Original eller kopia – en dikotomi luckras upp

2 juli 2016

Inom konsumentkulturen har det äkta och autentiska länge hyllats som det mest attraktiva. Varumärken marknadsför sig gärna med utgångspunkt i att man själv erbjuder den äkta varan, originalprodukten. Detta då i motsats till det som inte är original, dvs. kopior som inte är lika äkta och därmed inte lika bra som originalet. Bakom äkthetens attraktion ligger flera olika drivkrafter. Dels finns det så klart ett ekonomiska intresse från företag att höja och skydda det ekonomiska värdet av ett varumärke som många uppfattar som det ”äkta” eller som ”originalet” av en viss vara. Anonym massproduktion har också skapat ett behov hos konsumenter att söka efter det som upplevs som autentiskt, bland annat i form av varumärken som uppfattas som mer äkta än andra.

En av de mest kända personerna som lekte med och utmanade distinktionen mellan original och kopia var Andy Warhol. När han började massproducera konst, som han ibland knappt hade rört vid, var det ett brott mot hur konst (särskilt så kallad ”high art”) vanligen brukade och brukar uppfattas. Det viktigaste som man kan säga om ett konstverk är att det är äkta, att konstnären i fråga verkligen har skapat verket. Warhols metoder skapade svårigheter eftersom han satte etablerade uppfattningar om original och kopia ur spel. Var går egentligen gränsen för när något är det ena eller andra?

I dag ser vi fler och fler exempel på att vad som är original och kopia inte alltid är så lätt att fastställa, och att det ibland inte ens spelar så stor roll längre. I science-fiction filmen Oblivion från 2013 med Tom Cruise i huvudrollen så spelar han en man som har blivit klonad i flera omgångar av onda utomjordingar. I slutet av filmen så återförenas Tom Cruises karaktär med sin fru och de är lyckliga över att få vara tillsammans igen. I filmen spelar det ingen roll att han inte är sitt riktiga, ursprungliga jag utan en klonad version av sig själv. Även om han är en kopia så är han ändå exakt den han var från början.

Ett mer verklighetsnära exempel som visar hur moderna varumärken i större utsträckning, vågar spela på och utmana uppfattningar om original och kopia är Versace. För något år sedan lanserade företaget en kollektion tillsammans med artisten M.I.A med inspiration från de många piratkopiorna av Versaces kläder som man kan hitta på gatumarknader i London. Här har vi således ett original som vågar ta till sig och utnyttja kopians attribut för att på så sätt skapa något nytt som bygger på båda. Exemplet visar på hur varumärken kan anamma en mer lekfull attityd och ibland släppa fixeringen vid autenticitet och äkthet. Ett sådant förhållningssätt tror vi uppskattas av autenticitets-trötta konsumenter och är något som vi kommer att få se mer av i framtiden.

Av: Elin Åström Rudberg

All mat som slängs

10 december 2015

Matsvinn har under de senaste åren seglat upp som en allt viktigare fråga för företag, organisationer och konsumenter. I västvärlden slängs det stora mängder med mat, både i producent- och konsumentledet. Mat som slängs har använt upp stora mängder energi och andra resurser till ingen nytta eftersom ingen äter upp den. Beroende på produkt varierar svinnet i hela värdekedjan (från producent till konsument) mellan 10 och 50 procent. Den största delen av matsvinnet står hushållen för – i snitt slängs det ungefär 81 kilo mat per person och år i Sverige och av detta hade 35 procent kunnat ätas upp om det hade tagits om hand bättre.

Vissa spår att matsvinn kommer att bli nästa års stora fråga inom hållbarhet. Svenska organisationer, som t ex Stockholms Konsumentförening har länge uppmärksammat frågan. Nine har under hösten 2015 arbetat tillsammans med flera intressenter i ett projekt som syftar till att minska matsvinnet med hjälp av förpackningen. I början av december öppnade den första så kallade ”social supermarket” i Sverige. Butiken är ett initiativ av Axfood och Stockholms Stadsmission som både syftar till att minska matsvinnet och även till att ge familjer och andra konsumenter som lever med mycket små ekonomiska marginaler möjligheten att handla mat för en billigare peng. Det är i huvudsak fullt ätbar mat som av olika anledningar annars hade kasserats som kommer att säljas i butiken.

