Investerare tror på lokala tidningar

25 mars 2013

Av :Elin Åström Rudberg

Jag har tidigare skrivit flera inlägg om bland annat lokala tidningar och att människor intresserar sig allt mer för lokalsamhället (”Det är kvarteret som räknas”).  I början av mars berättade den världsberömde investeraren Warren Buffett om varför han under de senaste 15 månaderna har investerat 344 miljoner dollar i dagstidningar. Bakgrunden är att han trots dagspressens kris tror på lokala nyheter – när människor söker information om vad som händer i deras stad eller kvarter så finns det inget som slår den lokala pressen.

Den lokala trenden lever i högsta grad.

Framtidens boende?

15 mars 2013

Av Julia Holmberg

Den köpstarka medelklassen ökar världen över och därmed efterfrågan på resurser. Enligt flertalet rapporter kommer efterfrågan på mat öka med 35 %, vatten med 40 % och hälften av jordens befolkning kommer att uppleva vattenbrist kring år 2030. Inte nog med detta, vi kommer ha en åldrande befolkning, framförallt i väst, och migrationen kommer att öka. Hur ska vi hantera dessa utmaningar, och framför allt, hur ska vi kunna fördela jordens resurser och samtidigt behålla vår befintliga levnadsstandard? Dagligen blir vi matade med statistik kring global uppvärmning, vattenbrist, bränsleeffektivisering och en rad andra miljömässiga utmaningar. Men ändå tycks vi inte se omfattningarna av det som sker med vår värld. En av de största utmaningarna av alla verkar vara att gå från ord till handling.

I slutet av februari initierade NINE och Skogsindustrierna en workshop kring framtidens boende med aktörer inom svensk skogsindustri och dess partners. Workshopen var en del i Skogsindustriernas ”Ekoportal 2035″. Syftet med denna workshop var att komma fram till lösningar kring framtidens boende som kan bidra till smarta och hållbara bostäder med hjälp av effektivt nyttjande av skogens resurser. Den stora frågan blev bland annat hur vi ska kunna frångå våra konventionella föreställningar om hemmet; t ex hur ett hem indelas i olika rum, såsom kök och badrum, och i stället tänka funktion och behov.

Frågan är vad ett hem är år 2035? Svensken flyttar redan idag i snitt hela 11 gånger under sin livstid enligt SCB och det ser inte ut att minska. Det blir allt svårare att få tag i en bostad i storstäderna samtidigt som vi är tvungna att flytta dit jobben finns, vilka alltmer koncentreras till tjänstesektorn i städerna. Frågan är om vi i framtiden kommer att bli tvungna att leva mer som moderna nomader- ständigt mobila?

 

Soho2 620x413 Framtidens boende?

I New York byggs idag lägenheter utan kök.                                                                          Photo: niotillfem

 

I New York byggs idag många lägenheter utan kök, surdegstrenden och långkoket till trots (för vem hinner egentligen med det?). Kvarterskrogarna har blivit casual dinings med ”hemma hos”– känsla där alla dagens mål från frukost till nattamat serveras. Köket tycks har förlorat sin status som hemmets hjärta. Trots att utbudet av halvfabrikat ökar i takt med tidsbristen och att många lägenheter kommer att sakna konventionella kök betyder det inte att vi kommer sluta laga mat. Electrolux menar att vi behöver tänka om kring begreppen förvaring och matlagning istället och talar i termer av food preparation och food preservation snarare än de konventionella begreppen ugn/spis respektive kylskåp/skafferi. I framtiden kanske man sätter spisen på kastrullen, snarare än tvärtom.

Morgondagens städer kommer att vara ännu trängre, mer kompakta och fyllda med fler jäktade människor än de är idag. Boendeytorna kommer att vara mindre, kanske sakna kök och ha mindre plats för förvaring. Man får dock inte glömma att trots att köket tycks förlorat status ska hemmet fortfarande ska fungera som det sociala livets nav och en plats för rekreation. En effektiv lösning skulle kunna vara kollektivboenden. Idag är efterfrågan på kollektivboenden rekordhög. Som störst är intresset bland ensamstående föräldrar, främst mammor. Man delar på köket, umgängesytor och underhåll av fastigheten- ett resurseffektivt sätt att bo som förenklar vardagen.

