Den interaktiva reklamen som skannar dig

24 februari 2012

Av: Åsa Jonsson

I en busskur på Oxford St i London kan man, från och med i onsdags och två veckor framöver, se en 40 sekunder lång reklamfilm för fattiga kvinnors rätt till utbildning

….om man är kvinna vill säga.

interactive billboard only displays ad to women playuk1 Den interaktiva reklamen som skannar dig

Filmen är en del av ”Because I Am a Girl”-kampanjen som drivs av barnvälgörenhetsorganisationen Plan UK och är den första i Storbritannien där annonsen interagerar med sin omgivning. En HD-kamera skannar förbipasserande och ska på så vis kunna avläsa könet på personen. Se filmen här. Detta görs med hjälp av en inbyggd dator som analyserar avståndet mellan ögonen, bredd på näsan och käk- samt kindbenslängd. Läs mer om kampanjen på The Independent.

Initiativet är ytterligare ett steg i den riktning där vi kommer ges (eller drabbas) av skräddarsydd reklam utifrån parametrar som utseende, intressen, kön, vanor, mat vi äter etc. I köpcentrum i Täby och Nacka har man i anslutning till parkeringshuset satt in liknande teknik för att, beroende på vilken bil man kör, visa reklam som man tror passar målgruppen.

Frågan är vad utnyttjandet av teknik i dessa syften betyder för integriteten då information om ens person sparas, filtreras och analyseras i kommersiella syften. Om reklamen sedan ändras beroende på personen som passerar så kan utomstående få information om vem man är utan att man själv kunnat påverka om den ska vara offentlig eller inte. Riktad reklam är i sig inget nytt och har provats i många olika varianter. För de som te x har ett ICA-kort innebär det att få reklam som baseras på de inköp man gör. Och visst kan det vara skönt att inte hela tiden bli belamrad med information som är helt ointressant. Men då syftet hela tiden är att man ska spendera mer pengar känner man sig i slutänden bara lurad. Vad finns den verkliga nyttan för oss som människor och det liv som vi lever?

Den tekniska utvecklingen med dess möjligheter ställer även högre krav på de som utformar reklamen, hur, var, i vilka sammanhang den används, och den upplevelse den faktiskt kan förmedla av varumärket för konsumenten. Här visas ett exempel från 2010, på hur man på ett roligt och interaktivt sätt utforskat varumärkets och uttryck och känsla.
skacc88rmavbild 2012 02 24 kl 14 33 291 Den interaktiva reklamen som skannar dig

Mattrender 2012: del 2 av 2

7 februari 2012

Av: Elin Åström Rudberg, Elisabet Sjölund och Åsa Jonsson

Här är  den rafflande fortsättningen; del 2 av 2 i Consumer Insight:s trendspaning med matfokus – i förra inlägget siade vi om influenser från förr och från öst, om konceptuella middagar, om ostnörderi och om hållbarhet som hygienfaktor. Här nedan sammanfattar vi ytterligare fem spaningar om vart måltidsvindarna kan tänkas blåsa i år. Sammanfattningsvis handlar mycket av det vi skönjer och ger smakprov på här om en dragning åt det kända och nostalgiska. Trots en del nya och tidigare oprövade tvistar och en fortsatt strävan efter ökad effektivitet så ser vi, kanske driven av en allmän osäkerhet och oro i samhället, en längtan efter trygga och tröstande måltider.

KLASSISK KROGMAT

När vi äter ute kommer nog fokus ofta att vara på enkla men robusta klassiker –  även om vi, som vi i förra inlägget konstaterade,  i hemmaköken försiktigt börjar lära oss att laga den typen av mat så passar vi nog gärna på att beställa klassisk mat på krogen. Arlas konditorirapport 2011 pekade just på vurmen för klassiska kakor och konditoribesök, eventuellt med en modern tvist. Även i matväg är det nog fortsatt läge för klassiska kompositioner på bistrokrogar där fokus hamnar mer på hantverket och ger potential för jämförelse: vem gör den här stadsdelens bästa Biff Rydberg, Parisare, o.s.v. ?

BRÖDFÖDA

Brödet gör comeback;  LCHF och GI-trenderna till trots – eller kanske just som en mottrend: ostmackan är en treat; den är nostalgi, lite tröst och trygghet som kommer att behövas i år. Det vita brödet kommer att ta revansch på surdegen. Fattiga riddare, korvmackor, smörgåstårta, landgång. Överhuvudtaget kan nog smörgåsen som måltid; med dragning åt smörrebröd, växa till sig; det blir mer än baguette, ciabatta och focaccia som vi är vana att se lunchmackan. Det blir rustikt tyskt och danskt rågigt såväl som mjukt, sirapssött och vitt.

MER MOBIL MAT

Mobila matserveringar i olika utformande och skala – små vagnar eller stora lastbilar; vi har sett det utomlands och delvis här. Det kommer att dyka upp fler och med ett bredare och mer sofistikerat sortiment; säkert med nya, roliga idéer. Vi har tidigare nämnt Allan & Fallans Våfflor och Gulaschvagnen som är exempel från den mindre skalan… Även leverans av livsmedelsvaror hem till dörren blir ett viktigare komplement till traditionella dagligvarubutiker. Förra året  slog de färdigkomponerade matkassarna igenom på riktigt i Sverige. I Stockholm skulle helt plötsligt ALLA prenumerera på matkassar och matkassen utsågs till Årets Julklapp av HUI. I år får vi se mer hemleverans av vanliga matvaror och andra stapelvaror som är tråkiga och jobbiga för konsumenter att handla själva. En uppdaterad mjölkbil som komplement till glassbilen hjälper oss med vardagsbestyren. Med en app till telefonen väljer du själv vilken signaturmelodi som spelas när bilen trafikerar ditt kvarter med färska mejerivaror.

ACCEPTANS GENOM TRANSPARENS

Billig vardagsmat behöver inte vara dålig och skamfylld i varukorgen, så länge kvaliteten är god och produkterna naturliga. Fokus på smart konsumtion ökar ytterligare – genom att fler läser innehållsförteckningen (och att det nu sätts högre press på tydligare mörkning och transparens genom bl.a. skärpt EU-lagstiftning) kan vi jämföra och se att allt som ser överprocessat ut inte behöver vara det. Detta leder till en ökad acceptans av tidigare ratade produkter, back to basics i form av helkonserver o.s.v…

MAT I MEDIA

Tittar man på tv4:s programtablå en onsdagsafton i januari mellan klockan 17.00 och 22.00 så erbjuds man Matmissbrukarna, Full Frys, Biggest looser Sverige och Sveriges Mästerkock, både i form av repriser och nya avsnitt. Lotto och Nyheter; sammanlagt  35 minuter av fem timmars sändningstid är undantagna från temat: mat och livsmedelskonsumtion. Det är gastrologi, kemi, biologi, psykologi, teknik, show och buskis. Mat är uppenbarligen underhållning och programmen som bearbetar temat skulle kunna fylla en egen specialkanal medan vi, någon gång inom en snar framtid kanske kommer att få nog av matpratet. Frågan är vad vi ska prata om då… och vad vi ska skriva om?