I spåren av globalisering, teknisk utveckling och sofistikerade transportsystem så har de flesta produkter blivit mycket billigare sedan  andra världskriget. Mat är inget undantag. I mitten på 70-talet lade ett svenskt hushåll ungefär 25 procent av sin disponibla inkomst på mat. I dag är den siffran nere på 14 procent. Mot bakgrund av detta är det inte så konstigt att vi slänger mycket mat i hemmet. Rester av tillagad mat, grönsaker som börjar bli lite mjuka och produkter där datummärkningen precis har gått ut (eller håller på att gå ut) – de åker lätt ner i soporna. Det är ju så lätt och billigt att köpa nytt. På 50- och 60-talen skulle det ha varit otänkbart att slänga så mycket mat som vi gör idag. De flesta hade helt enkelt inte råd med ett sådant slöseri. I och med att i princip alla varor var relativt sett dyrare jämfört med idag var det även för mer välbeställda konsumenter inte ett alternativ att slänga sådant som gick att ta tillvara på.

Den stora frågan är då hur man ska få konsumenter att börja bry sig om matsvinnsfrågan på riktigt? Att använda ekonomiska incitament brukar fungera. Att kunna köpa mat billigare på grund av att den annars hade slängts är ett sätt. Ett annat som använts i vissa kommuner där avfallet sorteras är att hushållen får betala för hur mycket biologiskt avfall som slängs utifrån vikten.Då kostar det på ett mer explicit sätt att slänga mat.

Faktum kvarstår dock att maten är billig (för de allra flesta) och det som är billigt tas inte alltid om hand på samma sätt som det som kostar mer. Det är en utmaning för alla som vill bidra till att minska matsvinnet.

Av: Elin Åström Rudberg

Att leva i överflödssamhället

11 november 2015

Att vi lever i ett samhälle som kännetecknas av materiellt överflöd har noterats under under lång tid. Det var framförallt efter andra världskriget som västvärldens länder utvecklades till avancerade marknadsekonomier med varierande grad av offentlig välfärd. I dag blir orättvisor i världen allt mer synliga – både mellan och inom länder. Ändå är det så att medelklassen i exempelvis Sverige har tillgång till allt fler valmöjligheter, produkter och tjänster för att fylla alla möjliga slags behov och önskningar.

I ett forskningsprojekt kallat Managing Overflow på Göteborgs Universitet undersöks fenomenet med överflöd ur flera olika perspektiv. Som projektet beskriver så kan överflöd innebära rikedom och välfärd men även slöseri och överbelastning. Detta känner nog många igen sig i. Det moderna konsumtionssamhället är både en välsignelse och en förbannelse – medelklassens konsumenter blir lätt beroende av nya produkter och teknik för att de fyller en funktion men svär samtidigt över alla prylar som svämmar över hemmet eller över teknik som strular. Komplexiteten i vardagslivet ökar i takt med fler kontaktpunkter med människor, företag och produkter som även måste underhållas och uppdateras kontinuerligt. Samtidigt syftar en stor del av de innovationer som lanseras gentemot konsumenter till att förenkla livet.

LevittownPA 620x497 Att leva i överflödssamhället

En flygbild av Levittown i Pennsylvania, USA som byggdes på 50-talet. Av många beskriven som en av de första ”moderna” amerikanska förorterna. Här skulle familjer bo som skulle ta del av överflödssamhället genom TV, bil och andra moderna bekvämligheter.

Att beskriva och även kritisera överflödssamhället är dock, som sagt, inte något nytt. Ett av de mest kända verken är boken Affluent Society som skrevs av den amerikanska ekonomen John Kenneth Galbraith 1958. I den drev han tesen att USA hade blivit ett överflödssamhälle där ytterligare konsumtion inte på samma sätt kunde motiveras eftersom denna nyare typ av konsumtion ofta bara var ytterligare varianter på redan uppfyllda behov (nyare bilmodeller, nya modekläder etc.). I en svensk recension av Jan Wallander som då var chef på Industrins Utredningsinstitut (och vars stiftelse för övrigt har finansierat en del av forskningsprojektet på Göteborgs Universitet) fick boken både ris och ros. Wallander konstaterade att all ny konsumtion inte kan avfärdas som enbart framkonstruerad av kommersiella intressen och pekade på att det ”är roligt att ha en televisionsapparat” (utvecklingen av TV var i sin linda; Sveriges Television hade startat reguljära sändningar bara några år innan, 1956). Wallander satte i vilket fall fingret på den kvalitativa skillnaden mellan att ha tillgång till vissa produkter och att inte ha det. Motsvarade fras idag skulle kunna vara att: ”det är roligt att ha en smartphone”, vilket i och för sig inte betyder att det enbart och alltid är odelat positivt att ha en smartphone som ständig följeslagare.

