Dagens samhälle lider av koncentrationsbrist

22 november 2011

230px beowulf firstpage1 189x300 Dagens samhälle lider av koncentrationsbrist

Av: Elin Åström Rudberg

När jag var utbytesstudent i USA i slutet på 90-talet så fanns det något som hette Cliff’s Notes. Det var små häften med sammanfattningar och analyser av skönlitterära verk; för mig var de till stor hjälp när vi på engelskalektionerna skulle läsa Hamlet, Beowulf och andra klassiska verk som ju inte ens var särskilt lätta för mig att förstå på svenska. Lärarna ogillade Cliff’s Notes, det fanns till och med något slags förbud, men det hindrade inte de flesta elever för att använda dem som en genväg till att förstå väldigt komplexa texter.

Vad avlägsen denna tid känns och ändå var det bara drygt tio år sedan. I dag tror jag knappt att någon lärare lyfter på ögonbrynen  när studenterna använder Wikipedia eller andra moderna motsvarigheter till Cliff’s Notes. Jag tycker att Wikipedia är fantastiskt på många sätt. Här har vi den ultimata demokratiseringen av information och kunskap. Och det går så snabbt och lätt!

På det sättet är Wikipedia också en typisk produkt av vår tid. En tid när det mesta går snabbare än vad det gjorde för 10 år sedan. Nyheterna når mig i samma sekund som de inträffar, jag kan tänka en tanke och samtidigt twittra den till miljontals människor, dialogen i amerikanska actionfilmer är så rapp att skådisarna själva knappt hinner med. 

Det finns ett företag i USA som hjälper privatpersoner att marknadsföra sig på Facebook. Deras slogan ”Because people read status updates, not books” är en träffande beskrivning av synen på kunskap i dag.

skacc88rmavbild 2011 11 22 kl 10 07 531 300x59 Dagens samhälle lider av koncentrationsbrist

Det som betyder något är vad som står på din Facebook-sida, och mycket mer information än några rader orkar knappt någon ta till sig. Informationslandskapet är så överväldigande och fler och fler webbsidor, artiklar, och, i undantagsfall böcker, slåss om vår uppmärksamhet. Det blir lätt ett surfande efter enkla förklaringar samtidigt som mejlen och mobilen plingar var och varannan sekund.

Jag tror verkligen att dagens samhälle lider av koncentrationsbrist. Enligt New York Times, konsumerade människor i USA tre gånger så mycket information under en dag 2008 som de gjorde 1960 och personer som använder datorer på arbetet öppnar sin mejl eller andra program cirka 37 gånger varje timme. Man stannar alltså mindre än en minut i det arbete man håller på med innan man klickar vidare till något annat.

Mot bakgrund av detta tror att jag vi kommer att få se fler exempel på mottrender till de som karaktäriserar det hypersnabba informationssamhället. En uppdämd längtan efter ett långsammare liv med färre distraktionsmoment. Det finns så klart många exempel på detta redan, allt ifrån slow food-rörelsen till retreat-resor. Men räkna med att det kommer mer.

Är det förresten någon som har missat Akademibokhandelns och Bokus nya e-bokssatsning? Dito heter den och deras slogan är ”genvägen till berättelsen”. Så förutsägbart – det hade varit mycket roligare med motsatsen, ”omvägen till berättelsen”. Men tiden kanske inte riktigt är mogen för det.

Om du har orkat läsa ändå hit så vill jag gärna tipsa om den relativt långa, men väldigt bra artikeln i DN ”I debatt-Sverige kan ingen höra dig skrika”. Om du har tid det vill säga.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Vad är det naturliga?