Vårt förhållande till ägande har de facto ändrat karaktär, vi är idag dividualister snarare än individualister. Vi delar, lånar, byter och streamar. Om man tänker efter är det enda man egentligen behöver äga en bankdosa och en iPhone, allt annat kan man byta till sig, köpa och sälja under tidens gång. A och O för en hållbar framtid- att uppgradera, byta och förnya snarare än att köpa nytt. En självklarhet för dividualisten och den moderna nomaden. Tekniken har gjort detta lättare, till exempel har många möbler som säljs idag inbyggda CAD filer så man kan spåra vilka reservdelar som man kan köpa till för att ”hotta upp” eller reparera möbler om de går sönder och ständigt dyker sajter upp där man får tips om hur man kan ”hacka” sina gamla IKEA möbler. Men som vi skrev i ett tidigare inlägg; att trots en mentalitetsförändring hos den urbana medelklassen är det dyrt och tidskrävande att reparera och förnya sina befintliga prylar (särskilt när det kommer till vitvaror och tv-apparater)- det är billigare att köpa nytt.

Vad man kan säga om framtidens boende är att de med allra största sannolikhet kommer att vara smartare. Redan idag har vi blommor som sms:ar när de behöver vattnas, tvättmaskiner som twittrar när de tvättat klart och kylskåp som skickar inköpslistan till mobilen- tekniken finns där. Men det viktigaste av allt är att vi kommer att ha ännu smartare teknik som hjälper oss att hålla koll på vår vatten- och elförbrukning. Man måste också få fler företag att våga satsa långsiktigt, samla intressenter som kan vara med att utveckla fler lösningar på hur vi tillsammans kan bli mer resurseffektiva. Vad Ekoportal 2035 kan komma att bidra med blir spännande att se.

Du kan kasta kvittot

4 mars 2013

Av: Elin Åström Rudberg

Hur många inköp gör du per dag 5, 10, 15 stycken? Hur många kvitton sparar du? När jag köper lunch ibland i centrala Stockholm ligger kvittona på hög bredvid kassan. ”Nej, du kan kasta det” verkar vara den vanligaste repliken när kassörskan sträcker fram kvittot efter betalningen.

På det fina Hallwylska Museet i Stockholm går det att beskåda grevinnan von Hallwyls kassabok som hon förde (vad jag minns var det grevinnan själv som nedtecknade de flesta inköp, stora som små). Själv kommer jag ihåg mitt första bankkonto som jag öppnade och att banken gav mig ett litet häfte, en bankbok, där jag skulle notera hur mycket pengar jag tog ut och hur mycket jag satte in. Minns även serien Spara och Slösa som ingick i tidningen Lyckoslanten vilken lanserades i samband med Sparsamhetens dag 1926 (uppmärksammas denna dag alls i samtiden?).

Vad detta verkar länge sedan. Vi har för länge sedan förlorat respekten för pengar, eller kanske är det så att pengar har blivit något så abstrakt, bara siffror på en skärm eller en lapp, att vi inte längre riktigt vet hur vi ska förhålla oss till dem. Vi lever i ett kreditsamhälle, där många människor (särskilt i storstadsområdena) har miljonlån på bostaden och flera olika kreditkort. För att inte tala om staternas skulder. Media rapporterar om ungdomar som fastnar i skulder på grund av mobilräkningar och sms-lån och ekonomer efterlyser bättre utbildningsinsatser i skolan. Samtidigt pratar alla om pengar, direkt eller indirekt, det handlar om räntor, hur mycket man själv eller andra tjänar, vad dyrt något är, hur lite pengar man har etc.

Självklart är pengar fortfarande en knapp resurs för de flesta konsumenter. Det går ju inte bara att spendera utan att ha någon aning om hur mycket man gör av med. Men det är inte längre samma kontroll på detaljnivå, även om det numera går att ladda ner olika appar som håller koll på utgifterna.

Förändrar dagens situation vår syn på och förhållningssätt till pengar? Själv föredrar jag till exempel alltid att betala med kort; dels för att det är lättare men dels för att det känns som att jag inte gör av med lika mycket pengar som om jag betalar kontant. En hundralapp i plånboken försvinner så plågsamt snabbt och tydligt att jag föredrar att spendera dessa hundra kronor digitalt. Även om det i slutändan handlar om exakt lika mycket. Det är underligt, men det finns säkert någon forskare i beteendeekonomi som kan förklara mekanismerna (om jag nu inte är helt ensam om dessa känslor).

Troligt är dock att vi kommer att se en omsvängning inom en inte alltför lång framtid. De höga skuldnivåerna, framförallt för många västländer, är inte hållbara på lång sikt. Kanske plockar då även hushållen återigen fram kassaböckerna.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,