I dag ser vi konsekvenser av överflödssamhället som inte uppmärksammades i mitten på 1900-talet. Miljöfrågan lyste med sin frånvaro medan den idag är en av de viktigaste samhällsutmaningarna på global nivå. På 50-talet var bilismen på frammarsch och sågs som en eftersträvansvärd komponent i en modern livsstil; i dag framstår bilen ofta som föråldrad och miljöskadlig och har spelat ut sin roll i urbana områden med utvecklad kollektivtrafik.

Vilka följderna av dagens överflödssamhälle kommer att bli samt hur dessa kommer att analyseras och tolkas om 50 år får framtiden utvisa.

Av: Elin Åström Rudberg

 

Vårens Trendseminarium

8 april 2015

 Vårens Trendseminarium

Våren trendseminarium som gick av stapeln på NINE Fredagen den 27 Mars tog tempen på Generation Z – alltså generationen (13-24 år) nästkommande efter Millenials.

I en initial studie har NINE’s trendanalytiker Mirjam Grari och Julia Holmberg pratat med ungdomar i Stockholms förorter och innerstad för att få ett bredare perspektiv på attityder, värderingar och beteenden hos Generation Z.  För att även få en förståelse för likheter och skillnader bland denna generation globalt gjordes undersökningen även storstäder runt om i världen; i Berlin, New York, San Fransisco, Rio de Janeiro, Shanghai och i Kapstaden.

Detta resulterade i fyra trender karaktäriserande för Generation Z:

  • Carpe Yolo
  • Multipla Identiteter
  • Beyond Sustainability
  • Teknologi – inte ett ändamål i sig

Carpe Yolo – Att fånga det faktum att man bara lever en gång. Likt Millenials har Generation Z gått över till ett allt mer postmaterialistiskt ideal där upplevelser har en större betydelse än prylar vad gäller konsumtion och status. Man upplever sig ha en större frihet och förmåga att realisera sina drömmar – tack vare den globaliserade och digitaliserade värld de är födda i. Men de hatar frågan om vad de vill bli när de blir stora – de har många drömmar och dessa ändras konstant. Det verkar som att drömmar är realiserbara i högre grad än någonsin…

Generation Z är inte ängsliga individualister som måste känna sig unika likt den urbane hipstern utan de visar på en självdistans och ger uttryck för en mindre individualistisk och mer dividualistisk livsstil. Den här generationen vet att det inte finns något som är normalt och strävar istället efter att samarbeta med andra människor och anpassa sig till nya situationer. Till skillnad från Millennials är de  realister snarare än optimister och vet att världen är komplex och svår att leva i. Det stoppar dem inte ifrån att drömma men vet att de måste göra det med fötterna på jorden..

Multipla Identiteter behandlar bland annat den mångfald som genomsyrar samhället vi lever i och det faktum att Generation Z välkomnar detta med öppna armar. De inte bara tolererar utan inkluderar olika kulturer, levnadssätt, sexuella läggningar och ideologier. Med detta anammande och influenser från många olika håll är det lätt hänt att deras identitet och beteende blir inkonsekvent – men detta accepteras och anses inte  vara ett hyckleri. Till exempel är det helt ok att vara en köttätande vegetarian..

Som en motreaktion till världens orättvisor och krig har de blivit riktiga aktivister som inte nöjer sig med att klicka like och stödja kampanjer digitialt. De vill agera och se frukten av sina handlingar, och med med sociala medier i ådrorna är inte barriärerna höga för att mobilisera nätverk och skapa en rörelse med ett tydligt manifesto. Som vi pratade om under temat Beyond Sustainability strävar Generation Z efter en värld utan sociala orättvisor och en allt mer holistisk och långsiktig miljöapproach. Eko-produkter är inte attraktiva utan så som de ser ut idag är det något tråkigt som deras föräldrar sysslar med..