14 november 2011

Av Elin Åström Rudberg

”Bara naturliga ingredienser”. ”Naturligt framställt”. Uttryck som dessa är vanliga överallt i dag, kanske framförallt vad gäller mat och livsmedel men även inom många andra områden i samhället. Vi omfamnar det naturliga i dag; inget är mer positivt än något som är naturligt. En produkt definieras som naturlig framförallt mot bakgrund av vad den inte är. Det betyder att den inte är onaturlig, artificiell och den inte innehåller konstiga ämnen som man inte förstår sig på. Det betyder även att den är ofarlig att förtära, ha på sig eller smörja in sig med.

Samtidigt kan man fundera på vad exakt det naturliga är? Är synen på det naturliga något konstant som aldrig förändras? Troligtvis inte. Vi behöver bara gå tillbaka ett tiotal år i tiden för att hitta helt andra ideal som ofta går på tvärs med vad vi i dag uppfattar som det vanligast förekommande (t ex att det naturliga i princip alltid är något positivt).

I en studie om hur människor ser på förpackningar i dagligvaruhandeln som NINE nyligen genomfört frågade vi respondenter från flera europeiska länder om vad begreppet naturligt betyder för dem. Det mest intressanta med svaren är att det är svårt att urskilja en röd tråd. Visst dyker uttryck som ”inga tillsatser” och ”ingen plast” upp, men annars spretar svaren lite åt olika håll. En gemensam och tydlig uppfattning saknas men de flesta är överens om en sak: det naturliga är något bra.

En intressant understreckare i Svenska Dagbladet; ”Romantiserad bild av naturlig mat”, anspelar på detta tema.  Visserligen är den skriven 2009 men innehållet känns fortfarande aktuellt. Författaren, Sarah Vinterlycka som är doktorand vid Linköpings Universitet, skriver bland annat om margarin som ett exempel på en utskälld och konstgjord matvara som står i kontrast mot smör som är den äkta och naturliga varianten. Men hur produceras då smöret? ”Det är ju inte precis så att det kommer direkt ur kon alldeles av sig självt, utan dess tillverkning kräver ganska stor mänsklig och teknologisk insats”, skriver artikelförfattaren. Jag tycker detta är ett intressant exempel som blottlägger den dominerade synen på det naturliga i motsats till det onaturliga. Vi har lätt att identifiera det som tydligt uppfattas som onaturligt men när vi skärskådar det som uppfattas som naturligt, då är det svårare att hålla isär begreppen. Att veta exakt när och varför en specifik produkt är naturlig är inte så lätt.

”Allt är naturligt” säger en bekant till mig finurligt och även om jag inte håller med honom helt och hållet har jag svårt att argumentera emot. Allt runt omkring oss kommer ju från jorden på något sätt. Och då är det väl naturligt. Eller?

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Maximizer eller satisficer? Beslutsångest på riktigt

9 november 2011

Av Elisabet Sjölund

Vi har tidigare diskuterat det växande utbud av produkter och tjänster som konsumenter står inför idag här på Consumerisight, bl.a. skrev Elin Rudberg Åström ett inlägg om att välja (eller inte) tidigare i år. Förpackningsbranschen pratar om hur man som varumärkesägare måste differentiera sina produkter och få dem att sticka ut bland alla andra i butikens hyllor. Idag slåss varorna dessutom inte bara om uppmärksamheten i den fysiska butiken utan även i den virtuella; när e-handeln ökar. Fortfarande är produkterna ofta snarlika och med idel nya line extensions i matvaruhyllan blir det ännu svårare att välja.

Vi har i våra studier också sett hur valmöjligheterna kan utgöra ett dilemma och öka stressen för konsumenten i vardagen: trots att det finns ett så rikt utbud av livsmedelsartiklar och nya produkter så står många handfallna i butiken en tisdag efter jobbet och hittar inte inspirationen till att laga något nytt. Just det faktum att vi har alla dessa valmöjligheter ökar känslan av misslyckande: förutsättningarna finns ju där och ända blir det korv stroganoff – igen.

