Påverkar tanken språket..?

17 mars 2015

blogg3 Påverkar tanken språket..?

… eller språket tanken? Eller är det kanske så att språk och tanken påverkar varandra i en värld där orsak-verkan sambandet är flytande. Denna fråga har lett till forskning inom antropologi, kognitiv vetenskap, lingvistik och filosofi och konceptet lingvistisk relativitet handlar om förhållandet mellan språk och tanke och huruvida språket influerar tanken. Denna forskning är även relevant för de som arbetar med varumärken, kommunikation och design då marknadsförare ständigt försöker att nå ut och vara relevanta för sin målgrupp.

Man säger att språket speglar verkligheten arbiträrt, dvs. språket är slumpmässigt och alltså inte en sanning utan istället den närvarande gruppens uppfattning av verkligheten. Alla har en repertoar varifrån de plockar sitt språk och sina ord och denna repertoar skiljer sig beroende på ålder, kultur, samhällsklass och andra faktorer. I Brasilien har man sannolikt inte behov av flera ord för “snö” medan samer i Lappland har över hundra ord för snö där bulltje betyder ”snö som fastnat på ett hus” och åppås betyder ”nysnö som inte har blivit trampad på”. Detta säger däremot inte att en person från Brasilien inte skulle förstå betydelsen av dessa ord, det är bara inte relevant i deras del av världen.

Färg blivit ett studieobjekt inom forskningen på området då färg kan ses som både universellt (människans biologi att uppfatta färg) och relativt (färg är kulturspecifikt och varierar från språk till språk). Ett exempel på färg som kulturspecifikt fenomen är ordet xanh på vietnamesiska som både adresserar gröna blad och den blåa himlen. Grönt och blått är här inte två olika färger utan två nyanser av en och samma färg. Angela Wright har specialiserat sig på färgers betydelse och påverkan, bl.a. i design och marknadskommunikation. Hon menar i korthet att en framgångsrik användning av färger inte handlar om att välja rätt basfärg utan att välja rätt kombination av färgtoner. Och till skillnad från basfärger som verkar ha vitt skilda betydelser i olika kulturer, menar Wright att vissa kombinationer av färgtoner har en universell betydelse. Hon menar att dessa färgkombinationer kan tolkas i stort sett lika oberoende av kön, ålder och kulturell bakgrund. Läs mer och se färgkombinationerna här. 

blogg1 Påverkar tanken språket..?

Tillbaka till språket i det skrivna och muntliga ordet så har olika “mode-uttryck” intressanta utvecklingskurvor där de likt viskleken ändrar betydelse på vägen mellan olika geografiska områden eller med tiden då språket utvecklas och omvärlden förändras.

Uttrycket chilla, som i Sverige har börjat på en gräsrotsnivå med härstamning från amerikanskans ’chill out’ kan idag sägas vara ett mainstream-uttryck bland de urbana förorts-och innerstads kidsen. En naturlig evolution av språket har med tiden nu börjat lett till uttrycket ’chilla kant’. Både artister och rapstjärnor som Lorentz och Adam Kanyama använder uttrycket i sina låttexter. En skolfröken har likt oss blivit nyfiken på betydelsen har teoretiserat kring detta, något komiskt  i denna tråd.  

blogg2 Påverkar tanken språket..?

Jämför man vissa slanguttryck mellan olika områden så kan samma uttryck också ha olika betydelser (språk som arbiträrt) När jag själv flyttade in till stan från förorten blev uttrycket banga plötsligt ett verb istället för ett adjektiv och betydde att skippa något: ”att banga en lektion” eller att ”banga en fest ikväll” medan jag var van vid att höra det i kontexter som hade med mod att göra, att våga utföra en viss aktivitet: ”vågar du inte ens gå fram till henne, vilken bangare du är

För varumärken är språket (och så även färgval) centralt då man vill kommunicera, eller göra sig en del av sin målgrupps verklighet, där man genom språket kan visa att man delar samma tanke och verklighet som sin målgrupp.

Av: Mirjam Grari

Sopor: hetare än någonsin

6 mars 2015

Consume message small 620x434 Sopor: hetare än någonsin

Vi har flera gånger tidigare skrivit om sopor och hållbarhet här på bloggen (se inläggen här Vad ska vi göra med alla sopor? och här Det blir ett sopigt 2013) och ämnet fortsätter att vara högaktuellt. Förra året utkom en ny avhandling, Stadens Sopor, skriven av ekonomhistorikern Ylva Sjöstrand som behandlar hur Stockholm stad har tagit hand om sitt avfall under 1900-talet. För hundra år sedan var en stor del av avfallet organiskt (som kunde omvandlas till gödsel) men successivt ökade andelen icke-organiskt material i soporna vilket krävde en annan sorts hantering. I spåren av masskonsumtionen under senare delen av 1900-talet och i allra högsta grad i dag består våra sopor av en allt ökande andel icke-organiskt material som plast, kläder och elektronikvaror. Dessutom har mängden sopor ökat dramatiskt men avhandlingen konstaterar att det under 1900-talet inte har gjorts särskilt stora ansträngningar för att minska själva avfallsmängden.

Kanske är detta dock på väg att förändras. I och med ett ökat intresse för miljöfrågor från konsumenter, företag och myndigheter finns det en ökad mottaglighet för idéer om hur vi kan röra oss bort från ”slit och släng” mentaliteten mot ett smartare och hållbarare sätt att hantera våra resurser. I en annan ny bok, antologin Waste Management and Sustainable Consumption, diskuteras frågor om konsumtion och hållbarhet av forskare från flera olika håll utifrån dagens utmaningar. Exempel på frågor som diskuteras är dagens ”hyper-konsumtion” men även matsvinn och så kallad ”up-cycling” inom olika industrier.

I dag är det fler och fler företag som försöker agera i enlighet med de nya kraven på hållbarhet och resurseffektivitet. Ett exempel är H&Ms satsning på återvinning, där kunder kan lämna in sina gamla kläder så att de tas om hand på ett bra sätt (sen får kunden även en rabattkupong som kan användas till nya köp på H&M). På så sätt skulle satsningen kunna ses som motsägelsefull eftersom man uppmanar till hållbar konsumtion med ena handen och mer konsumtion av kläder med den andra. Detta är ju även den inneboende motsättningen i dagens konsumtionssamhälle där vi både ska konsumera hållbarare (och därmed troligtvis mindre) men samtidigt fortsätta konsumera. Den stora utmaningen på sikt är förstås hur tillväxt ska kunna kombineras med hållbarhet på ett smart sätt som både gynnar människor och vår planet.

Av: Elin Åström Rudberg

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,