Autenticitet för Generation Z ligger inte i att visa upp en perfekt bild utan att man själv vågar visa sig flawful, visa på sina brister, vågar driva med sitt arv, förändra och bryta konventioner. Detta kan vara tänkvärt för alla varumärken som claimar “eko” och “hållbarhet” på ett traditionellt vis. Kommer det verkligen att slå igenom hos de allra yngsta?

På sociala medier som Generation Z använder sig mest av; Snapchat och Vine har vi uppmärksammat ett beteende som skiljer sig markant från den romantiserande porträttering av en perfekt identitet som de äldre generationerna ägnar sig åt på Facebook och Instagram. Snapchat och Vine är först och främst ett mycket snabbare sätt att kommunicera på där ett klipp inte är mer än 6 sek (VINE) och där bilder raderas per automatik efter en kort period (Snapchat) vilket förmodligen är viktiga faktorer som har bidragit till ett mer oseriöst, humoristiskt, ironiskt och töntigt sätt att kommunicera på.

Teknologi – inte ett ända mål I sig  handlar om vad de unga använder teknologin och de sociala medierna till  än om de nya teknologiska innovationer i sig. De unga vi pratade med var varken intresserade  3D-printrar eller QR-koder. ”Vad är de bra för, det är dyra och det har jag ingen användning för” svarade en 14-årig kille från Orminge.

Ungdomarna lägger stor vikt till sitt digitala nätverk för att kommunicera med befintliga kontakter, skaffa sig nya och för att få hjälp med att utöva sina hobbys eller realisera sina drömmar. Vi berättade om varumärken som har skapat en Tribe kring sitt varumärke såsom Redbull (extremsport), Nike (då ghetto, nu löpning), Harley Davidson och Adidas. Dessa varumärken mobiliserar och förenar sin målgrupp kring en passion eller en hobby och bildar en kollektiv rörelse där de  kommunicerar till gruppen snarare än till individen.

För företag och varumärken betyder det här sammantaget att man måste våga att utmana stereotyper, bjuda in mångfald, bli en creative enabler, stötta istället för att motarbeta, agera holistiskt och börja arbeta med normkritiskt innovation.

Av: Mirjam Grari

 

Påverkar tanken språket..?

17 mars 2015

blogg3 Påverkar tanken språket..?

… eller språket tanken? Eller är det kanske så att språk och tanken påverkar varandra i en värld där orsak-verkan sambandet är flytande. Denna fråga har lett till forskning inom antropologi, kognitiv vetenskap, lingvistik och filosofi och konceptet lingvistisk relativitet handlar om förhållandet mellan språk och tanke och huruvida språket influerar tanken. Denna forskning är även relevant för de som arbetar med varumärken, kommunikation och design då marknadsförare ständigt försöker att nå ut och vara relevanta för sin målgrupp.

Man säger att språket speglar verkligheten arbiträrt, dvs. språket är slumpmässigt och alltså inte en sanning utan istället den närvarande gruppens uppfattning av verkligheten. Alla har en repertoar varifrån de plockar sitt språk och sina ord och denna repertoar skiljer sig beroende på ålder, kultur, samhällsklass och andra faktorer. I Brasilien har man sannolikt inte behov av flera ord för “snö” medan samer i Lappland har över hundra ord för snö där bulltje betyder ”snö som fastnat på ett hus” och åppås betyder ”nysnö som inte har blivit trampad på”. Detta säger däremot inte att en person från Brasilien inte skulle förstå betydelsen av dessa ord, det är bara inte relevant i deras del av världen.

Färg blivit ett studieobjekt inom forskningen på området då färg kan ses som både universellt (människans biologi att uppfatta färg) och relativt (färg är kulturspecifikt och varierar från språk till språk). Ett exempel på färg som kulturspecifikt fenomen är ordet xanh på vietnamesiska som både adresserar gröna blad och den blåa himlen. Grönt och blått är här inte två olika färger utan två nyanser av en och samma färg. Angela Wright har specialiserat sig på färgers betydelse och påverkan, bl.a. i design och marknadskommunikation. Hon menar i korthet att en framgångsrik användning av färger inte handlar om att välja rätt basfärg utan att välja rätt kombination av färgtoner. Och till skillnad från basfärger som verkar ha vitt skilda betydelser i olika kulturer, menar Wright att vissa kombinationer av färgtoner har en universell betydelse. Hon menar att dessa färgkombinationer kan tolkas i stort sett lika oberoende av kön, ålder och kulturell bakgrund. Läs mer och se färgkombinationerna här. 

blogg1 Påverkar tanken språket..?