I en rad studier har Barry Schwartz m.fl. undersökt hur valmöjligheter uppfattas och hanteras av människor och föreslagit en uppdelning av människor i två olika grupper– satisficers och maximizers och pekat på hur maximizers mår psykiskt dåligt av för stora valmöjligheter. Medan satisficers som står inför val tenderar att välja det som är tillräckligt bra söker maximizers det bästa alternativet. De har svårare att fatta t.ex. köpbeslut och fortsätter att jämföra och söka även då valet har gjorts. Trots att valen som görs av maximizers möjligtvis objektivt sett kan vara något bättre tenderar maximizers oftare att känna ånger och vara missnöjda med sina val i efterhand än vad satisficers tycks vara. I studierna indikeras även samband mellan maximizing och ångest och depression. Man visar alltså att för den grupp av människor som är maximizers så kan stora valmöjligheter vara en nackdel.

En artikel i det senaste pappersnumret av Fokus refererar till Schwartz studier och resonemang som en kompletterande förklaring till Apple’s framgång – utöver bra teknik och design pekar man på hur Apple genom att lansera produkter som har en form av begränsning i valbarhet och som samtidigt erbjuder produkter med allt man behöver, så underlättar man för maximizers i elektronikssegmentets valbarhetsdjungel. Man erbjuder ett självklart val. Artikelförfattaren menar att snarare än att som man brukar säga kreativa personer gärna väljer Apple så är den gemensamma nämnaren kanske att de som helst väljer Apples produkter är maximizers.

I takt med att utbudet av produkter och tjänster ökar kanske även fler av oss tenderar att känna av maximizing-problematiken. Produkt- och förpackningsutvecklare och handeln i stort har stora möjligheter att optimera och förenkla för dessa konsumenter. Att storytelling är en viktig ingrediens i marknadsföring idag har vi sett – för att ett val ska kännas enkelt, kanske till och med självklart så behöver vi en tydlig anledning som talar till oss och berättar för oss varför vi gör det här valet. Den konsumentgrupp som konsekvent väljer ekologiska matprodukter kanske delvis gör detta som en lösning på de problem som uppstår i butiken för att de är maximizers. Matkassen med färdiga menyer är en annan lösning som kan hjälpa. Apple har lyckats inom elektronik. Inom många områden finns mycket kvar att göra.

Möjligtvis är det så att många av oss kan vara både satisficers och maximizers men i olika sammanhang och inom olika produktområden. Den polarisering som vi ser mellan enkelt, snabbt, effektivt vardagsbulkhandlande och upplevelsefokuserad premiumshopping ger en bild av detta.

Går det att hitta en optimal nivå av valbarhet i produktutbudet? Vad kan vi göra för att förenkla livet för villrådiga konsumenter? … och kommer framtidens läkare att skriva ut veckans matkasse på recept åt de patienter som diagnosticerats med beslutsångest?

Läs artikeln Maximizing Versus Satisficing: Happiness Is a Matter of Choice av Schwartz m.fl.

Framtidens förpackningsutveckling: Konst, teknik och själ

7 november 2011

Av: Elisabet Sjölund

För ett par veckor sedan arrangerades Top Packaging Summit i Malmö – en konferens som samlade drygt 200 personer från förpacknings-, varumärkes- och dagligvaruhandelsbranschen i Sverige och Europa. Tolv föredrag av representanter från olika delar av förpackningskedjan fick måla upp bilden av förpackningsmarknadens tillstånd idag, utmaningar och möjligheter framöver.

 Framtidens förpackningsutveckling: Konst, teknik och själ

Jay Gouliard, Global Vice President of Segment Innovation på Avery Dennison har många års erfarenhet av förpackningsutveckling, bl.a. frånUnilever. Här i samtal med från Svenska Livsmedels Lennart Wikström.

