Nu kommer reality-serien om Occupy Wall Street

27 oktober 2011

Av: Elin Åström Rudberg

Jaha, det var väl bara en tidsfråga innan någon aktör skulle inse att det går att tjäna pengar på Occupy Wall Street-rörelsen, som sedan flera veckor ”ockuperar” en park utanför Wall Street på Manhattan. Den 5 november 2011 sänder amerikanska MTV det första avsnittet av reality-serien ”True Life: I’m occupying Wall Street”.

Inget fel med det, men det är lite ironiskt att den rörelse som profilerar sig som att stå utanför det kommersiella krafterna i samhället helt plötsligt blir en del av det system de protesterar mot, oavsett om de vill eller inte. Det skulle inte förvåna mig om någon företagsam person i rörelsen inom det närmaste året skriver en bästsäljande bok om sina upplevelser, börjar turnera som välavlönad föreläsare för att sedan bli politisk rådgivare. Då är cirkeln sluten.

Jag skrev tidigare om Occupy Wall Street-rörelsen här.

Arg men luddig proteströrelse

21 oktober 2011

Av Elin Åström Rudberg

Sedan ett par veckor campar ett tusental personer på nedre Manhattan som en del i proteströrelsen ”Occupy Wall Street”. Protesterna har sedan en tid tillbaka spridit sig och häromdagen genomfördes liknande aktioner på många håll i hela världen. Det amerikanska oberoende nyhetsorganet Democracy Now beskriver dagen som en ”global day of rage”.

Vad är det man är så förbannat arg på?

Ja, det är inte helt lätt att få ett grepp om. När jag har tittat på bilder från proteströrelsen på Manhattan återfinns plakat med olika budskap, exempelvis dessa som jag hittar på PSFK.com:

”I’m Union, I vote, I’m pissed, so I’m here”

”There are better solutions than greed and domination over the people”

”Make Wall-Street the tomb of greed and corruption”

occupywallstreet signs tomb children psfk11 300x224 Arg men luddig proteströrelse

I början av oktober offentliggjordes rörelsens manifest. Rörelsens deltagare anser sig illa behandlade av världens kommersiella krafter. De protesterar mot allt från vad de uppfattar som orättfärdiga utmätningar av bostäder och diskriminering på arbetsmarknaden till att personlig integritet har blivit en handelsvara och att företag uppsåtligen manipulerar människor via media.

I stort verkar man vara emot hela det västerländska systemet där den globala finansiella marknaden är en grundläggande beståndsdel. Rörelsens kraftfulla symbol- en knuten näve i luften – ger associationer till 60-talets medborgarrättsrörelser som verkligen verkade omdanande på hela det politiska och ekonomiska systemet i USA.

skacc88rmavbild 2011 10 20 kl 15 55 221 300x187 Arg men luddig proteströrelse

Det är intressant att rörelsen uppstår just nu, hösten 2011. Kanske finns det uppdämd ilska hos många amerikanare, en slags känsla av att saker inte står rätt till i och med den långsamma ekonomiska återhämtningen, en fortsatt hög arbetslöshet och skandaler från finansvärlden som avslöjas i media. Även den amerikanske medelklassen har det tufft; deras reallön har stagnerat under de senaste åren, så missnöjet återfinns inte enbart bland de svagaste socio-ekonomiska grupperna i USA.

Vem ska man skylla på? Självklart på dem som verkar gå oberörda och stå över vanliga människors liv; multinationella företag och de finansiella institutionerna. Grogrunden för denna typ av missnöje finns även i Europa som har sin egen eurokris med allt vad den innefattar.

Frågan är bara vad som konkret ska göras. För även om man kan förstå varifrån punkterna Occupy Wall Street rörelsens manifest kommer, är de ändå bara påståenden om hur illa sakers tillstånd är. Deras uppmaning att människor inte ska hålla tyst med sitt missnöje är positivt, men den gör det inte enklare att förstå vad de föreslår för konkreta förändringar.

New York Times kolumnisten Nicholas D. Kristof gick för några veckor sedan ut bland de protesterande människorna på Manhattan och försökte förstå vad de ville. Han fick inga enhetliga svar, utan gav istället rörelsen tips på vad de bör kräva för konkreta förändringar. Bland annat föreslog han införandet av en så kallad Tobin skatt, en global skatt på alla finanstransaktioner. Han har sällskap av EU Kommissionens ordförande José Manuel Barroso som nyligen föreslagit att EU ska införa en sådan skatt.

När jag läser om Wall Street protesterna kommer jag att tänka på miljardären Warren Buffets utspel i somras där han i en debattartikel i New York Times krävde att få betala mer i skatt. Han tycker det är fel att han och en del av hans ”super-rika” bekantskapskrets betalar så lite i skatt eftersom de tjänar den största delen av sin pengar på avkastningar från investeringar vilket beskattas mycket lägre än vanliga löneinkomster. Exempelvis betalade Buffet själv cirka 17 procent i skatt senaste året medan de 20 medarbetarna på hans kontor betalade i genomsnitt 36 procent i skatt.

skacc88rmavbild 2011 10 20 kl 17 20 2321 300x254 Arg men luddig proteströrelse

Occupy Wall Street, Warren Buffetts utspel, protester på många håll i Europa. Dessa händelser verkar bädda för en framtid där medborgare sätter allt hårdare press på makthavare att införa strängare regleringar kring bland annat finansiella transaktioner. Det finns en slags känsla av ett stort skifte i västvärlden; håller mycket av det vi tar för givet på att falla samman? Jag tror att detta är en underliggande drivkraft som håller proteströrelserna vid liv.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Uppdatering: 17/11 2011 skriver även DN om Warren Buffets utspel.