Tillbaka till språket i det skrivna och muntliga ordet så har olika “mode-uttryck” intressanta utvecklingskurvor där de likt viskleken ändrar betydelse på vägen mellan olika geografiska områden eller med tiden då språket utvecklas och omvärlden förändras.

Uttrycket chilla, som i Sverige har börjat på en gräsrotsnivå med härstamning från amerikanskans ’chill out’ kan idag sägas vara ett mainstream-uttryck bland de urbana förorts-och innerstads kidsen. En naturlig evolution av språket har med tiden nu börjat lett till uttrycket ’chilla kant’. Både artister och rapstjärnor som Lorentz och Adam Kanyama använder uttrycket i sina låttexter. En skolfröken har likt oss blivit nyfiken på betydelsen har teoretiserat kring detta, något komiskt  i denna tråd.  

blogg2 Påverkar tanken språket..?

Jämför man vissa slanguttryck mellan olika områden så kan samma uttryck också ha olika betydelser (språk som arbiträrt) När jag själv flyttade in till stan från förorten blev uttrycket banga plötsligt ett verb istället för ett adjektiv och betydde att skippa något: ”att banga en lektion” eller att ”banga en fest ikväll” medan jag var van vid att höra det i kontexter som hade med mod att göra, att våga utföra en viss aktivitet: ”vågar du inte ens gå fram till henne, vilken bangare du är

För varumärken är språket (och så även färgval) centralt då man vill kommunicera, eller göra sig en del av sin målgrupps verklighet, där man genom språket kan visa att man delar samma tanke och verklighet som sin målgrupp.

Av: Mirjam Grari

Sopor: hetare än någonsin

6 mars 2015

Consume message small 620x434 Sopor: hetare än någonsin

Vi har flera gånger tidigare skrivit om sopor och hållbarhet här på bloggen (se inläggen här Vad ska vi göra med alla sopor? och här Det blir ett sopigt 2013) och ämnet fortsätter att vara högaktuellt. Förra året utkom en ny avhandling, Stadens Sopor, skriven av ekonomhistorikern Ylva Sjöstrand som behandlar hur Stockholm stad har tagit hand om sitt avfall under 1900-talet. För hundra år sedan var en stor del av avfallet organiskt (som kunde omvandlas till gödsel) men successivt ökade andelen icke-organiskt material i soporna vilket krävde en annan sorts hantering. I spåren av masskonsumtionen under senare delen av 1900-talet och i allra högsta grad i dag består våra sopor av en allt ökande andel icke-organiskt material som plast, kläder och elektronikvaror. Dessutom har mängden sopor ökat dramatiskt men avhandlingen konstaterar att det under 1900-talet inte har gjorts särskilt stora ansträngningar för att minska själva avfallsmängden.

Kanske är detta dock på väg att förändras. I och med ett ökat intresse för miljöfrågor från konsumenter, företag och myndigheter finns det en ökad mottaglighet för idéer om hur vi kan röra oss bort från ”slit och släng” mentaliteten mot ett smartare och hållbarare sätt att hantera våra resurser. I en annan ny bok, antologin Waste Management and Sustainable Consumption, diskuteras frågor om konsumtion och hållbarhet av forskare från flera olika håll utifrån dagens utmaningar. Exempel på frågor som diskuteras är dagens ”hyper-konsumtion” men även matsvinn och så kallad ”up-cycling” inom olika industrier.

I dag är det fler och fler företag som försöker agera i enlighet med de nya kraven på hållbarhet och resurseffektivitet. Ett exempel är H&Ms satsning på återvinning, där kunder kan lämna in sina gamla kläder så att de tas om hand på ett bra sätt (sen får kunden även en rabattkupong som kan användas till nya köp på H&M). På så sätt skulle satsningen kunna ses som motsägelsefull eftersom man uppmanar till hållbar konsumtion med ena handen och mer konsumtion av kläder med den andra. Detta är ju även den inneboende motsättningen i dagens konsumtionssamhälle där vi både ska konsumera hållbarare (och därmed troligtvis mindre) men samtidigt fortsätta konsumera. Den stora utmaningen på sikt är förstås hur tillväxt ska kunna kombineras med hållbarhet på ett smart sätt som både gynnar människor och vår planet.

