att publicera en regisserad bild av oss själva. När vi vant oss vid tidslinjen kanske det nya perspektivet formar och påverkar våra statusuppdateringar och inlägg med ett tydligare ”top-down”-perspektiv; dvs att vi primärt utgår från helheten och översikten. Känns min profil lite väl husmorsmysig; dominerar kanelbullebilderna? Dags att checka in på några krogar…. Verkar jag oseriös? Dags att länka till en akademisk artikel… Den tidslinje som nu visar bilden av oss som summan av de separata inlägg vi gjort under de senaste åren… som byggts ”bottom-up”, utan tanken på att allt skulle syntetiseras, kan förstås i efterhand redigeras och snyggas till.

När dagligvaruhandlare med medlemskort skickar ut rabattkuponger på de varor som dominerat våra varukorgar på sistone blir vi också varse om våra mönster och vanor. Detta tog  Åsa Jonsson upp i inlägget Den interaktiva reklamen som skannar dig; om hur information om oss exponeras publikt när reklamen utnyttjar ny teknik. Blir vi glada över att vi får rabatt på storpack chips? Börjar vi någonstans fundera på helheten i matkorgen, vad den säger om oss? Får den oss att välja annorlunda nästa gång vi handlar med kundkort?

I personlighetstester, såsom Meyers Briggs Type Indicator, handlar ofta delar om huruvida man föredrar att arbeta och lösa problem top-down eller bottom-up och säkert är detta till viss del rotat i våra personligheter. Delvis kan det nog dock formas genom varseblivning om mönster – i en tid när vi är allt mer publika i vad vi gör, när gränserna mellan privat och publik sfär suddas ut, blir våra aktiviteter och handlingar tydligare både för oss själva och andra -  något som kan tänkas hejda det spontanitetsideal som samtidigt sägs råda.

Vi lämnar spår och kan läsa resultatet; vår egen karta, till exempel genom de digitala och analoga annonser som riktas till oss och genom en överblick av vår Tidslinje. Med övning och strategi borde vi iterativt kunna forma ett ”jag” som uttrycker precis det vi vill. Så kanske kommer nästa spelsuccé att handla om vem som är bäst på att locka exakt rätt annonsörer till sin sida på Facebook

Läs om vad andra bloggar postat om Facebook’s Timeline

Mattrender 2012: del 2 av 2

7 februari 2012

Av: Elin Åström Rudberg, Elisabet Sjölund och Åsa Jonsson

Här är  den rafflande fortsättningen; del 2 av 2 i Consumer Insight:s trendspaning med matfokus – i förra inlägget siade vi om influenser från förr och från öst, om konceptuella middagar, om ostnörderi och om hållbarhet som hygienfaktor. Här nedan sammanfattar vi ytterligare fem spaningar om vart måltidsvindarna kan tänkas blåsa i år. Sammanfattningsvis handlar mycket av det vi skönjer och ger smakprov på här om en dragning åt det kända och nostalgiska. Trots en del nya och tidigare oprövade tvistar och en fortsatt strävan efter ökad effektivitet så ser vi, kanske driven av en allmän osäkerhet och oro i samhället, en längtan efter trygga och tröstande måltider.

KLASSISK KROGMAT

När vi äter ute kommer nog fokus ofta att vara på enkla men robusta klassiker –  även om vi, som vi i förra inlägget konstaterade,  i hemmaköken försiktigt börjar lära oss att laga den typen av mat så passar vi nog gärna på att beställa klassisk mat på krogen. Arlas konditorirapport 2011 pekade just på vurmen för klassiska kakor och konditoribesök, eventuellt med en modern tvist. Även i matväg är det nog fortsatt läge för klassiska kompositioner på bistrokrogar där fokus hamnar mer på hantverket och ger potential för jämförelse: vem gör den här stadsdelens bästa Biff Rydberg, Parisare, o.s.v. ?