Naturligtvis var konsumenttrender och -beteenden viktiga inslag. Återkommande teman var behovet av lösningar anpassade för äldre konsumenter; en växande del av Europas befolkning med stor köpkraft, möjligheter till nya tekniklösningar (t.ex. med e-handelns och de smarta telefonernas utbredning) och hållbarhet och resurseffektivitet som av många anses komma att bli en hygienfaktor; något som konsumenter räknar med när de väljer en ”god” produkt.

Allt detta har vi hört förut och egentligen presenterades ganska få omvälvande nya trender – snarare handlade det om bekräftelse och säkertvälbehövlig upprepning av vad vi sett och ser för rörelser och riktningar.

Vad som var intressant och hoppingivande var känslan av att branschen nått insikt i behovet att möta utmaningarna och de nya behoven genombredare perspektiv, nya angreppssätt och en öppenhet för att prata mer om samarbete i nya former. Mötet gav uttryck för enuppvaknande acceptans av att man måste inte bara tänka, utan också agera, utanför lådan (eller påsmaskinens standardinställningar). Behovet av team med universalkompetens och förpackningsutveckling som ett möte mellan konst, teknik och själ kommunicerades.

Förhoppningsvis kommer vi faktiskt också att se mer konkret genomförande av nytänkande i form av hållbara och konsumentvänliga lösningar som svarar upp till behoven framöver!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nyväckt intresse för självförsörjning

3 november 2011

Av Elin Åström Rudberg

För några dagar sedan ramlade jag över två intressanta ”magasin” som på många sätt är olika varandra men även väldigt lika. Den första är en nystartad tidning och webbplats, ”Make Shift: a journal of hidden creativity” som samlar massvis med exempel från hela världen på det man brukar kalla för ”DIY-culture” (Do It Yourself culture). Det handlar om människor som på olika kreativa sätt skapar egna lösningar och innovationer på problem, stora som små.

Make Shift profilerar sig som en slags global berättare; man visar inte enbart coola högteknologiska lösningar från västvärlden, utan från jordens alla hörn. Det kan handla om ”företagskollektiv” i USA som lånar, återanvänder och förändrar alltifrån gamla affärsmodeller till fysiska modeller och produkter. Eller hur allt-i-allo-reparatörer i Burma improviserar och innoverar för att skapa egna verktyg på en marknad som kännetecknas av knappa resurser.

makeshift screen shot consumer insight1 300x200 Nyväckt intresse för självförsörjning

Några dagar senare hittade jag en sympatisk liten tidning på svenska som väckte mitt intresse. Det var tidningen ”Åter” som i princip lär ut praktisk självhushållning. På deras hemsida finns även ett vad det verkar sjudande forum där medlemmar ställer frågor och diskuterar allt ifrån hur man tovar egna vantar till hur man odlar cideräpplen. Enligt deras redaktör, Petter Bergström, har webbforumet cirka 20 000 medlemmar och de senaste åren har man haft ett stadigt tillflöde av nyregistreringar.

acc8ater1 212x300 Nyväckt intresse för självförsörjning

Båda dessa exempel visar på ett nyväckt intresse för självförsörjning. Eller, om inte så radikalt, åtminstone en längtan efter enkla och jordnära lösningar på problem, och gärna lösningar med historiska rötter. Ett slags återupptäckande av gamla vanor och praktiker som anpassas något till det moderna livet. Man skulle kunna se det som bara ytterligare ett symtom på autenticitet-kramandet i dagens högteknologiska samhälle; det är lite kul att ”husmorstips” som har funnits med i varenda nummer av Allers i decennier, nu har blivit hippt.

Så hur ska man tolka detta? Är det bara en ytlig strävan efter en statusfylld livsstil (att stoppa sina egna strumpor är häftigt, inte snålt) eller finns det ett genuint intresse för att leva mer resurseffektivt? Det finns nog inslag av båda drivkrafterna i denna trend, men på sikt tror jag att Do it Yourself kulturen i olika former är här för att stanna just eftersom den erbjuder ett sådant tydligt avbräck från den ytliga och globaliserade kultur som vi har blivit vana vid.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,