Av: Elin Åström Rudberg

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Jordnära trender på Möbelmässan

15 februari 2015

I förra veckan anordnades den årliga Möbelmässan på Stockholmsmässan, en av världens största mässor för möbel- och ljusdesign. Ett tydligt tema för i år var kopplingen mellan det högteknologiska, autentiska och jordnära. Ilse Crawford var ”Guest of Honor” med sin tidstypiska kollektion i naturmaterial och mycket grönt; inredning som ska skapa konstraster i vår stressiga, ständigt uppkopplade vardag.

teracotta Jordnära trender på Möbelmässan

Något som särskilt fångade vårt intresse var den spanska arkitekten och inredningsdesignern Patricia Uriquiola fantastiska handgjorda inredningskreationer. Genom att blanda naturliga element som teracotta och lava har hon lyckats att skapa en varm tidlös men ändå modern kollektion både visuellt och taktilt.

lamp Jordnära trender på Möbelmässan

Belysning var såklart också i fokus. Här stack framförallt Light Forest by &tradition ut med en lampkonstruktion som byggs ihop likt ett system av ljuskällor. Företaget fogar ihop lampdelarna så att det passar perfekt i de utrymmen som ska belysas.

 

Spanat av Isabelle Dahlborg Lidstöm, Creative Director, NINE

Framtiden – inte alltid så ny

11 februari 2015

Det är lätt att tro att vår tid, och den närmaste framtiden, är unik och därmed olik allt annat. Vi läser ofta om att den tekniska utvecklingen går snabbare än någonsin och att världen är mer komplex och motsägelsefull än förut.  Det är förvisso sant att världen i dag (och därmed även morgondagen) är annorlunda jämfört med världen för bara några år sedan. Och samtidigt inte. För att inte låta oss bli helt uppslukade av det unika och speciella med vår egen tid kan det vara bra att att då och då sätta saker och ting i perspektiv.

Det finns teman som vi uppfattar som väldigt nutida men som existerade redan på 1800-talet (och säkert innan dess). I science fiction författaren H.G. Wells bok från 1902, Anticipations, skriver han bland annat om den snabba urbaniseringen och om att det i framtiden kommer finnas en stor grupp människor i samhället som kommer att ha svårt att konkurrera på den nya och”moderna” arbetsmarknaden. Med hjälp av den vanliga telefonen skulle vi slippa det ”vanliga mödosamma shoppandet”. Husfruar skulle ha alla slags tjänster och produkter inom ”handens räckvidd” och varor skulle kunna levereras samma dag, undersökas och eventuellt returneras, snabbt, smidigt och enkelt. Retoriken känns igen från dagens e-handlare (förutom detta med husfruar som idag är en nästintill utdöd demografisk grupp). Well’s teman känns i princip lika aktuella idag. Hans bok är som en slags nutidsanalys kombinerat med framtidsspaning à la förra sekelskiftet.

Wells är annars mest känd för mer skönlitterära verk som t ex Världarnas Krig från 1898 (om marsianer som invaderar jorden) och Tidsmaskinen från 1885 (om en uppfinnare som utvecklar en maskin för att resa genom tiden). Bara det faktum att författare redan för över 100 år sedan skrev om rymden och tidsresor får dagens science fiction genre att framstå som ganska konventionell och stillastående. Ja, ja – det där med rymdresor, det är väl inget nytt.

Att allt går så snabbt idag och att människor har så lite tid är andra teman som ofta lyfts fram som några av de stora svårigheterna med att leva idag. Dock skrev statliga utredare redan efter andra världskriget om hur den nya och snabba livsföringen skapade stress och svårigheter för familjer och föräldrar. Det diskuterades om vad som kunde göras i form av minskad arbetstid, mer tid till familjen och fritidsintressen m.m. Även det allestädes närvarande informationsöverflödet har längre historiska rötter än vad vi kanske tror. På 1980-talet skrev forskare om informationsöverflödet (och detta var alltså innan internet!) och att det producerades så mycket information, mer än någon gång tidigare i historien. Och då såg ju ändå TV-tablån från SVT ut så här en vanlig dag 1980:

tv tablå1 620x420 Framtiden   inte alltid så ny

Således är många av vår tids viktiga teman även historiens viktiga teman. Men det är även så att vilka referenspunkter ett samhälle har får implikationer för hur människor tolkar och upplever sin samtid. På 50-talet kanske många kände sig överväldigade av den moderna och ”stressiga livsföringen”. Och samma upplevelse finns idag eftersom vi jämför med när det tog flera minuter för ett modem att koppla upp sig till internet.