PPP – samarbeten som hjälper eller stjälper?

13 oktober 2011

Av: Elisabet Sjölund

Att som företag ta ansvar för miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet är idag en hygienfaktor, inte minst för de konsumentnära bolagen. De aktiviteter och initiativ som ligger utöver lagstiftningen; d.v.s. frivilligt arbete för socialt och miljömässigt ansvar brukar gå under benämningen CR (Corporate Responsibility) eller CSR (Corporate Social Responsibility) och det finns en uppsjö av olika sätt att arbeta med detta område.

HUI arrangerade förra veckan ett frukostseminarium på temat CSR i handeln. Där presenterades  en akademisk studie om PPP: PPP- Private-public partnerships: corporate responsibility strategy in food retail, av Cecilia Mark-Herbert, en av forskarna bakom studien. Det handlade om hur handelsföretag samarbetat med välgörenhetsorganisationer. Tre stora dagligvaruaktörer i Sverige hade medverkat i studien och bidragit med insikter om samarbetsprojekt med icke-vinstdrivande organisationer. Studien belyste framför allt motiven bakom och utmaningar och risker med samarbetena och öppnade för en rad frågeställningar att gräva vidare i , t.ex. hur de eventuella effekterna i konsumentresponsen såg ut och hur viktigt det egentligen är för företag att välja samarbetsprojekt som kopplar an tydligt till den egna verksamheten. Jämförelser av dessa effekter med hur andra hållbarhetssatsningar påverkar konsumenternas syn på ett företag skulle vara intressanta att ta del av, precis som fler insikter i hur konsumenternas syn på de icke vinstdrivande organisationerna påverkas.

Frågorna som ställdes och diskussionen som följde efter seminariet indikerar just en oro för urvattning och konsumentskepsis: kan ett samarbete med en välgörenhetsorganisation, t.ex. sponsring av ett vattenprojekt i Afrika, kompensera negativ påverkan som ett företags verksamhet har inom ett helt annat område? Får ett sådant samarbete konsumenten att värdera företaget högre eller urvattnas snarare förtroendet? Vilka samarbeten höjer respektive sänker bilden av ett konsumentproduktbolag?

Vad vi sett när vi undersökt hur konsumenter hanterar miljöfrågor i val av produkter och förpackningar är att de tydliga, intuitiva och greppbara sambanden fungerar bäst .

På lördag, den 15 oktober, är det Global Handwashing Day (GHD); instiftad genom ett privat-publikt partnerskap som kort sagt förespråkar handtvätt med tvål . Man vill sprida information om sjukdomsprevention och handhygien, framförallt till skolbarn. Exempel på privata intressenter som deltar är Unilever, Colgate-Palmolive och Procter and Gamble. Organisationer som deltar från ”andra sidan” är bland andra Unicef och Världsbanken.

ghd logo big1 PPP   samarbeten som hjälper eller stjälper?

De privata intressenterna i det här exemplet säljer hygienprodukter, bland annat tvål, och vill förmodligen sälja mer tvål. De har därmed ett klart intresse i kampanjer som denna. Det finns en uppenbar koppling som man skulle kunna ifrågasätta men som kanske just för att den är så tydlig också kan bli svår att ifrågasätta. Inte så dolda agendor. Parter från olika håll som möts över ett tydligt gemensamt intresseområde (tvätta händerna med tvål!) och driver det tillsammans.

Vi kommer förmodligen att se allt fler exempel på samarbeten mellan privat och publik sfär, mellan olika branscher och mellan institution och näringsliv. Vilka som hjälper och vilka som stjälper de inblandade parternas intressen återstår att se men en trovärdig historia och hellre en tydlig agenda än en illa dold sådan kan nog vara en nyckel.

Läs exempel om vad Svenska företag gör inom CSR på CSR-guiden eller vad som skrivits om CSR i andra bloggar.

Automaternas historiska rötter

4 oktober 2011

Av: Elin Åström Rudberg

Min kollega Åsa Jonsson skrev ett inlägg förra veckan där hon insiktsfullt noterade en ökning av automater som säljer alla möjliga sorters varor. Glöm den traditionella godisautomaten på tunnelbane- och tågperronger, nu kan man köpa alltifrån högkvalitativ nybakad pizza till böcker i automater. Och visst passar automaterna en urban och modern livsstil där kraven på tillgänglighet har ökat i takt med att livet i storstaden har blivit allt mer tidspressat.

Men många till synes moderna fenomen har historiska rötter, så även dagens högteknologiska automater. I en fantastiskt fin fotobok, Perspektiv på Stockholm, hittade jag följande exempel på automater och snabbmat, ett av dem redan från 1906!

varmkorv centralen 19542 169x300 Automaternas historiska rötter

”Grillad korv på 22 sekunder”. Varmkorvs-automat utanför centralen i mitten på 50-talet. Känns avancerat, men å andra sidan åkte människan till månen bara något årtionde senare.

varm mjocc88lk 19061 169x300 Automaternas historiska rötter

Sveriges första automat för varm mjölk öppnade 1906. Två herrar avnjuter varsin kopp.

smocc88rgacc8ascentralen 19231 216x300 Automaternas historiska rötter

Smårgåscentralen 1923 använde bara ”prima råvaror”. Dagens motsvarighet brukar kallas för ”food trucks” och är precis som den här vagnen mobila och lättåtkomliga för storstadsbor. Smörgåscentralen gick dock inte att följa på Twitter.

varm mat pacc8a macc88lartorget 31 300x234 Automaternas historiska rötter

Varm mat på Mälartorget någon gång i början av 1900-talet.