Gammal skåpmat i nya kläder

22 oktober 2012

Ingenting försvinner; allt finns kvar… ofta i förändrad form. Termodynamikens första huvudsats handlar från början om energi. Vad gäller fenomen i konsumtionssamhället frestas man relativt ofta att säga detsamma – vissa saker göms i glömska men få försvinner helt. Här är exempel på produkter, koncept och fenomen som finns kvar, som kanske legat och bubblat i skymundan, revitaliserats och med ny kraft och i delvis ny skepnad manifesterar sig på trendkartan.  Nya generationer får tillgång till dem och gamla generationer, tårögda av nostalgi, ger dem en ny chans… och i de flesta fall finns ursprungsversionerna kvar att upptäcka i någon hörna för den som vill ha ”the original stuff”, bara man öppnar ögonen.

Smörgåstårta
I ConsumerInsight.se:s spaning kring mattrender tidigt under året fick brödfödan; inte minst genom vår tro på smörgåstårtans nyvaknande, ett eget avsnitt. Vi minns smörgåstårtan på diverse festliga mottagningar och i glasmonitorn på ett konditori, tillräckligt mycket förr i tiden för att kännas lite kul. I maj öppnade Smörgåstårteriet i Stockholm med en ny vinkling på och paketering av den gamla majonnässtinna godbiten.

Jukebox
Ett sätt att mötas, umgås, bygga status och imponera på varandra genom att välja rätt och nyast låt – under 50-talet såväl som 2012? Idag kan vi med hjälp av trådlösa system, t.ex. Sonos, integrerade med våra smarta telefoner, tävla om vem som adderar mest musikvärde och kredibilitet till kalaset. Målet är detsamma, medlet något uppdaterat.

Skräpmode
Fleecetröjan, niottiotalets älskling, var ofta tillverkad av återvunnen polyester från PET-flaskor men blev nog snarare populär för att den var varm, gärna härligt mönstrad och helt enkelt ett modernt high-tech-plagg med stil än för att den var ett exempel på upcycling. 2012, när medvetenheten om plastöar i havet vuxit och vi är mogna att ta emot den delen av berättelsen, kommer flera exempel på mode från återvunnet avfall. Levi’s, t.ex. lanserar jeans med minst 20% återvunnet materialinnehåll från bl.a. gamla läskeblaskflaskor…

 

Transformation med viss tröghet

11 oktober 2012

Av Elisabet Sjölund

IBMs heldagsseminarium IBM Smarter Business 2012 i Stockholm under den gångna veckan hade temat transformation. Över 1100 personer samlades för att lyssna på föredrag och besöka seminarier kring behov och smarta lösningar i vår samtid; ofta med fokus på sömlösa och smärtfria övergångar och transformationer mellan det digitala och det analoga.

När jag under de gångna åren pratat med människor i min bekantskapskrets som jobbar med mjukvaruutveckling (ja de som ”jobbar med data” fast snarare IT) har jag känt en viss avund kring förutsättningarna för tester och iterativa utvecklingsprocesser. Jämfört med att ta fram fysiska produkter, t.ex. förpackningar, verkar det så effektivt att med en dator kunna jobba fram nya lösningar, testa dem och gå igenom en mängd processer utan att bygga pilotskalefabriker, gjuta verktyg och ställa om maskiner och… allt det där… det tycks logistiskt enklare om man jobbar med mjukvara. Samtidigt – om vi ser utvecklingsprocessen som pågående tills det att det nya accepterats och börjat användas på riktigt och relativt smärtfritt i en vardag, kanske processen är trögare än vi tror. För matchning av teknisk utveckling och konsumenters behov krävs mer än en dator – behovet av förståelse för vad vi människor faktiskt vill ha och vad vi kommer att vilja använda kommer man inte undan.

Under ovan nämnda seminariedag, diskuterade en panel bestående av Lisa Lindström (från byrån Doberman), Anna Settman (f.d. VD för Aftonbladet), trendspanaren Magnus Lindkvist och IBMs Sverigechef Johan Sandell transformation och utveckling och diskussionen tydliggjorde just det lite kantiga och inte helt bekväma i radikal förnyelse i praktiken. Vi skönmålar gärna framtiden och utvecklingsmöjligheterna samtidigt som någonting i oss söker rutiner och bekvämlighet. Med tekniken finns massor av möjligheter och utvecklingen går fort – men kanske inte så fort som vi tenderar att måla upp en bild av. SVT Play har t.ex. funnits sedan 1998 men nådde inte en bred publik förrän 2008. Viktigt i utvecklingsprocessen var, enligt Lisa Lindström, digert testande…

 Transformation med viss tröghet

Dagens sista huvudtalare, mångsysslaren och entreprenören Bruce Dickinson som kanske blivit mest känd för sina insatser i bandet Iron Maiden, återkom till temat att vi inte är så långt från stenåldersmänniskan eller kanske att vi inte är mer än just människor med känslor och trots att tekniken gör framsteg så är det innehållet som räknas. En trådlöst uppkopplad padda är ungefär som en TV och en antenn; ett medel för konsumenten att få hem underhållningen  – om underhållningsinnehållet  är dåligt så spelar det ingen roll att tekniken utvecklats.

Tekniken transformerar troligtvis våra liv men inte förrän vi själva accepterar det.

Thrillerfilmer – ett substitut för bristen på analog beröring?

3 oktober 2012

Av Hanna Tholander 

Those bloody Scandinavians och
 Sweden, The killing country!, kärt barn har många namn. Vad beror dessa smeknamn på och varför är vi i Sverige så fascinerade av thrillerfilmer och kriminalserier? Kanske kan det förklaras från två olika perspektiv – bedövandet i det digitala samhället och mörker två tredjedelar av året. Statistik visar på att Sverige är ett utav de länder där flest personer har tillgång till internet, vilket har satt sina spår.  Har vi genom tillväxten av den digitala världen blivit bedövade, den analoga beröringen har minskat. Kanske har en film i thrillergenren eller en kriminalserie den effekten att den kallar fram en känsla hos oss, vi berörs.Svenskar har ju även ”fördelen” att leva i mörker två tredjedelar av året och kanske ger det oss inspiration till det mystiska. Vi exporterar filmer och böcker inom thrillergenren. Samtidigt importerar vi kriminalserier så att vi kan skåda en tv-tablå bestående av minst en kriminalserie per dag.

Tips på årets julklapp till These bloody Scandinavians: Cluedo.