Av: Elin Åström Rudberg

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Efter sociala medier kommer det personliga mötet

22 maj 2014

När Barack Obama vann presidentvalet första gången 2008, gjorde han det efter en valkampanj som efteråt blev uppmärksammad, särskilt på grund av hur han hade använt sig av sociala medier. Han sades vara den första presidentkandidaten som förstod hur sociala medier kunde användas som ett effektivt marknadsföringsverktyg. Inte bara för att övertyga väljare om att han var rätt person för jobbet, utan även för att få människor att känna sig delaktiga och engagerade genom att släppa en del av kontrollen och låta väljarna själva organisera sig på gräsrotsnivå. Metoden var särskilt framgångsrik hos yngre amerikanare som redan hade vant sig vid att kommunicera, dela information och samlas kring olika frågor på sociala medier

I dag är det inte längre någon som höjer på ögonbrynen när en partiledare eller presidentkandidat annonserar en social mediestrategi, twittrar eller låter människor vara med och skapa nya hashtags. Gäsp. Till och med den 77-åriga påven twittrar idag. Informationsflödet är mer omfattade och människors mejlboxar är mer överfyllda än någonsin tidigare. Vem orkar bry sig?

Därför kan jag inte annat än imponeras av Gudrun Schymans och Feministiskt Initiativs valstrategi, ”Homeparty”som de har ägnat sig åt sedan förra hösten. Vem som helst som samlar ihop minst 15 kompisar får besök av Gudrun Schyman eller en någon annan av partiets företrädare. Initiativet har hittills varit lyckosamt, på kort tid har man ökat från cirka 3000 till över 10 000 medlemmar och har blivit en politisk kraft att räkna med. Mycket på grund av den ”word of mouth” process som sätts igång – ”alla” som har varit på en sammankomst har garanterat pratat om det med någon annan och på så sätt ökar kännedomen.

 Efter sociala medier kommer det personliga mötet

Gudrun Schyman på ett homeparty på ABF huset i Stockholm våren 2014.

Det är på samma gång enkelt och genialt. Att mötas ansikte mot ansikte under en tidsperiod som är dedikerad åt det mötet – det är sådant som betyder något idag. Som marknadsföringsstrategi känns FI:s Homepartys oslagbar. I dagens digitaliserade värld när allt flyttar ut på nätet blir det personliga mötet bara mer och mer värdefullt. Något som inte bara andra politiska partier, men även näringslivet kunde låta sig inspireras av.

Av: Elin Åström Rudberg

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

POP-UP överallt och ingenstans

23 april 2014

popup POP UP överallt och ingenstans

Nya gastronomiska erfarenheter erbjuds tillfälligt i Stockholm genom POPupSTHLM vars koncept hade premiär för ett par veckor sedan. Tanken är att återkommande erbjuda möjligheten att smaka på världsledande restaurangers och matinspiratörers kompositioner. Först ut möttes Asien och Paris, en smakblandning som serveras av Parisbaserade Le Mary Celeste.

Tidigare har stockholmarna kunnat besöka bland annat pop-up restaurangen Dill som hade dörrarna öppna under 3 veckor 2013, en restaurang som fick stor uppmärksamhet, besöktes av många och som tillslut visade sig vara ett pr-trick från Lidl.

Pop-up fenomenet har varit aktuellt inom mat och restaurangbranschen ett bra tag och formen dyker även upp inom andra områden som shopping och konst. En nät-pop-up shop, beauty-club, för skönhetsprodukter öppnades i Sverige i januari, Design Popup Store ser sig om efter lokaler och galleri Urban Artroom i Göteborg genomför återkommande pop-up event.

Världen kommer närmare hemmaplan och krögare ges möjlighet att prova nya koncept i mindre upplaga. Leverantörerna till näthandlarna får en plattform för lagerutförsäljning och de småskaliga kreatörerna får visa upp sig. Det är förståeligt att Pop-up fenomenet välkomnas med öppna armar och sprider sig alltmer då tillfälligheter och nyhetens behag tycks locka konsumenterna. Dagens konsumenter lever hektiska liv och det innebär att butiker och produkter måste presenteras för konsumenterna på deras hemmaplan, där de finns och lever sin vardag.

Av: Rebecca Birge