BRÖDFÖDA

Brödet gör comeback;  LCHF och GI-trenderna till trots – eller kanske just som en mottrend: ostmackan är en treat; den är nostalgi, lite tröst och trygghet som kommer att behövas i år. Det vita brödet kommer att ta revansch på surdegen. Fattiga riddare, korvmackor, smörgåstårta, landgång. Överhuvudtaget kan nog smörgåsen som måltid; med dragning åt smörrebröd, växa till sig; det blir mer än baguette, ciabatta och focaccia som vi är vana att se lunchmackan. Det blir rustikt tyskt och danskt rågigt såväl som mjukt, sirapssött och vitt.

MER MOBIL MAT

Mobila matserveringar i olika utformande och skala – små vagnar eller stora lastbilar; vi har sett det utomlands och delvis här. Det kommer att dyka upp fler och med ett bredare och mer sofistikerat sortiment; säkert med nya, roliga idéer. Vi har tidigare nämnt Allan & Fallans Våfflor och Gulaschvagnen som är exempel från den mindre skalan… Även leverans av livsmedelsvaror hem till dörren blir ett viktigare komplement till traditionella dagligvarubutiker. Förra året  slog de färdigkomponerade matkassarna igenom på riktigt i Sverige. I Stockholm skulle helt plötsligt ALLA prenumerera på matkassar och matkassen utsågs till Årets Julklapp av HUI. I år får vi se mer hemleverans av vanliga matvaror och andra stapelvaror som är tråkiga och jobbiga för konsumenter att handla själva. En uppdaterad mjölkbil som komplement till glassbilen hjälper oss med vardagsbestyren. Med en app till telefonen väljer du själv vilken signaturmelodi som spelas när bilen trafikerar ditt kvarter med färska mejerivaror.

ACCEPTANS GENOM TRANSPARENS

Billig vardagsmat behöver inte vara dålig och skamfylld i varukorgen, så länge kvaliteten är god och produkterna naturliga. Fokus på smart konsumtion ökar ytterligare – genom att fler läser innehållsförteckningen (och att det nu sätts högre press på tydligare mörkning och transparens genom bl.a. skärpt EU-lagstiftning) kan vi jämföra och se att allt som ser överprocessat ut inte behöver vara det. Detta leder till en ökad acceptans av tidigare ratade produkter, back to basics i form av helkonserver o.s.v…

MAT I MEDIA

Tittar man på tv4:s programtablå en onsdagsafton i januari mellan klockan 17.00 och 22.00 så erbjuds man Matmissbrukarna, Full Frys, Biggest looser Sverige och Sveriges Mästerkock, både i form av repriser och nya avsnitt. Lotto och Nyheter; sammanlagt  35 minuter av fem timmars sändningstid är undantagna från temat: mat och livsmedelskonsumtion. Det är gastrologi, kemi, biologi, psykologi, teknik, show och buskis. Mat är uppenbarligen underhållning och programmen som bearbetar temat skulle kunna fylla en egen specialkanal medan vi, någon gång inom en snar framtid kanske kommer att få nog av matpratet. Frågan är vad vi ska prata om då… och vad vi ska skriva om?

Det sociala spelet…

17 januari 2012

Av Elisabet Sjölund

Phone Stacking eller ”Don’t be A Di*k During Meals With Friends”. En ganska enkel idé som åskådliggör essensen av hur många av oss lever, konsumerar och umgås idag och som utmanar våra (o)vanor:
Det handlar om ett spel, om fokus och närvarande, om sociala kontakter i verkliga livet kontra online och om en gemensam måltid. Klarar vi av att fokusera? Klarar vi av att vara sociala utan uppkoppling? Utmaningen går till ungefär så här: Allas telefoner placeras i en hög på bordet vid måltidens början, med ljudet igång – inkommande samtal, meddelanden och uppdateringar kommer således att höras. Den som först tar upp sin telefon för att titta på den betalar hela notan (vilket kanske kan ersättas med att diska efter maten om det är en hemma-hos-middag?). Om samtliga lyckas lämna sin telefon orörd under middagen är alla vinnare och betalar var och en för sig. Det är ett spel; det är på skoj men ändå: en kommentar till samtiden med ett litet uns av allvar.

Läs mer om regler och hur du spelar här.